Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger stĂ€ndig fokus pĂ„ att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett kĂ€nsligt Ă€mne dĂ€r det inte Ă€r lika lĂ€tt att vara en anonym elev med svĂ„righeter. Idrott och hĂ€lsa Ă€r utpekande och det blir vĂ€ldigt synligt för resten av en klass om en elev Ă€r lite ?svagare?.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som har lett till att relationen mellan vÀlgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag har stÀrkts. Vidare studeras orsakerna bakom ökningen av bÄde antalet vÀlgörenhetsorganisationer och av antalet bidragsgivande företag under de senaste Ären. Teori: Teorin utgÄr frÄn interaktionsmodellens fyra huvudgrupper; interaktionsprocessen, parternas egenskaper, omgivningen i vilken interaktionen Àger rum och atmosfÀren som pÄverkar eller pÄverkas av interaktionen. Slutsats: Faktorer som stÀrkt relationen mellan vÀlgörenhetsorganisation och bidragsgivare Àr frÀmst det ömsesidiga beroende som utvecklats mellan parterna samt att det tidigare ensidiga utbyte ersatts av ett gemensamt samarbete dÀr bÄda parter strÀvar efter att uppnÄ samma mÄl. Den ökade medvetenheten om CSR i samhÀllet har lett till en stÀrkt vilja hos företag att involvera sig i och utveckla samarbeten med vÀlgörenhetsorganisationer..

Tiden mÀnniskan spenderar pÄ sin arbetsplats Àr en stor del av ens liv, dÀrför Àr det fundamentalt för vÀlbefinnandet att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att du ska trivas dÀr. Denna studie Àmnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre Äldersskillnader mellan anstÀlld och nÀrmsta chef, detta stÀllde vi i relation till anstÀlldas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger pÄ en enkÀtundersökning konturerad utifrÄn utvalda frÄgor frÄn tvÄ tidigare, redan vÀl beprövade mÀtinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anstÀlld och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns Àven signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..

Det har aldrig funnits sÄ mycket kunskap och vetenskap pÄ de svenska universiteten som idag. Dock nÄr inte denna kunskap alltid utanför akademin för att utnyttjas i kommersiella innovationer. Relationer mellan aktörer Àr fundamentalt för ett innovationsutbyte och dÀrmed Àr kontaktytorna mellan universiteten och nÀringslivet kritiska för att sprida kunskap dÀremellan. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag inom life science i Uppsala uppfattar relationer med Uppsala universitet samt vilka nyttor, drivkrafter, barriÀrer och konflikter som finns i denna relation. FöretrÀdare för Ätta företag har intervjuats och dÀrefter har relationerna med Uppsala universitet klassificerats ur teoretiska modeller samt analyserats.

PÄ alla arbetsplatser uppstÄr konflikter som kan hanteras med hjÀlp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som anvÀnds beror till stor del pÄ situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. PÄ arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett lÄtgÄ-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. EnkÀter som bestod av frÄgor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lÀmnades ut pÄ tvÄ företag i Mellansverige samt som lÀnkar pÄ tvÄ diskussionsforum pÄ Internet.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av att sjuksköterskan kan skapa en god relation och inge trygghet till en patient som vÄrdas inom psykiatrisk vÄrd. Vad det Àr som skapar denna trygghet i relationen mellan patient och vÄrdgivare? Litteraturstudien behandlar tio vetenskapliga artiklar, vars data analyserats enligt Fribergs principer för kvalitativa studier. Under resultatanalysen framtrÀdde fyra teman kring att etablera trygghet; vad som frÀmjar respektive hÀmmar trygghetskÀnslan ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. BÄda parter pÄverkar relationens kvalitet och klimat, och sjuksköterskan har i sin professionella yrkesroll större möjlighet och ansvar att upprÀtta och vidmakthÄlla en god relation Àn vad som kan ÄlÀggas en patient.

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för nÄgra högskolestudentersalkoholvanor inom studentlivet. De frÄgestÀllningar som hÀrmed fokuserades pÄ blevhur studenterna sÄg pÄ sin egen relation till alkohol? Hur studenterna upplevde denbakomliggande stressen i relation till sin alkoholkonsumtion? PÄ vilket sÀttstudenternas alkoholvanor inverkade pÄ olika socialisationsprocesser? PÄ vilket sÀttstudenterna upplevde alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt anvÀndes ensemistrukturerad intervjuform som Ätföljdes av en ram som fÄngade in olikahuvudteman. Urvalet bestod av Ätta intervjupersoner i Äldrarna 20-30 Är, varav fyravar mÀn och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att Àmnet Àr svÄrt att undervisa om, har vi stÀllt oss frÄgan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna fÄ förstÄelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som Àr att undersöka hur nÄgra behöriga matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 sÀger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna fÄ en förstÄelse för Àmnet. DefrÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av i studien Àr, hur sÀger sig nÄgra lÀrare att de undervisar i matematik? Hur sÀger sig lÀrarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi frÀmst anvÀnt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet matematik. Som stöd i vÄrt analysarbete har vi anvÀnt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser Àr av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Relationen mellan lÀrare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framtrÀdande roll. BÄde nationella och internationella studier har pÄvisat elevers efterfrÄgan aven djupare relation med lÀraren och sagda relations pÄverkan pÄ elevens skolprestation. Syftet medföljande studieÀr att fördjupa förstÄelsen av vad som i lÀrarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lÀrande och i förlÀngningen deras skolprestation. Studiens empiri bestÄr avÄtta intervjuer genomförda med gymnasielÀrare som arbetarpÄ en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes dÄ mÄlsÀttningen för studien Àr att skapa en djupare förstÄelse av vilka förestÀllningar som de intervjuade lÀrarna har om lÀrar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lÀrarna anseratt den goda relationen Àr beroende av.

I detta arbete presenteras en trÀningsstudie omfattande fem tÀvlingsstall för hoppning som befinner sig pÄ elitnivÄ i Sverige. Syftet med studien Àr att belysa skillnader i trÀningsupplÀgg samt skadefrekvens mellan tÀvlingsstallen. Studien Àr menad som en pilotstudie inför en större trÀningsstudie, ingÄende i ett större projekt dÀr klassificering av ridunderlag samt relation mellan trÀning och trÀningsrelaterade skador Àr mÄlet. Vetenskapliga föregÄngare till trÀningsstudier pÄ hÀstar finns framför allt inom galoppsporten. PÄ galopphÀstar har flertalet studier gjorts och relation mellan trÀningsupplÀgg och specifika typer av skador har konstaterats.

Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebÀra svÄrigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhÄlla en fördjupad förstÄelse för hur lÀrare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslÀrare har kring Àmnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lÀrare pÄ tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan uppkommit. UtifrÄn en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna frÄn de olika skolorna. Datan som erhÄllits frÄn metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: NivÄanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jÀmföra hur tre svensklÀrare beskriver sitt arbete med film i svenskÀmnet och hur de ser pÄ filmens roll i svenskÀmnet. För att uppnÄ syftet stÀlls tre frÄgor: Hur ser de pÄ film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de pÄ film i relation till litteratur? Hur ser de pÄ film i relation till ungdomar? Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklÀrare pÄ gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jÀmförts.     Resultatet visar pÄ att film anvÀnds för att illustrera en epok eller ett litterÀrt verk eller som en jÀmförelse i samband med tematiska arbeten. TvÄ av de tre lÀrarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.

Syftet   med denna studie Àr att beskriva vad som motiverar elever i Ärskurs 6 till   lÀsning av sköntlitteratur och facklitteratur samt vilka lÀsvanor eleverna   har. Studien baseras pÄ följande frÄgestÀllningar:  Hur beskriver   eleverna sin motivation till lÀsning av skönlitteratur respektive facklitteratur?  Hur   beskriver eleverna sina lÀsvanor?  Vilka   anledningar beskriver eleverna till att de inte lÀser?  Vad   beskriver eleverna att skolan kan göra för att stimulera dem att lÀsa?I   studien anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod i form av halvstrukturerade   intervjuer. Sammanlagt intervjuades 14 elever i Ärskurs 6. DÄ intervjuerna   genomförts transkriberades och analyserades de.