Huvudsyftet med uppsatsen Àr att beskriva hur en lÀrare bör agera nÀr denne misstÀnker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhÀndertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen frÄn anmÀlan till omhÀndertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lÀrare vid misstanke att ett barn far illa, vÀljer att anmÀla till socialtjÀnsten eller inte. En lÀrare ska aldrig göra en egen utredning angÄende om ett barn har dÄliga hemförhÄllande eller inte.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ gymnasiet ser pÄ lÀrare-elevrelationens utformning och dess betydelse för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet utgör studiens teoretiska grund och undersökningen genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Studien har utförts genom individuella, kvalitativa forskningsintervjuer med tvÄ sÄnglÀrare och tvÄ sÄngelever pÄ gymnasiets estetiska program, inriktning musik. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en fenomenografisk analysmetod bestÄende av fyra analysrundor.Resultatet av studien visar att informanterna betraktar respekt och tillit som viktigt i lÀrare-elevrelationen. Enligt informanterna Àr en trygghetskÀnsla hos eleven efterstrÀvansvÀrd och kan uppnÄs exempelvis genom att lÀraren intresserar sig för sina elever och anpassar undervisningen efter varje enskild individ..

Relationen mellan trÀnare och aktiv idrottande individ Àr en viktig faktor för idrottsrelaterad framgÄng. MÄnga forskare framhÀver dess vikt och menar att det ibland Àr den mest avgörande faktorn. Vidare Àr det bevisat att engagemang Àr viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer.Syftet med undersökningen Àr dÀrför att undersöka huruvida relationen mellan trÀnare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott.Kvantitativ datainsamlingsmetod anvÀndes och undersökningen gjordes pÄ 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tÀvlingsidrottare i Äldern 15-18 Är. Undersökningen Àr en tvÀrsnittsstudie med frÄgeformulÀr baserat pÄ tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, bÄde för totala gruppen av respondenter och pÄ de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys.Resultatet visade pÄ ett positivt, medelstarkt samband dÀr en förÀndring i engagemang kan förklaras av en förÀndring i relation till 20 procent.

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad det innebÀr att lyckas i skolan, som elev, samt vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka detta. Vi misstÀnkte att mÄnga mÀnniskor ser betyg som ett sÀtt att mÀta att lyckas i skolan. Som bakgrund till undersökningen presenterar vi vad nÄgra författare skriver om kunskap, inlÀrningsförmÄga, olika faktorers pÄverkan pÄ inlÀrningen samt aktuell debatt. Vi intervjuade och lÀmnade enkÀter till yngre och Àldre elever, pedagoger samt andra vuxna om vad det innebÀr att lyckas, om alla kan lyckas och vilka faktorer som pÄverkar om man lyckas eller inte. VÄr undersökning visar att det finns en viss samstÀmmighet mellan de olika grupperna, men Àven stora skillnader.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i Äldrarna 16-19 Är (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotrÀnare som var mellan 39-66 Är gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades tvÄ semistrukturerade intervjuguider baserat pÄ den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. FrÄgorna som stÀlldes var utifrÄn tre olika situationer; vardaglig trÀning, trÀningslÀger respektive tÀvling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende pÄ individerna och situationen.

Introduktion: I vÄrt land Àr det förbjudet att krÀnka barn sÄvÀl fysiskt som psykiskt, men ÀndÄ hÀnder det. Eftersom alla barn har skolplikt frÄn sju Ärs Älder trÀffar skolsköterskan alla barn pÄ ett naturligt sÀtt. Hennes uppgift Àr att frÀmja barnens hÀlsa och dÀrmed hitta de barn som far illa. Det finns en begrÀnsad mÀngd forskning om skolsköterskors upplevelser nÀr de misstÀnker att en elev far illa vilket författarna skulle vilja undersöka vidare. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse vid misstanke om att en elev far illa.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur olika faktorer pÄverkar eleverna samt pedagogerna i klassrumsmiljön. Vi har valt att kalla dessa faktorer för styrfaktorer genom hela arbetet, dÄ vi tror det Àr dessa som tillsammans skapar och pÄverkar klassrumsmiljön. De styrfaktorer vi har valt att lÀgga vikt vid Àr asymmetrin mellan elev ? pedagog, maktrelationer, elevernas bakgrund, sprÄkets betydelse samt pedagogernas bakgrund. Fokus ligger pÄ hur dessa styrfaktorer samverkar med varandra samt utgÄr ifrÄn ett demokratiskt förhÄllningssÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om forumspel kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i konfliktlösande syfte i en elevgrupp samt Àr i enlighet med det mÄl som finns beskrivet i Lpo94: ?Att varje elev utvecklar sin förmÄga att göra och uttrycka medvetna etiska stÀllningstaganden grundade pÄ kunskaper och personliga erfarenheter?.  Undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie dÀr aktionsforskningens modell utgör forskningsstrategin. Urvalet i undersökningen bestÄr av en homogen integrerad Ärskurs 1-2 klass. Resultatet frÄn undersökningen visar att forumspel Àr ett anvÀndbart pedagogiskt verktyg i syfte att lösa konflikter.

Syftet med denna uppsats var att belysa ungdomars syn pÄ relationen till sina förÀldrar och om det finns ett samband med antisocialt beteende. Genom att studera litteratur gÀllande Àmnet försökte vi fÄ en förstÄelse för vad som kan vara bidragande faktorer för utvecklingen av ett antisocialt beteende. FrÄgestÀllningarna var: Finns det samband mellan ungdomars upplevelse av relationen till sina förÀldrar och antisocialt beteende hos ungdomarna? samt finns det samband mellan tiden ungdomarna spenderar med sina förÀldrar och hur relationen mellan förÀldrarna och ungdomarna ser ut? Den metod som anvÀnts utgick ifrÄn att ungdomar frÄn fyra klasser i Ärskurs nio besvarade en enkÀt. Enligt resultatet har ungdomar som i högre grad visar tecken pÄ antisocialt beteende en sÀmre relation till sina förÀldrar samt att tiden ungdomarna och förÀldrarna spenderar tillsammans Àr av betydelse.

This report is focused on a research to find out if the Customer Relation Management (CRM) of Quicknet AB works and if their customers are satisfied with it. During this investigation I tried to see if the customers had a need for taking the CRM and use a tool called Social CRM. The report will conclude if the clients of Quicknet think that there is something that can be done in the relation between both parts and how it can be improved. At the same time I am going to build an application which relates to the problems of this report.To solve the problem I am going to do a survey which will include the CRM and also try to find out if the customers of Quicknet share the same thoughts about having a Social Customer Relation Management. Also if this survey shows what the customers think about the CRM, it could improve the relation between Quicknet and themselves. The result from the survey showed two things.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att studera studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat och ÄtgÀrdsprogram som upprÀttades under lÀsÄret 2008/09 pÄ ett av gymnasieprogrammen pÄ Hammargymnasiet (fiktivt namn). UtifrÄn detta syfte stÀlls följande frÄgor: ? Vilka diskurser kÀnnetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat samt ÄtgÀrdsprogram av? ? Hur förhÄller sig diskurserna som framtrÀder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgÄngspunkt: ForskningsfrÄgorna besvaras med hjÀlp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och mÄlsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhÄllande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har lÄngtgÄende rÀttigheter gentemot eleven.