Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur olika faktorer pÄverkar eleverna samt pedagogerna i klassrumsmiljön. Vi har valt att kalla dessa faktorer för styrfaktorer genom hela arbetet, dÄ vi tror det Àr dessa som tillsammans skapar och pÄverkar klassrumsmiljön. De styrfaktorer vi har valt att lÀgga vikt vid Àr asymmetrin mellan elev ? pedagog, maktrelationer, elevernas bakgrund, sprÄkets betydelse samt pedagogernas bakgrund. Fokus ligger pÄ hur dessa styrfaktorer samverkar med varandra samt utgÄr ifrÄn ett demokratiskt förhÄllningssÀtt.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att studera studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat och ÄtgÀrdsprogram som upprÀttades under lÀsÄret 2008/09 pÄ ett av gymnasieprogrammen pÄ Hammargymnasiet (fiktivt namn). UtifrÄn detta syfte stÀlls följande frÄgor: ? Vilka diskurser kÀnnetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat samt ÄtgÀrdsprogram av? ? Hur förhÄller sig diskurserna som framtrÀder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgÄngspunkt: ForskningsfrÄgorna besvaras med hjÀlp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och mÄlsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhÄllande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har lÄngtgÄende rÀttigheter gentemot eleven.

Syftet med denna uppsats var att belysa ungdomars syn pÄ relationen till sina förÀldrar och om det finns ett samband med antisocialt beteende. Genom att studera litteratur gÀllande Àmnet försökte vi fÄ en förstÄelse för vad som kan vara bidragande faktorer för utvecklingen av ett antisocialt beteende. FrÄgestÀllningarna var: Finns det samband mellan ungdomars upplevelse av relationen till sina förÀldrar och antisocialt beteende hos ungdomarna? samt finns det samband mellan tiden ungdomarna spenderar med sina förÀldrar och hur relationen mellan förÀldrarna och ungdomarna ser ut? Den metod som anvÀnts utgick ifrÄn att ungdomar frÄn fyra klasser i Ärskurs nio besvarade en enkÀt. Enligt resultatet har ungdomar som i högre grad visar tecken pÄ antisocialt beteende en sÀmre relation till sina förÀldrar samt att tiden ungdomarna och förÀldrarna spenderar tillsammans Àr av betydelse.

This report is focused on a research to find out if the Customer Relation Management (CRM) of Quicknet AB works and if their customers are satisfied with it. During this investigation I tried to see if the customers had a need for taking the CRM and use a tool called Social CRM. The report will conclude if the clients of Quicknet think that there is something that can be done in the relation between both parts and how it can be improved. At the same time I am going to build an application which relates to the problems of this report.To solve the problem I am going to do a survey which will include the CRM and also try to find out if the customers of Quicknet share the same thoughts about having a Social Customer Relation Management. Also if this survey shows what the customers think about the CRM, it could improve the relation between Quicknet and themselves. The result from the survey showed two things.

Denna studie behandlar lÀrares syn pÄ hur makt gestaltas i klassrummet ur ett mikroperspektiv, hur den gestaltas och upprÀtthÄlls. Sammanlagt har Ätta aktiva mellanstadielÀrare intervjuats om lÀrarens egen uppfattning om sin makt i klassrummet, synen pÄ den disciplinÀra makten som Àger rum i klassrummet, vilken betydelse relationen lÀrare och elev har för att frambringa handling samt vilka effekter pÄ gruppen lÀrare kan se utifrÄn sitt ledarskap. Den halvstrukturerade samtalsintervjun har anvÀnts som metod.Studiens resultat har belyst ur ett maktperspektiv med utgÄngspunkt i Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering. Vilket innebÀr att makt Àr resultatet av att utöva kontroll över en annan individs handlingar under förutsÀttning att den underordnade godkÀnner den överordnades intentioner. Vidare Àr makt nÄgot som finns runt oss hela tiden i alla sociala relationer mellan mÀnniskor och utövas i en stÀndig vÀxelverkan mellan makt och motstÄnd.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera vilken relation som finns mellan sammanhÄllning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgÄtt ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhÄllningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhÄllning och kommunikation? Vi har svarat pÄ vÄra frÄgestÀllningar utifrÄn nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp pÄ företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fÄtt fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrÄn relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vÄr uppsats kommit fram till att sammanhÄllningen i stor utstrÀckning pÄverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har Àven kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur pÄverkar hur sammanhÄllningen utvecklas..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i Äldrarna 16-19 Är (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotrÀnare som var mellan 39-66 Är gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades tvÄ semistrukturerade intervjuguider baserat pÄ den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. FrÄgorna som stÀlldes var utifrÄn tre olika situationer; vardaglig trÀning, trÀningslÀger respektive tÀvling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende pÄ individerna och situationen.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. VÄr ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som lÀromedel i undervisningen, hur en pedagog ser pÄ skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt pÄ vilket sÀtt pedagogen anvÀnder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats dÀr tre olika datainsamlingsmetoder tillÀmpades: observationer, intervjuer samt enkÀter som sammanstÀllts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i Är 3 i en skola i Norrbotten.

BemanningsanstÀllda arbetar inte fysiskt pÄ det företag de Àr anstÀllda pÄ, utan istÀllet Àr uthyrda till olika kundföretag och arbetar under kundföretagens förfogande, dÀrmed anses branschen som unik. Studien undersöker bemanningsanstÀlldas uppfattning av lojalitet som utgÄr frÄn bakomliggande faktorer sÄsom utbildning, belöning samt kommunikation till bÄde bemanningsföretag samt kundföretag. .

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur nÄgra ungdomar som fÄtt diagnosen AD/HD ser tillbaka pÄ sin grundskoletid. FrÄgestÀllningarna i studien utgick ifrÄn begreppen delaktighet och lÀrande.MetodStudien utformades som en retrospektiv, kvalitativ livsvÀrldsstudie grundad pÄ kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med 4 gymnasieelever, som fÄtt diagnosen AD/HD. Avsikten var att nÄ elevernas livsvÀrldar genom en samtalsliknande djupintervju. Studien grundar sig pÄ elevernas erfarenheter och upplevelser av sin skoltid.ResultatElevernas berÀttelser tyder pÄ en skolgÄng med lÄg delaktighet i relationer till kamrater sÄvÀl som i skolarbetet. Eleverna anser sig inte ha fÄtt det stöd de har varit i behov av och menar att lÀrarna mÄnga gÄnger har haft en bristande förstÄelse för deras situation.Det som eleverna sjÀlva uppskattar Àr ett tydligt arbetssÀtt dÀr mÄl, syfte och innehÄll tydliggörs av lÀraren.

Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses Àven pÄverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som Àr mest villiga till att byta ort för ett lÀmpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppvÀxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan bÄde uppvÀxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre stÀder.