Mul- och klövsjuka - ett problem i Kenya
Mul- och klövsjuka (MKS) är en av världens mest smittsamma djursjukdomar som leder till stora produktionsbortfall och stort djurlidande. Sjukdomen drabbar både vilda och domesticerade klövbärande djur. Orsaken är ett virus, som det finns sju olika serotyper av. Stora delar av västvärlden är fria från MKS, medan det i Kenya och hela östra Afrika sker flera utbrott varje år. Hur problemet behandlas skiljer sig därmed kraftig mellan Sverige och Kenya. I Sverige ligger MKS under epizootilagen, vilket innebär att sjukdomen är anmälningspliktig. Vid utbrott sker utslaktning av alla misstänkt infekterade djur. Men MKS är i många fall inte dödlig och i Kenya slaktar man inte ut djur. Istället har man använt sig av karantän och vaccinationsprogram. Vaccination måste ske kontinuerligt och mot rätt serotyp för att ha effekt, eftersom en serotyp inte ger immunitet mot alla serotyper. Man har även använt sig av så kallade ringvaccination, där djur runt ett utbrott vaccineras för att hindra smittspridning. För att förhindra att vilda djur kommer i kontakt med boskap har elstaket använts i östra Afrika. Ett intressant vilt djur är den afrikanska buffeln, som är en viktig reservoar och kan vara en stor faktor till kvarstående problematik i området. Metoderna man använder sig av i Kenya har varit otillräckliga och fortfarande finns sjukdomen kvar endemiskt.