AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frÄgan vad en ?bra? lÀrare Àr. Elevers Äsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmÄga, social förmÄga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas ocksÄ. Detta görs via en kvantitativ enkÀtundersökning.

Children?s utterances have been studied in different languages; however, only a few studies refer to Swedish. The aim of the present study is to describe utterance types, subordinate clauses and utterance length for a group of three and four year old Swedish children without known functional impairments.The study included 29 children, 17 girls and 12 boys, in a larger city in the south-east of Sweden. The children, all native Swedish speakers, were aged 3;0 to 4;11. Sound recordings were made during a playing session with one of the authors in the children?s day care centers.The utterances were divided into the categories elliptical responses, incomplete and partly unintelligible utterances, imitative utterances and independent utterances.

Att kunna lÀsa och skriva Àr inte en sjÀlvklarhet för alla, inte heller att genom sitt sprÄk kunna göra sig förstÄdd. Detta stÀller ofta till svÄrigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava sprÄkstörningen kan medföra för elever i sÀrskolan. Samt att ta reda pÄ hur pedagogerna inom sÀrskolan arbetar för att frÀmja ett lÀrande för de hÀr eleverna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom sÀrskolan.

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken förstÄelse elever i skolÄr 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de tvÄ skolÄren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkÀt som underökningsmetod vÄrt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolÄr 5 och 56 elever i skolÄr 6. Resultatet visade att mÄnga elever i skolÄr 6 hade förstÄelse för begreppen men endast en elev i skolÄr 5 hade den förstÄelse som vi sökte..

SammanfattningUppsatsen handlar om motivation utifrÄn ett lÀrarperspektiv. I ett försök att fÄ en bild av begreppet motivation har idén varit att granska utgiven litteratur och publicerad forskning inom omrÄdet. Med förhoppningen om att skaffa en verklighetsnÀra bild av hur lÀrare beskriver och resonerar kring begreppet har empiriska studier i form av intervjuer genomförts.Genom att vÀlja socialkonstruktionistisk teori som förhÄllningssÀtt har möjligheten givits att studera det som sÀgs i intervjuerna, utan att ifrÄgasÀtta huruvida detta Àr en korrekt beskrivning av verkligheten eller inte. Inom teorin ges sprÄket en stor betydelse dÄ det Àr genom detta förstÄelsen för omvÀrlden skapas.Resultatet bygger pÄ tvÄ intervjuer som vid olika tillfÀllen genomförts med en och samma lÀrare. Avsikten med intervjuerna har dels varit att följa lÀrarens resonemang rörande motivation pÄ ett allmÀnt plan och dels med utgÄngspunkt frÄn hur denne arbetar med omrÄdet.Undersökningen visar att det resonemang som förs tycks följa det som tidigare forskning redan beskrivit.

Studien Àr en diskursanalys av jÀmlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram trÀder en bild dÀr jÀmlikhet som begrepp och vÀrde skiljer sig mellan de nordiska lÀnderna men ocksÄ stora likheter. Kön Àr en överordnad jÀmlikhetsfrÄga samtidigt som det rÄder en tydlig hierarki mellan de grupper som sÀrskiljs frÄn majoritetsgruppen utifrÄn förestÀllningar om sprÄk och kultur.

SammanfattningEn central uppgift för förskollÀrarna Àr att i nÀra samarbete med vÄrdnadshavarna stimulera och vÀgleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nÀra och förtroendefullt samarbete med vÄrdnadshavare. För ett nÀra samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlÀmning mellan förskolan och hemmet förvÀntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollÀrare och vÄrdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollÀrare för att etablera ett gott samarbete med vÄrdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet?Arbetet bygger pÄ enskilda intervjuer med 4 vÄrdnadshavare och 4 förskollÀrare.

Omkring 10 % av alla elever kÀnner sig mobbade i skolan, det hÀr en siffra som Àr pÄ tok för hög. Vi vill genom det hÀr arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förstÄelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill Àven se eventuella skillnader och likheter mellan Äldrarna inom Àmnet mobbning. Vi har anvÀnt oss av elev- enkÀtundersökning och intervjuat verksamma lÀrare och pedagoger. VÄrt resultat visar att 10 % kÀnner sig mobbade pÄ den skolan dÀr vi genomförde enkÀtundersökningen.

Dagens organisationer verkar pÄ en marknad prÀglad av hÄrd konkurrens om sÄvÀl marknadsandelar som kompetent personal. Detta stÀller krav pÄ kostnadseffektivitet samt lojala och engagerade medarbetare. Ett fenomen som visat sig kunna bidra till just detta Àr commitment, som beskriver den anstÀlldes bindning till organisationen. Individens vÀrderingar i förhÄllande till commitment Àr delvis outforskat. Individualism Àr ett ramverk av vÀrderingar som bland annat beskriver individers relation och identifikation med grupper.

Syfte: Det Àr viktigt att hörselskadade elever fÄr rÀtt förutsÀttningar nÀr de kommer till skolan. Att skolan har en anpassad miljö, dÀr hörselskadade elever har samma förutsÀttningar som övriga elever. Genom skolans anpassningar ökar individens möjligheter att nÄ kunskapsmÄlen. Jag vill genom min studie se om hörselskadade elever har samma förutsÀttningar som övriga elever pÄ skolan. Vad görs i bemötandet, och hur ser beredskapen/mottagandet ut av dessa elever.

I en tid dÄ förtroende i och för företag diskuteras flitigt ville vi se vad förtroende egentligen kan sÀgas vara och framförallt vilken betydelse det har för de anstÀllda. Externt kan förtroende kopplas till bilden av företaget utÄt och det vÀckte vÄr nyfikenhet för kopplingen till den interna bilden, de anstÀlldas uppfattningar om företaget, det vill sÀga identitetskÀnslan. SÄvÀl identitetskÀnsla som förtroende Àr centrala begrepp för organisationer idag men det finns lite forskning kring dessa begrepps relation. VÄrt syfte med undersökningen har varit att skapa insikt i huruvida det finns en relation mellan identitet och förtroende. Detta gjordes dels pÄ ett teoretiskt plan, dÀr vi försökte konceptualisera begreppen och dess relation till varandra, och dels pÄ ett empiriskt plan dÀr vi undersökte dessa begrepps relation till varandra i praktiken.

Ett barn tillbringar en stor del av sin tid i förskolan. För att kunna ge barnet en kĂ€nsla av trygghet och trivsel i förskolan Ă€r det viktigt att relationen mellan förĂ€ldrar och pedagoger Ă€r vĂ€lfungerande. Är relationen god kan barnets upplevelse av förskolan bli harmonisk och lustfylld, vilket ger positiva effekter över barnets utveckling och lĂ€rande.VĂ„r studie behandlar hur förĂ€ldrakontakt och förĂ€ldrainflytande kan komma att ta sig uttryck i förskolan. Undersökningar till examensarbetet genomförs pĂ„ tvĂ„ förskolor dĂ€r de medverkande Ă€r tvĂ„ förĂ€ldragrupper och tvĂ„ pedagoger, förĂ€ldrarna medverkar i en enkĂ€tundersökning och pedagogerna i varsin intervju.Av det sammanstĂ€llda resultatet kan vi se att bĂ„de förĂ€ldrar och pedagoger anser att förĂ€ldrakontakt Ă€r viktigt för att kunna skapa en tillitsfull relation mellan förskola och hem, men att pedagogerna som vi har intervjuat anser att förĂ€ldrainflytande inte fĂ„r ske pĂ„ bekostnad av den pedagogiska verksamheten..

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Aktionsforskningen belyser en problematik kring fysisk inkludering. Studien Àr genomförd med en elev i ÄrskurstvÄ som har koncentrationssvÄrigheter, ogillar att befinna sig i större grupper samt har svÄrt med höga ljudnivÄer. DÀrav befann han sig vid utgÄngslÀget till stor del utanför klassrummet. Studiens medforskare har varit eleven Anton, Antons mamma, klassens pedagog samt Antons elevassistent. Studien har gjort oss upplysta om den mÄngfacetterade problematik som fysisk inkludering kan innebÀra samt miljöns oerhörda pÄverkandekraft.