TvÄ experiment undersökte om en mÀnniska och ett djur som far lika illa vÀcker olika mycket empati. I Experiment 1 fick 108 personer lÀsa en berÀttelse dÀr antingen en man, kvinna, hund eller katt farit illa och dÀrefter skatta sin empati. MÀn hade lÄg empati för sÄvÀl mÀnniskor som för djur. Kvinnor hade (1) mer empati Àn mÀn oavsett offer, (2) mer empati för djur Àn för mÀnniskor, samt (3) nÄgot mer empati för hund Àn för katt. I Experiment 2 fick 69 kvinnor lÀsa en berÀttelse dÀr antingen ett barn eller en hundvalp farit illa.

Bakgrund: Genom tusentals Är har mÀnniskor och sÀllskapsdjur levt sida vid sida. Tidigare studier har fokuserat pÄ de fysiska, psykiska och sociala effekterna djur har pÄ mÀnniskor.Syfte: Syftet med denna litteratur studie Àr att undersöka vilken betydelse sÀllskapsdjur har i omvÄrdnaden av den Àldre mÀnniskan.Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in frÄn databasernaCinahl och Swemed. I studien anvÀndes metodprocessens Ätta steg enligt Polit och Beck (2004). Tre kategorier framkom ur analysen. Dessa tre kategorier var: sÀllskapsdjurs betydelse för den Àldre mÀnniskan, sÀllskapsdjur som terapi och problem som kan uppstÄ för den Àldre mÀnniskan som vill umgÄs med djur.Resultat: Resultaten visar att sÀllskapsdjur har en viktig roll för mÄnga Àldre mÀnniskor.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.

Stress innefattar hÀndelser i miljön, fysiologiska reaktioner och psykosociala processer. Socialt stöd och hÀndelser som upplevs vara positiva kan fungera som stressbuffrar. SÀllskapsdjur framkallar positiva kÀnslor och reducerar situationsbundna hot samt stressrelaterade tillstÄnd, och bidrar till indirekta positiva effekter pÄ hÀlsa. Sambandet mellan Àgarskap av djur och stress undersöktes och 152 individer besvarade frÄgor om upplevd stress med Perceived Stress Scale och djurÀgarskap. Att djurÀgare upplever mindre stress Àn icke-djurÀgare bekrÀftades.

Bakgrund: AnvÀndning av djur i vÄrden har visat sig ge mÄnga positiva effekter pÄ mÀnniskan. Oavsett mÀnniskors Älder och tillstÄnd kan djur bidra med att förbÀttra psykiska, fysiska och sociala funktioner. Bra bemötande, personcentrerat förhÄllningssÀtt och goda mellanmÀnskliga relationer krÀvs för att kunna ge god omsorg. NÀrhet och tillhörighet Àr en del av de grundlÀggande mÀnskliga behoven. Livskvalitet handlar om hur individen vÀrderar sitt psykiska, fysiska och sociala vÀlbefinnande och att förbÀttra livskvalitet kan ofta ses som mÄlet med omvÄrdnaden.Syfte: Att beskriva hur djurassisterade interventioner pÄverkar hÀlsorelaterad livskvalitet hos vÄrdtagare.Metod: Deduktiv litteraturöversikt genomfördes med nio kvantitativa artiklar.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur djur pÄverkade livskvalitet hos Àldre. Metod: Artikelsökning utfördes via databaserna; CINAHL, SCOPUS och sökmotorn ELIN. För att artiklarna skulle fÄ vara med i studien var kravet att de skulle vara publicerade mellan Ären 2000 - 2010 och skrivna pÄ engelska eller svenska. Sammanlagt ligger 14 vetenskapliga artiklar till grund för resultatet i denna systematiska litteraturstudie. Huvudresultat: Flertalet studier visade att Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT) frÀmjade sociala interaktioner mellan Àldre individer, lindrade kÀnslor av ensamhet samt hade positiv effekt vid depression.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.

Studien undersöker berÀttelser om djur i de islÀndska tÄtarna. Materialet bestÄr av samtliga fyrtionio tÄtar i islÀnningasagorna vilka har undersökts genom en narrativ analys. Syftet Àr dels att ta fasta pÄ djurens roller och funktioner i berÀttelserna, och dels att jÀmföra dessa över tid för att upptÀcka eventuella förÀndringar vad betrÀffar djurens deltagande. Slutligen  kopplas resultatet i den mÄn det Àr möjligt till diskussionen om bokprosa- och friprosateorin.Resultatet visar att djur förekommer i sammanhang av transportering, fejd, gÄvor, mÄltider, offer, i namn, indirekt för att driva handlingen framÄt och i samband med fara för mÀnniskors liv. Djuren kan delta aktivt eller passivt, direkt eller indirekt, i berÀttelserna.

Denna uppsats fokuserar pÄ huruvida sociala möten och relationer finns mellan sÀrskolebarn och grundskolebarn, och hur de i sÄ fall fungerar. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de bÄda skolformerna pÄ tre olika skolor.Uppsatsen innehÄller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom vÄra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och sÀrskolebarn inte förekommer sÀrskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen fÄr ökad förstÄelse och acceptans för varandra..

Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.

Potatisen Àr en relativt odifferentierad produkt pÄ den svenska marknaden. Det finns ett fÄtal företag som jobbar med att differentiera sina potatisprodukter men det baserar sig pÄ att premiera sitt lÀge. För dem som inte kan dra nytta av sitt lÀge kan differentiering genom att skapa relationer vara ett alternativ. Syftet med denna studie Àr att dÀrför att undersöka och illustrera vad för typer av relationer som finns mellan potatisodlare och ÄterförsÀljare, hur dessa relationer skapas samt förstÄ varför potatisodlare och ÄterförsÀljare skapar relationer. En undersökning har genomförts för att identifiera vilka egenskaper och aktiviteter som ligger bakom de typer av relationer som finns och hur de skapas. Det som studerats nÀrmare Àr relationsmarknadsföring, att anvÀnda kunden som med producent, pÄverkan av förtroende och engagemang i relationer m.m. För att studera vad för typer av relationer som existerar idag, hur de skapas och varför de skapas har djupintervjuer genomförts med producenter inom potatisbranschen. Intervjuerna grundar sig pÄ de tidigare studier om relationer som genomförts.

Verotoxinproducerande E. coli Àr en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos mÀnniska upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS Àr mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och mÀnniskor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mÀngder bakterier i sin avföring.

Just nu pĂ„gĂ„r en debatt om huruvida djur Ă€r lĂ€mpliga pĂ„ cirkus. Argument emot djur pĂ„ cirkus sĂ€ger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren mĂ„ste stĂ„ ut med ett odrĂ€gligt liv bara för att underhĂ„lla oss. Argument för djur pĂ„ cirkus Ă€r bland annat att djuren pĂ„ cirkus ofta har det bĂ€ttre Ă€n till exempel vĂ„ra sĂ€llskapsdjur som ofta fĂ„r vara ensamma stor del av dagen. Det vi kĂ€nner Ă€r att det ofta saknas tillrĂ€cklig kunskap i diskussioner om hur djuren pĂ„ cirkus lever och att det Ă€r svĂ„rt att kunna ta stĂ€llning till om djur Ă€r lĂ€mpliga pĂ„ cirkus eller inte, nĂ€r vi inte har en objektiv grund att utgĂ„ ifrĂ„n. För att fĂ„ en inblick i bĂ„de domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv pĂ„ cirkus och kunna avgöra om nĂ„got djurslag eventuellt passar bĂ€ttre Ă€n andra pĂ„ cirkus, har vi valt att fördjupa oss i tvĂ„ domesticerade djurslag (hund och hĂ€st) och tre icke- domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer pĂ„ cirkusar i Sverige. FrĂ„gestĂ€llningar som vi ska försöka besvara: ? Hur lever djuren pĂ„ cirkus? ? Vilka lagar och bestĂ€mmelser skyddar cirkusdjuren och vad sĂ€ger de? ? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka sĂ€rskilda naturliga beteenden och behov har de? ? Är djur lĂ€mpliga pĂ„ cirkus sett utifrĂ„n hur de har utvecklats evolutionĂ€rt? ? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren fĂ„ av ett liv pĂ„ cirkus? UtifrĂ„n dessa frĂ„gestĂ€llningar försöker vi hitta och sammanstĂ€lla relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lĂ€mpliga olika djurslag Ă€r pĂ„ cirkus, samt ge en bas Ă„t allmĂ€nheten för vidare diskussion..

VÄra djur utsÀtts stÀndigt för olika utmaningar dÄ lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gÄrdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, sÄ minskar djurens kontakt med mÀnniskor. Viss skötsel mÄste utföras av mÀnniskor och detta skulle kunna resultera i rÀdslor hos djuren. RÀdslor beskrivs som en negativ kÀnsla. Syftet med denna sammanstÀllning var att sammanstÀlla hur rÀdsla kan pÄverka djurens hÀlsa och vÀlfÀrd, hur rÀdsla uppstÄr och om gener Àr inblandade? Hur kan man bÀst kan mÀta och förebygga rÀdsla? Om djur utsÀtts för en negativ eller oförutsÀgbar behandling kan det orsaka en lÄngvarig stress.