I debatten om den svenska skolans försämrade resultat lyser forskning och diskussion om Rektorers HR-arbete med sin frånvaro. Syftet med denna fallstudie var därför att skapa förståelse för hur Rektorer ser på sitt HR-arbete. Detta angreps utifrån tre olika infallsvinklar, Rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frågor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i två steg: inledningsvis gjordes en kartläggning av Rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjälp av dokument från kommun och förvaltning och i steg två genomfördes intervjuer med Rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-områden och analyserades därefter utifrån syftet och frågeställningarna.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillägnat sig en bred kompetens. I den här studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lärares och Rektorers syn på specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frågeställningar är:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens används? ? Hur används specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Denna undersökning är baserad på en fallstudie på en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att använda oss av under arbetes gång var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer med personal, Rektor och ansvarig på barn och utbildningsnämnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi såg att allt fler förskolor valde att profilera sig.

Uppsatsen handlar om vilket syfte APU har i frisörutbildningen och om skolan skall erbjuda APU varje vecka, eller i längre sammanhängande perioder? Syftet med studien har varit att bland annat undersöka vilket APU-upplägg som i utbildningssyfte är mest relevant och varför. För att få kunskap och information om vad branschen, Rektor, frisörlärare samt handledare tyckte, har jag intervjuat ett antal personer. Intervjuerna var kvalitativa och strukturerade för att få deskriptiva svar. För att kunna få en så detaljerad analys som möjligt använde jag en digital bandspelare.

Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua Rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.   Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen.

The purpose of this examination is to get a view of the attitude towards internet-use within after school centers. By comparing the views of pupils with the teacher?s point of view, one can notice differences that may be due to a lack of knowledge or communication. The questions are: What view does the principal, the staff, and the pupils have on internet-use in after school centers? Does their view differ? If so, how? To be able to respond to these questions, the pupils and the staff have been handed surveys and the principal has been interviewed.

Syfte: Syftet med studien är att belysa pedagoger och Rektorers uppfattningar om samverkan vid övergången mellan förskola till förskoleklass med fokus på barn i behov av särskilt stöd. I studien undersöks även frågan om vilka möjligheter det finns för utveckling inom området. Centrala frågeställningar i studien är: hur beskriver förskolans Rektor och pedagoger övergången från förskola till förskoleklass för barn i behov av särskilt stöd? Vilka hinder och möjligheter beskriver Rektor respektive pedagoger för barn i behov av särskilt stöd vid övergången från förskola till förskoleklass? Vad finns det för vilja och önskan om samverkan hos pedagoger i förskolan?Teori och metod: Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad och tolkningsansatsen för studien utgår från det sociokulturella perspektivet. De metoder som använts i studien är ljudinspelade fokusgruppsintervjuer med förskolans Rektor och pedagoger, samt deltagande observation vid överlämningssamtal med pedagoger och Rektor i förskola samt pedagoger i förskoleklass.

Syftet med undersökningen är att undersöka de nyanländas situation i de internationellaklasserna. Jag har använt intervjuer för att få fram de berördas erfarenheter av deinternationella klasserna, samt utgått från de lokala och de nationella styrdokumenten. De somjag har intervjuat är; elever som går i internationell klass, elever som har gått i sådan klass,lärare i sådana klasser, lärare i ordinarie klass samt skolans Rektor. Av resultatet avintervjuerna har jag gjort en jämförande analys för att se skillnader och likheter iinformanternas svar.Slutsatserna visar att eleverna ställer sig positiva till den undervisning de fått. Lärarna ochRektor känner sig mer tveksamma och anser att undervisningen och organisationen alltid kanförbättras.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka Rektorers uppfattning om vad elevinflytande är utifrån styrdokumentens direktiv..

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, Rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne.

Syftet med denna magisteruppsats var att genom en litteraturstudie försöka fastställa vad de krav som arbetsmiljölagen ställer innebär för skolans arbete. Arbetet har haft skolans kemiundervisning som utgångspunkt, men resultaten är tillämpliga på all skolverksamhet. Målet var att klargöra vilka lagar och förordningar som gällde inom arbetsmiljöområdet, samt vilket ansvar som då låg på skolförvaltning, Rektor och lärare. En annan viktig fråga var hur ansvaret förflyttades mellan olika beslutsnivåer inom skolan.Resultaten tyder på att arbetsmiljöarbetet är eftersatt inom skolvärlden. Rektorer och personal tilldelas ansvar som de inte inser omfattningen av eller är förberedda för.

Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna.

Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger Rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i behov av särskilt stöd en stor betydelse. Det ställs höga krav på att skolans pedagoger ser möjligheter att förändra miljö, metoder, innehåll och bemötande om alla elever ska få de förutsättningar för måluppfyllelse de har rätt till. En förutsättning är att skolan som helhet har en inkluderande inställning till sitt arbete med eleverna.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vad som kan leda till konflikt i beslutsprocesser.En kvalitativ undersökning har gjorts av en fallstudie, rekryteringen av Rektor vid Lunds universitet 2002. Den kvalitativa metoden valdes för att möjliggöra en djupare förståelse för processen. Risken med en sådan djupstudie var att intressanta infallsvinklar kunde försvinna. Därför valdes en bred teoretisk referensram för analysen.Två grundläggande orsaker till konflikt i beslutsprocesser i professionella byråkratier har identifierats. För det första ser vi att ökat inflytande från näringslivet i sig inte är någon större orsak till konflikt utan att det är centraliseringen av makten i beslutsprocesser i starkt decentraliserade organisationer som leder till konflikt.

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det arbetas medvetet med matematik ute på förskolorna. Jag är också intresserad av Rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/målformuleringar inom ämnet. Intervjuerna gjordes med Rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer.