De metoder som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ intervjuundersökning kompletterad med en kvantitativ enkÀtundersökning. De kvalitativa intervjuerna var den huvudsakliga datainsamlingsmetoden. EnkÀten var den sekundÀra och ett komplement för att fÄ ett bredare underlag. Intervjuerna beskrivs under fyra olika kategorier och enkÀtresultatet redovisas i stapeldiagram. Resultaten visar att eleverna skolkar av mÄnga olika orsaker sÄsom fysisk och psykisk trötthet, stress, kamratpÄverkan, brister i undervisningen, brist pÄ motivation, intresse och uthÄllighet.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Tidigare empirisk forskning förevisade samband mellan optimism och hÀlsa, likasÄ mellan self-efficacy och hÀlsa. Föreliggande undersöknings syfte var att utifrÄn könsskillnader mellan kvinnor och mÀn undersöka hur op­timism och self-efficacy samverkar med deras sjÀlvskattade hÀlsotillstÄnd. Deltagarna var 190 högskolestudenter, varav 113 kvinnor, i Mellansverige. Statis­tisk analys utfördes genom t-test, multipel linjÀr regressionsanalys och jÀmförelse mellan korrelationskoefficienter. MÀtinstrumenten Life Orientation Test?Revised, General Health Questionnaire och General Self-efficacy Scale, samt ett pÄstÄende om fysisk hÀlsa anvÀndes.

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

VarumÀrken har traditionellt sett anvÀnts pÄ konsumentmarknader för att uppnÄ en relation till konsumenterna och dÀrmed skapa kundlojalitet. VarumÀrken har Àven blivit ett sÀtt att marknadsföra sig nÀr kunderna Àr andra företag. Men konsument- och företag-till-företagsmarknader skiljer sig till viss del, vilket Àven pÄverkar varumÀrkesarbetet. Denna uppsats fokuserar pÄ hur ISS Sweden arbetar med sitt varumÀrke och hur det arbetet uppfattas i relationen med Bonnier Tidsskrifter AB. För att undersöka detta nÀrmare har intervjuer utförts med inblandade personer pÄ de bÄda företagen.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal frÄn förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsomrÄde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lÀrare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lÀrarna planerar, lÀgger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att fÄ en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett fÀrdiginspelat material, dÀr studerades det hur boksamtalen gick till i bÄde förskola och skola.

VÄrt övergripande syfte har varit att studera om pedagogerna lever upp till att arbeta jÀmstÀllt. För att kunna undersöka detta har vi att stÀllt oss följande frÄgor: ? Finns det skillnader i hur mycket tidsmÀssigt utrymme pedagogen ger tjejer respektive killar? ? Kan de pedagoger vi studerat sÀgas bidra till att upprÀtthÄlla den genuskontrakten som finns mellan könen? ? Vilka skillnader och likheter finns mellan de tvÄ Àmnena historia och religion, baserat pÄ ovanstÄende frÄgestÀllningar? VÄr metod har baserat sig pÄ primÀrt en kvantitativ undersökning dÀr vi undersökt hur mycket tidsutrymme eleverna fÄr i klassrummet men Àven en kvalitativ del dÀr vi analyserat detta utifrÄn ett könsperspektiv. Vi har studerat tvÄ Àmnen, historia och religion, pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, med sammanlagt 4 olika pedagoger. Urvalet gÀllande undersökningsklasser har varit slumpmÀssiga.

Syftet med studien var att se om och hur en individs anknytningsstil pÄverkar valet av relationer under barndomen, tonÄrs- och nutid. UtgÄngspunkten var Bartholomew och Horowitz (1991) fyra anknytningsstilar och frÄgestÀllningen var: Kan man med kvalitativa intervjuer se likheter respektive skillnader mellan de fyra grupperna med avseende pÄ uppvÀxt, val av relationer och vad en individ anser vara en nÀra respektive ytlig relation. Med hjÀlp av enkÀten Relationship Questionnaire valdes sju deltagare ut för intervjuer. Den semistrukturerade intervjuguiden gjordes av författarna utifrÄn Adult Attachment Interview och Relationship Questionnaire. Resultatet visade att anknytningsstilen Àr densamma i barndomen och i vuxen Älder och att den pÄverkar vÀnskaps- och kÀrleksrelationer för grupperna secure, preoccupied och fearful men inte för gruppen dismissing.

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser pÄ relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. PÄ senare tid har revisorns grundlÀggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rÄdgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utlÀndska företag. Vidare visar forskning att förhÄllanden, sÄ som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande pÄverkan för resultatet av sÄ vÀl förhandlingar som diskussioner.

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som utmÀrker den goda lÀraren enligtgymnasieelever. UtifrÄn syftet har vi i litteraturen satt fokus pÄ att definiera dengoda lÀraren ur ett lÀrar- respektive elevperspektiv. Dessutom har vi i teorin lyftlÀrarens Àmneskunskap, ledarroll samt relationen mellan lÀrare och elever. För att fÄsvar pÄ uppsatsens syfte valde vi att genomföra tre fokusgruppsintervjuer medgymnasieelever för att fÄ reda pÄ vad de tycker kÀnnetecknar en god lÀrare. Efter attvi bearbetat resultatet och stÀllt det mot litteraturen kunde vi urskilja att den godalÀraren Àr nÄgon som tar ledarrollen, Àr bestÀmd, Àr rÀttvis, har god Àmneskunskap,har intresse och engagemang för Àmne och yrke samt skapar en god relation medeleverna.

I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.

Uppsatsen Àr genomförd utifrÄn hermeneutikens kvalitativa metod, dÀr vÄr förhoppning har varit att uppnÄ en ökad förstÄelse kring pedagogernas förhÄllningssÀtt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad lÀrare pÄ de besökta skolorna har för förhÄllningssÀtt till integration i skolan utifrÄn tvÄ perspektiv svenskhet kontra mÄngfald. Studien genomfördes men hjÀlp av intervjufrÄgor eftersom respondenterna dÄ ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring Àmnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie Àr att sprÄket Àr en viktig bestÄndsdel i integrering avelever oavsett om det Àr en mÄngkulturell skola, en skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, en skola med elever med fÄ kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha nÄgon betydelse nÀr det gÀller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvÀrdig oavsett om det Àr en elev med annan bakgrund Àn svensk eller en elev med svensk bakgrund.