Sökresultat:
45824 Uppsatser om Relation mellan lärare och elev - Sida 42 av 3055
Sociala relationers betydelse i klassrummet
Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för
kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..
Relationers inverkan pÄ upplevd tjÀnstekvalitet : en empirisk studie
Denna uppsats undersöker sambanden mellan graden av nÀrhet i en relation och hur denna nÀrhet pÄverkar hur kunder upplever levererad tjÀnstekvalitet. Detta har gjorts med utgÄngspunkt i bland annat Grönroos teori angÄende uppfattad tjÀnstekvalitet samt ett antal relationsteorier. Vidare har undersökningen begrÀnsats till att frÀmst undersöka sociala relationer mellan kund och sÀljare. Detta har genomförts via en enkÀt utskickad till handlÀggare pÄ Arbetsförmedlingen som arbetat med konsultföretaget Kyllenius & Garmer. Respondenterna upplevde generellt tjÀnstekvaliteten som god, men tvÀrt emot förvÀntat resultat visade sig variationer i kontakt och relation mellan handlÀggare och konsulter ha en ytterst liten inverkan pÄ uppfattad tjÀnstekvalitet.Nyckelord: TjÀnstekvalitet, tjÀnstekvalitetsunderökning, uppfattad kvalitet, relationer, nÀrhet i relationer..
Xeper-i-Set : En studie i Temple of Sets ideologisk relation gentemot fornegyptisk religion
Hur uppfattar Temple of Set sin relation till den fornegyptiska religionen och vilka aspekter anser de att deras moderna ockultism har gemensamt med eller har utvecklats frÄn denna?.
Vem Àr jag? Vad kan jag? Vad vill jag? : Om coachingprocessen i Livs- och KarriÀrplanering
Livs- och karriÀrplanering (LKP) Àr en strukturerad tidsbegrÀnsad form av coaching som undersöker tre frÄgestÀllningar: Vem Àr jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framÄt i LKP. Resultaten visar en samstÀmmig syn mellan coacher och klienter avseende de framtrÀdande faktorerna som pÄverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa Àr samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplÀgg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation ocksÄ bidrar till en positiv utveckling av processen.
Vad hÀnder sen? : Vilka faktorer pÄverkar möjligheterna för en elev med utvecklingsstörning att förverkliga sina framtidsdrömmar?
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgÄng. Syftet Àr ocksÄ att kartlÀgga vilka omkringliggande faktorer pÄ olika nivÄer som pÄverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar Àven att ta upp nÀrmiljöns och samhÀllets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lÀrare samt yrkesvalslÀraren pÄ en gymnasiesÀrskola. För att fÄ en vidgad syn pÄ elevens situation har vi Àven genomfört observationer.
Musikens möjligheter : FMT i skolan
Detta examensarbete Àr en beskrivning av hur man inom skolan kan anvÀnda sig av Funktionsinriktad musikterapi (FMT), bÄde i elevhÀlsosyfte och personalvÄrd. Jag berÀttar om arbetet med en elev med diagnosen sprÄkstörning/dyslexi och en lÀrare med diagnosen utmattningsdepression. Mitt arbete visar att FMT med sin tydliga struktur kan hjÀlpa bÄde elever och lÀrare att fÄ tillgÄng till de egna förmÄgorna. Genom en balans mellan trygghet och utmaningar stimulerar FMT-metoden till utveckling hos personen, oavsett Älder. .
Vuxna individers kÀnnedom, upplevda följsamhet och attityder till Svenska livsmedelsverkets fem kostrÄd.
Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.
L?rande ?r att de ska g? fr?n en liten blomma till en stor sol. En kvalitativ intervjustudie om elevassistenters undervisningsroll p? fritidshem knutna till grunds?rskolan
Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den
undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till
grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att
de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem
och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen.
Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och
socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge-
menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en
del av.
Vad önskar utövarna? : En studie av herr- och damsimmares syn pÄ ledarskapsbeteende
Denna studie behandlar det önskade ledarskapsbeteende och den önskade relationen mellan utövare och coach enligt svenska simmare. Undersökningen omfattar 115 svenska simmare. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vilket ledarskapsbeteende herr- och damsimmare i Sverige önskar att en coach ska ha och hur de önskar att relationen mellan coach och aktiv ska vara. Studien undersökte Àven om det fanns ett samband mellan önskemÄl och kön pÄ utövare. AlltsÄ om kvinnor önskade ett visst typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach och mÀn ett annat typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach.
PÄ vÀg mot mÄlen : En studie om samverkansprocessen kring individuella utvecklingsplaner ur ett lÀrar-, elev- och förÀldraperspektiv
Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.
PÄ vÀg mot mÄlen : En studie om samverkansprocessen kring individuella utvecklingsplaner ur ett lÀrar-, elev- och förÀldraperspektiv
Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.
Om att rÀttigheten att behandlas lika ska vara lika pÄ olika platser - En beskrivning av svensk diskrimineringslag i relation till EU
This bachelor thesis is studying the development of Swedish law in relation with EU-law. There are two different points of view expressed in the theories of Europeanization. One that means EU makes a big influence on national policy, one that says path-dependency will make the national policies differ. The case used in the study is discrimination on the ground of disability as regards employment. The aim of this thesis is, through a case study, to analyze the relation between Swedish and European law and by that shed some light on the matter of Europeanization..
VÄld i nÀra relation i samband med graviditet. KartlÀggning av förekomst och pÄverkansfaktorer
VÄld mot kvinnor Àr ett stort folkhÀlsoproblem vÀrlden över och vÄld i samband med graviditet innebÀr risker för bÄde mor och barn. Studier har visat att vÄld i samband med graviditet Àr vanligare Àn graviditetskomplikationer som graviditetsdiabetes och preeklampsi. Barnmorskan inom MödrahÀlsovÄrden har som uppgift att frÄga den gravida kvinnan om erfarenhet av vÄldsutsatthet. MÄnga barnmorskor har uttryckt behov av ökad kunskap kring vÄld mot kvinnor i samband med graviditet. Det har inte stÄtt helt klart om graviditet innebÀr ökad risk för debut av vÄld eller ökat vÄld.
Livskvalitet vid systemisk lupus erythematosus (SLE)
Syftet med denna uppsats var att sÀtta in utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förÀlder samt lÀrare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning Àr en kvantitativ enkÀtundersökning. Resultatet frÄn undersökningen visade att det inte Àr nÄgon större skillnad mellan informanternas syn pÄ utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att utvecklingssamtalet anvÀnds som det verktyg det Àr tÀnkt enligt skolans styrdokument. VÄr slutsats blir dÀrför att utvecklingssamtalet Àr utvecklande för eleven..
P?m?rkning vid virkesberedning - Bastning. Ett hantverksf?rs?k
This essay aims to investigate a rare method of marking up timber before hewing it. The
method for marking up timber is by eyesight, where visual judgment and the use of a broad
axe are the tools employed. The broad axe is driven through the bark and exposes the inner
bark in a straight line. The method is described by a craftsperson dating back to the 1930s.
There is a lack of information regarding the method.