Detta examensarbete undersöker hur lÀrare pÄ ett yrkesförberedande ? och ett studieförberedande program strukturerar sin undervisning av litteraturhistoria i kursen Svenska B pÄ gymnasiet samt hur de lÀroböcker som anvÀnds pÄ respektive program Àr uppbyggda och vad de innehÄller. Metoden som anvÀnds Àr textanalys av kursupplÀgg och lÀroböcker. Resultatet visar pÄ att det finns skillnader mellan de tvÄ programmen bÄde vad gÀller kursupplÀgg och lÀroböcker. LÀroböckerna skiljer sig Ät genom att den som anvÀnds pÄ det yrkesförberedande Àr enklare uppbyggd och tillgÀngligare för en elev Àn vad den svÄrare och faktamÀttade lÀroboken som det studieinriktade programmet anvÀnder.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsÀtt och didaktiska mÄl som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna Àr det material som gett substans Är arbetet.Syftet var att fÄ mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och ocksÄ fÄ mer kunskap om hur man tÀnker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. SjÀlva inriktningen med Freinet har fÄtt mej att fundera pÄ hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnÀra tillsammans med mycket IT och med att lÄta eleverna fÄ mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som frÀmst hÀmtats ur boken Estetiska LÀrprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij stÄr för, men Àven den levande debatt som sker pÄ internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jÀmförande perspektiv mellan dels de tvÄ pedagogernas svar i relation till de mÄl som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket vÀl gÄr att förena med de nationella mÄlen. Det stora antalet reformer de senaste Ären har ocksÄ inverkat negativt pÄ pedagogernas syn pÄ dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.ForskningsfrÄgan handlar om hur det önskvÀrda lÀrandet ser ut frÄn pedagogers perspektiv och frÄn samhÀllets? Det handlar om hur lÀrare kan öka individens förmÄga att engagera sig, att vara kreativ pÄ ett meningsfullt sÀtt, hur lÀrprocesser kan utformas utifrÄn att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lÀrare och elev.

SammanfattningSyftet med föreliggande arbete Àr att utifrÄn en fenomenologisk ansats visa en bild av hur livet i grundskolan, vid olika tidpunkter, kan te sig för en elev med högfungerande autism. Hur upplever hon sig sjÀlv och sin situation i skolan vid de olika tillfÀllena och hur förÀndras hennes upplevelse i ett longitudinellt perspektiv?    Hur förstÄr och uttrycker Alice sig sjÀlv och sin identitet?   Hur hanterar och förstÄr Alice sin situation i skolan?   Hur relaterar hon till och kommunicerar med andra?   Hur förstÄr och förklarar hon sina problem?   Hur förstÄr och pÄverkas hon av skolans berÀttelse om henne?För att besvara syftets frÄgestÀllningar har jag utfört ostrukturerade observationer samt informella samtal med eleven vid tre olika tillfÀllen under hennes grundskoletid. Observationer och samtal analyseras och diskuteras sedan i ett longitudinellt perspektiv utifrÄn aktuell forskning, litteratur om autism och fenomenologiska teorier.      Sammanfattningsvis framtrÀder nÄgra generella drag och aspekter sÀrskilt under Alices skoltid.   För det första syns en skillnad i hur hon hanterar sin annorlunda perception och utrycker sin vilja. Under Ärskurs tvÄ tar hon initiativ till att kommunicera sin vilja och sina kÀnslor medan hon under senare Är strÀvar efter att dölja sina reaktioner och drar sig undan.       För det andra hur den strÀvan efter att ta kontakt och kommunicera med andra, bÄde fysiskt och verbalt som syns under tidigare Är senare nÀst intill försvunnit.

LÀsutveckling har lÀnge varit ett debatterat Àmne och de senaste decennierna har Àven skrivutveckling fokuserats bland forskare. I dagens samhÀlle krÀvs en god skriftsprÄklig förmÄga och detta stÀller krav pÄ skolan som utbildare av samhÀllsmedborgare. Pedagogerna pÄ skolorna Àr de som svarar för att eleverna utvecklar den kunskap som Àr nödvÀndig för att kunna leva som sjÀlvstÀndiga individer. En hos individen god skriftsprÄksutveckling Àr sjÀlva grunden för allt lÀrande och bör dÀrför sÄ tidigt som möjligt stimuleras. Inom skolans verksamhet bör pedagogerna genom aktiva val verka för att detta genomförs samt att varje elev fÄr den stimulans som den behöver för att komma vidare i sin skriftsprÄkliga utveckling.

I Àmnet idrott och hÀlsa förekommer teoriundervisning i en alltför begrÀnsad mÀngd och samtidigt i stor variation mellan olika idrottslÀrare, visar forskning. Syftet med min studie Àr att utifrÄn didaktikens grundfrÄgor vad? hur? och varför? ta reda pÄ teorins innebörd och plats i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet utifrÄn ett lÀrar- respektive elevperspektiv. Fem yrkesverksamma idrottslÀrare samt totalt tolv elever fördelade i tvÄ fokusgrupper har intervjuats. Resultaten visar att det finns fler likheter Àn skillnader mellan lÀrarna, mellan eleverna och Àven mellan lÀrarna och eleverna i vad-, hur- och varför- frÄgorna kring teoriundervisningen.

Experter hÀvdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivÄ) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgÀnglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan anvÀnda den för att lÀsa e-post, surfa pÄ Internet, logga in pÄ sociala nÀtverk som Facebook och Twitter, lÀsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer.Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lÀ- rare samt mÀn och kvinnor om anvÀndningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsÀtt dÀr datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning. NÀr det gÀller studenter och lÀrare, har vi utgÄtt frÄn Prensky?s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter.

Denna rapport behandlar Àmnet outsourcing vilket Àr en vÀxande företeelse bland svenska och internationella företag idag. Det finns mÄnga tolkningar av innebörden till begreppet och generellt kan sÀgas att outsourcing innebÀr att ett företag överlÄter delar av sin verksamhet till en extern leverantör. Outsourcing förekommer inom mÄnga omrÄden och branscher. I denna rapport avser begreppet outsourcing omrÄdet informationsteknik (IT).ProblemstÀllningen i denna rapport har inneburit att undersöka vad som bör beaktas i relationen/samarbetet mellan kund och leverantör vid en outsourcingprocess. Detta har gjorts genom ett antal företagsintervjuer samt genom en litteraturstudie.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.

The aim of the literature review was to investigate how relatives to a person suffering from dementia, in institution, experienced the nursing hom staff and the relation to them. The study was based on eight scientific articles. The result gave thirteen themes, that showed that relatives experienced the nursing home staff having a hard work under pressure. They were nice but without knowledge. The relatives experienced that the nursing home staff didnÂŽt see or hear them and gave no confidence.

Children?s utterances have been studied in different languages; however, only a few studies refer to Swedish. The aim of the present study is to describe utterance types, subordinate clauses and utterance length for a group of three and four year old Swedish children without known functional impairments.The study included 29 children, 17 girls and 12 boys, in a larger city in the south-east of Sweden. The children, all native Swedish speakers, were aged 3;0 to 4;11. Sound recordings were made during a playing session with one of the authors in the children?s day care centers.The utterances were divided into the categories elliptical responses, incomplete and partly unintelligible utterances, imitative utterances and independent utterances.

Abstrakt ArbetstillfredsstĂ€llelse Ă€r ett vĂ€l studerat omrĂ„de inom arbetspsykologin. Syftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader i upplevd arbetstillfredsstĂ€llelse mellan anstĂ€llningsgraderna heltidsanstĂ€llning och deltidsanstĂ€llning samt mellan frivillig-, ofrivillig deltidsanstĂ€llning och heltidsanstĂ€llning. Studien syftade Ă€ven till att undersöka olika bakgrundsfaktorers relation till arbetstillfredsstĂ€llelse. Studien genomfördes bland gymnasielĂ€rare i Bergs- och Östersunds kommun i JĂ€mtlands lĂ€n, med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning. Totalt deltog 91 lĂ€rare, varav 42 mĂ€n och 49 kvinnor.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare arbetar kring konflikter mellan elever. FrÄgestÀllningarna Àr:* Hur beskriver lÀraren en konflikt?* I de fall lÀraren upplever en konflikt hur hanterar han/hon den?* Hur förebygger lÀraren konflikter?För att fördjupa oss i Àmnet har vi tagit hjÀlp av litteratur och forskning. Den har pÄ olika sÀtt betonat vikten av att lÀra elever att hantera konflikter. VÄr studie bestÄr av semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som undervisar i skolÄr f-6.Resultatet visar att lÀrare arbetar pÄ olika sÀtt med konflikthantering.

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

The purpose of this thesis is to investigate the ways in which emotion regulation and mood affects risk taking when it comes to decision making competence. Emotion regulation is an essential part of the attachment process, the development of an autonomous self and functional stress coping systems. Research indicates that there is a relation between a distorted emotion regulation and some psychological disorders like depression, PTSD, anxiety disorders and borderline (or instable emotional personality disorder). There is a definite need to analyze the relation between emotion regulation and decision making competence since it is relatively unexplored. A digital questionnaire was distributed amongst the participants.