Denna uppsats försöker beskriva vilka synsÀtt och didaktiska mÄl som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna Àr det material som gett substans Är arbetet.Syftet var att fÄ mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och ocksÄ fÄ mer kunskap om hur man tÀnker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. SjÀlva inriktningen med Freinet har fÄtt mej att fundera pÄ hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnÀra tillsammans med mycket IT och med att lÄta eleverna fÄ mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som frÀmst hÀmtats ur boken Estetiska LÀrprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij stÄr för, men Àven den levande debatt som sker pÄ internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jÀmförande perspektiv mellan dels de tvÄ pedagogernas svar i relation till de mÄl som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket vÀl gÄr att förena med de nationella mÄlen. Det stora antalet reformer de senaste Ären har ocksÄ inverkat negativt pÄ pedagogernas syn pÄ dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.ForskningsfrÄgan handlar om hur det önskvÀrda lÀrandet ser ut frÄn pedagogers perspektiv och frÄn samhÀllets? Det handlar om hur lÀrare kan öka individens förmÄga att engagera sig, att vara kreativ pÄ ett meningsfullt sÀtt, hur lÀrprocesser kan utformas utifrÄn att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lÀrare och elev.

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka de relationer som uppstÄr pÄ anstalten X. Relationer i allmÀnhet Àr nÄgot synnerligen centralt i det sociala samspelet, d.v.s. vi Àr alla individer i behov av att skapa relationer. FÀngelset Àr dÀrför den miljö dÀr vi kommer att fokusera pÄ relationerna som finns inom den miljön. NÀr vi intervjuade vÄra respondenter pÄ anstalten X sÄ stötte vi pÄ termer som vi kommer att förklara för en förstÄelse av vilken komplex vÀrld de intagna pÄ anstalten lever i.

Jag har i detta arbete försökt belysa nÄgra uppfattningar ledning, personal och elever pÄ en skola har rörande en reform dÀr en gymnasieskola gÄr frÄn ett begrÀnsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i frÄga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fÄtt sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken gÄr ut pÄ att lyfta ut de uppfattningar som framgÄr i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jÀmförts med varandra samt med annan forskning pÄ omrÄdet. Resultatet undersökningen visar pÄ mÄnga likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka vad som ligger till grund för betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa (IDH) nÀr lÀraren ska bedöma om en elev blir godkÀnd eller inte. Syftet har uppfyllts genom frÄgestÀllningarna: Hur ser relationen ut mellan de centrala styrdokumenten till skolornas lokala arbetsplaner och lÀrarnas tankar kring bedömning? Vilka faktorer framtrÀder som avgörande för om en elev fÄr betyg i Àmnet eller inte? Hur kontrollerar lÀraren om en elev har nÄtt de uppsatta mÄlen i Àmnet?MetodFör att besvara studiens frÄgestÀllningar anvÀnds kvalitativa intervjuer samt innehÄllsanalyser. Vi har anvÀnt oss av ett strategiskt urval dÄ deltagarna skulle uppfylla bestÀmda kriterier. Totalt fyra lÀrare i IDH för elever i Ärskurs 8 och 9 har intervjuats.

Syftet med föreliggande uppsats var att uppmÀrksamma och beskriva den relation som finns mellan aktiva hundÀgare och deras hundar. Fokus för undersökningen var den aktiva hundÀgarens relation till sin hund utifrÄn hundÀgarens behovstillfredsstÀllelse. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnliga hundÀgare som Àr aktiva med sina hundar inom Svenska Brukshundklubben. Resultaten visar att det hos de undersökta hundÀgarna finns ett antal olika psykologiska behov som blir tillfredsstÀllda genom deras hundÀgande. En del behov tillfredsstÀlls genom den relation de har till sin hund.

Syftet med den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. DĂ€rför Ă€mnar jag:A, Redogöra för skolorna.B, StĂ€lla skolorna mot varandra och jĂ€mföra dem.C, Diskutera resultatet.I diskussionen avser jag svara pĂ„ följande frĂ„gor:1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn pĂ„ mĂ€nniskan och Jaget?2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn pĂ„ kĂ€rlek och sexualitet?3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna?4, Är det rĂ€tt eller fel att anvĂ€nda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte?5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmĂ€nnen för instĂ€llning till mĂ€nniskan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en grupp pedagogers förhÄllningssÀtt till och vÀrdering av en undervisning med populÀrkulturella inslag. Vi ville ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur sÄdana inslag berikar undervisningen. För att söka svar pÄ detta lÀt vi genomföra en studie dÀr vi skickade ut enkÀter och höll intervjuer med ett antal yrkesverksamma pedagoger. Resultatet av vÄr undersökning visade pÄ en avvikelse mellan pedagogernas hÄllning till och praktiska utövning av undervisning med populÀrkulturella förtecken. Undersökningen ÄskÄdliggjorde ocksÄ lyckade exempel pÄ hur populÀrkulturen kan inkorporeras i undervisningen och dÀrmed gynna utveckling och arbetsgÄng för sÄvÀl elev som lÀrare..

Syftet med vÄr undersökning har varit att belysa sÀrskolesamordnarnas, skolpsykologens, lÀrarnas och förÀldrarnas uppfattningar och kunskap av att elever fullgjort sin skolgÄng i sÀrskolan. Ett ytterligare syfte har varit att ta reda pÄ vilka strategier informatörerna anvÀnder sig av för att öka medvetenheten om konsekvenserna av vald skolgÄng. Ett vidare syfte har varit att öka kunskapen om hur rutiner för mottagande i sÀrskolan ser ut i de kommuner som vi har gjort vÄr studie i. Vi har genomfört intervjuer med personer som har ansvar eller del i att ett en elev utreds för att eventuellt bli mottagen i sÀrskolan. Resultatet av intervjuerna har visat att kunskapen om vilka konsekvenser som finns av att en elev blir placerad i sÀrskolan Àr stor.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare: Emelie Birgersson och Camilla SvenssonHandledare: Magnus WillessonExaminator: Sven-Olof Yrjö CollinTitel: SmÄ och medelstora företags relation till CSR- kommuniceringBakgrund och problem: Tidigare har större företag ansetts vara normen för forskning kring CSR- kommunikation. Forskning om SMEs relation till CSR- kommunicering Àr endast i sin begynnelsefas, vilket gör att vÄr studie som vill undersöka hur relationen ser ut mellan svenska SMEs och CSR- kommunicering, kan bidra till nya empiriska fynd dÄ studien dels har en utgÄngspunkt i att söka samband som kan förklara varför och hur svenska SMEs kommunicerar CSR, samt antar ett helhetsperspektiv, vilket Àr nÄgot som inte gjorts i forskningen tidigare.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga svenska SMEs relation till CSR- kommunicering, genom att med hjÀlp av olika faktorer förklara hur och varför svenska smÄ och medelstora företag vÀljer att kommunicera CSR.Metod: Studien utgÄr frÄn en kvantitativ metod dÀr empirin samlades in genom web-enkÀter. Ett proportionellt stratifierat urval av 649 smÄ och medelstora företag, resulterade i svar frÄn 142 respondenter. Hypoteser formulerades för att kunna testa och ge svar pÄ om det fanns samband mellan faktorerna som skulle kunna bidra till att förklara SMEs relation till CSR.Slutsatser: Studiens resultat visar att CSR- kommunikation Àven Àr nÄgot som tillÀmpas av SMEs, vilket kan bidra till den teoretiska och praktiska utvecklingen kring CSR- kommunikation. Studien visar att samband finns mellan SMEs relation till CSR- kommunicering och de tre teorierna som berör intressenters pÄverkan, legitimitet samt nÀtverk och relationer.

Flexibelt arbete blir ett alltmer vanligt sÀtt att arbeta. Tekniken gör det allt svÄrare att urskilja grÀnserna mellan privat- och arbetsliv. DÀrför blir det intressant att undersöka om flexibelt arbetet har nÄgon relation till privatlivet samt om stress har nÄgot samband till flexibelt arbete och privatliv. En enkÀtstudie genomfördes pÄ tvÄ organisationer, undersökningen innehöll 136 deltagare varav 78 kvinnor. EnkÀten innehöll frÄgor om stress, privatliv och flexibelt arbete.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för relationer inom ramen för CM, ur ett leverantörsperspektiv. Uppsatsen Àmnar Àven att utreda hur EMV kan pÄverka denna relation. Uppsatsen baseras pÄ fem djupintervjuer med ledande leverantörer pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Studiens respondenter representerar fem olika livsmedelskategorier, med lÄg, mellanhög samt hög andel EMV. De teorier vi utgÄtt frÄn Àr hÀmtade frÄn omrÄdena Category management samt relationsmarknadsföring.

Den hÀr studien Àr en fördjupad inblick i stadsplanerarnas perspektiv och synpunkter pÄ sin roll och relation till politiker. Syftet med studien Àr att identifiera hur stadsplanerare ser pÄ sin roll och relation till politikerna, och vilka konfliktpunkter det finns mellan dem i planeringsprocessen. Följande teman Àr fokus för studien: Stadsplanerarens syn pÄ sin roll, Stadsplanerarens tolkning av kunskap, Stadsplanerarens syn pÄ politikernas roll och Kommunikation.Litteraturstudierna redogör för stadsplanerarnas och politikernas relation till varandra utifrÄn ett kunskaps-, kommunikations- och sjÀlvbildsperspektiv. Stadsplanerare och politiker Àr till stor del beroende av de obligatoriska spelreglerna som ges av lagstiftningen men pÄverkas ocksÄ av externa aktörer och intressenter. BÄde stadsplanerare och politiker strÀvar efter en friktionsfri planprocess, dock Àr det svÄrt att Ästadkomma de har olika kunskapsnivÄer, förvÀntningar och motiv.TvÄ stadsplanerare i en mellanstor kommun i Stockholm ger sin syn pÄ rollen som planerare och relation till politiker.

Studien syftade till att undersöka hur lÀsförmÄgan, med avseende pÄ avkodning av enstaka ord samt lÀsning av sammanhÀngande text, hos sex elever med avkodningssvÄrigheter, pÄverkades av en Ätta veckor lÄng intervention med trÀningsprogrammet BRAVKOD, samt hur eleverna upplevde arbetet med metoden. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt med hjÀlp av en enkÀt och ett efterföljande samtal. Testresultaten behandlades kvantitativt och enkÀterna med de tillhörande samtalen utgjorde ett kvalitativt komplement till testresultaten.PÄ de tester som avsÄg att mÀta avkodningsförmÄga av enstaka ord förbÀttrades interventionsgruppens resultat mer Àn kontrollgruppens pÄ samtliga test utom ett. Störst förbÀttring kunde ses pÄ avkodningshastigheten, medan korrektheten var svÄrare att pÄverka. Den del av studien som handlade om att undersöka lÀsflyt, visade inga framsteg för interventionsgruppen i jÀmförelse med kontrollgruppen.

The purpose of this thesis is to investigate the ways in which emotion regulation and mood affects risk taking when it comes to decision making competence. Emotion regulation is an essential part of the attachment process, the development of an autonomous self and functional stress coping systems. Research indicates that there is a relation between a distorted emotion regulation and some psychological disorders like depression, PTSD, anxiety disorders and borderline (or instable emotional personality disorder). There is a definite need to analyze the relation between emotion regulation and decision making competence since it is relatively unexplored. A digital questionnaire was distributed amongst the participants.