IntroduktionDen perioperativa vÄrdprocessen syftar till att ge sjuksköterskan och patienten en möjlighet att genom kontakt skapa en relation.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka vad patientkontakt innebÀr för operationssjuksköterskor.MetodStudiens deltagare var operationssjuksköterskor som tillfrÄgades om vad patientkontakt innebar fördem. En kvalitativ innehÄllsanalys gjordes pÄ intervjuerna som kodades och delades in i kategorierutifrÄn de meningsbÀrande delar som framkom.ResultatOperationssjuksköterskorna strÀvar efter att inge förtroende och trygghet genom att etablera en brakontakt med patienten. Genom kontakten fÄr operationssjuksköterskorna möjlighet att tillÀmpa sinaomvÄrdnadskunskaper samt att fÄ visa vem de Àr.DiskussionTrygghet, förtroende och kommunikation Àr grunden för en bra relation mellan sjuksköterskan ochpatienten. Relationen ger sjuksköterskorna en kÀnsla av helhet sÄvÀl yrkesmÀssig som personlig. DÄsjusköterskan och patienten möts som individer kan de skapa en mellanmÀnsklig relation som Àr enförutsÀttning för god omvÄrdnad.SlutsatsOperationssjuksköterskorna vÀrdesÀtter patientkontakten.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har frÀmst gjorts genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de tvÄ huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehÄller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men Àven sÄdant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar omrÄden som lÀsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.

This master?s thesis investigates the contextualized relation between a reader and a text, in a non classroom-oriented situation. I am studying the questions of (a) in what way a persons education, personal experiences and opinions, and (b) how the text; its design (language) and message, holds a function in ? and forms ? the reader-text relation. At the same time I am testing the theoretical framework of Louise Rosenblatt, for the purpose of finding an adequate method to analyze this relation.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra verksamma mellanstadie- och gymnasielÀrares syn pÄ sitt motivationsarbete. Den genomförda studien Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillÀmpats som metod för att inhÀmta empiri.Resultatet visar att lÀrare som deltog i studien delgav frÀmst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kÀnnetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltsÄ ointresserad och frÄnvarande. Samtliga lÀrare ansÄg att lÀraren likvÀl som eleven sjÀlv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lÀrare undervisande pÄ gymnasiet och mellanstadiet lÄg i deras uppfattning angÄende huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej.I resultatet presenteras en rad olika strategier lÀrarna anvÀnde sig av för att öka eller underhÄlla elevers motivation. De frÀmsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehÄllet av undervisningen samt att denna var varierad.

The histiocytic diseases are generally rare in dogs and not much is known about the disease. The disease complex that includes both a reactive form and a tumour form, is however common in certain breeds, among them the Bernese Mountain Dog. As the literature is very limited on the subject of histiocytic diseases, my aim with this thesis has been to gather current knowledge of these diseases. I have also attempted to estimate the frequency of the diseases among the Swedish Bernese Mountain Dogs and investigate if they appear to be more common among certain families..

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Syftet med den hÀr studien var att se vilka uppfattningar lÀrare har om att eleverna i en klass befinner sig pÄ olika kunskapsnivÄer kopplat till matematik. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i Ärskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever fÄr möjligheter att utvecklas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och behov. Hur undervisningen lÀggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lÀrare och elev samt en varierande pedagogik Àr tvÄ betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lÀrarna ser stora fördelar med att ha elever som Àr pÄ en jÀmn kunskapsnivÄ, men de vÀnder ocksÄ skillnaderna till nÄgot positivt och utnyttjar det i undervisningen.

Dagens organisationer utvecklas mot en allt mer digitaliserad framtid prÀglad av ledarskap förmedlat via digitala medier. FrÄgan om vilka egenskaper samt beteenden kommer att fÄ större betydelse för ledarskapet i relation till digitaliseringen, blir av allt större betydelse i och med den allt större anvÀndningen av digitala medier mellan ledare och anstÀllda. Syftet med studien var att undersöka de tre olika ledarskapsstilarna personal-, produkt- och förÀndringsinriktad i relation till anvÀndning av digitala medier, utifrÄn de anstÀlldas uppfattningar. De 25 deltagarna var anstÀllda inom privata organisationer med största del kontorsrelaterade arbetsuppgifter. Genom en webbenkÀt studerades sambandet mellan ledarskapsstil, anvÀndning av digitala medier samt anstÀlldas uppfattning av ledarskap.

Relationen mellan trÀnare och aktiv idrottande individ Àr en viktig faktor för idrottsrelaterad framgÄng. MÄnga forskare framhÀver dess vikt och menar att det ibland Àr den mest avgörande faktorn. Vidare Àr det bevisat att engagemang Àr viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer.Syftet med undersökningen Àr dÀrför att undersöka huruvida relationen mellan trÀnare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott.Kvantitativ datainsamlingsmetod anvÀndes och undersökningen gjordes pÄ 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tÀvlingsidrottare i Äldern 15-18 Är. Undersökningen Àr en tvÀrsnittsstudie med frÄgeformulÀr baserat pÄ tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, bÄde för totala gruppen av respondenter och pÄ de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys.Resultatet visade pÄ ett positivt, medelstarkt samband dÀr en förÀndring i engagemang kan förklaras av en förÀndring i relation till 20 procent.

Detta utvecklingsarbete har utgÄngspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lÀrare skulle föra metoddiskussioner och Àmnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten pÄ undervisningen. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhÀllskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, SamhÀllsprogrammet, samhÀllsvetenskaplig gren, Äk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frÄgeformulÀr i helklass.

Operationssjuksköterskan trÀffar dagligen patientersom ska genomgÄ nÄgon form av kirurgi. MÄnga patienter upplever rÀdsla och oroi den perioperativa perioden dÀr operationssjuksköterskan har som uppgift attskapa en tillitsfull relation och vara ett stöd för patienten. Humor har visatsig ha en positiv inverkan pÄ interaktionen mellan patient och vÄrdare. Syfte: Att sammanstÀlla kunskap om hur patientenoch sjuksköterskan kan uppleva humor i omvÄrdnaden och hur humor kan anvÀndassom ett kommunikationsredskap. Metod: Metodenvar litteraturstudie.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Valet av Àmne vÀcktes nÀr jag lÀste specialiseringen Specialpedagogik nÀr vi behandlade Àmnena barn som far illa och anmÀlningsplikt. Jag fann det angelÀget att undersöka hur lÀrare kÀnner kring detta med anmÀlningsplikten och om de upplever att det kan finnas skÀl till att underlÄta att anmÀla vid misstanke om att barn/elever far illa. För att ta reda pÄ detta gick jag till vÀga sÄ att jag anvÀnde mig av en fenomenografisk forskningsmetod. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som Àr yrkesverksamma i grundskolan.Huvudresultaten i denna studie visar pÄ att lÀrare inte upplever att det finns nÄgra skÀl till att lÄta bli att anmÀla nÀr man har en misstanke om att elever far illa. DÀremot sÄ visar det sig att det uppenbarligen kan finnas tvivel om nÀr man egentligen har en misstanke.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lÀraruppdraget pÄverkas av IT i relation till vÀrdegrunden. Studien söker svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: vilken eventuell integrering uttrycker lÀrare mellan anvÀndande av IT och gestaltandet av skolans vÀrdegrund? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ IT anvÀndandet av tekniken i undervisningen, frÀmst i relation till lÀroplanens vÀrdegrund? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex gymnasielÀrare: fyra kvinnor och tvÄ mÀn. Uljens skoldidaktiska teori och modell Àr den teoretiska utgÄngspunkt som undersökningen Àr förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar frÀmst att IT och vÀrdegrund inte ses som ett fristÄende fenomen för den yrkesverksamma lÀraren, utan att IT integreras med det övriga vÀrdegrundsarbetet.

This essay is about power in the classroom. It is about the power dimension of the student-teacher relationships that arise in that space. The overall aim has been to investigate which categories are fruitful in a power analysis of these relationships. My aim has therefore been to develop power categories and to use them to identify and to categorise cases of power interaction that take place between those particular actors in that particular setting.In order to gather material for my study I have both read literature that approaches the study of the student-teacher relationships from a power perspective and done a series of observations in a high school.My theoretical frame comprises a concept of power and a series of power categories. These categories include strength, authority, inducement, coercion, violence, resistance as well as to possess power, to have power, to exert power, the scope of power and the base of power.