De senaste åren har skett en stor förändring kring både synen på och tillgång till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta är en naturlig utveckling. Skolan ska återspegla samhället och eleverna ska självklart lära sig både om och med datorer. Formellt sett är det Rektorn på en skola som ska se till att det finns tillgång till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör Rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska användas till.I den här studien intervjuas fyra Rektorer utifrån frågeställningen hur de tänker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

The purpose with this essay is to describe how the principal, social worker and the teacher work to prevent bullying at school. The following questions have been discussed:Does the school have an action plan for bullying, and if so, what does it say? Who has the practical responsibility for making sure that the plan is followed, and how does that responsibility work? How is the responsibility divided between the different professions? Are the children in any way active in the planning of the work against bullying? What does the children think about who has the main responsibility for stopping bullying?The method I have used in the essay is individual interviews with principals, welfare officers and teachers from two schools.My results show that the schools have different ways of handling bullying, and different forms of cooperation within the staff. One school have active students in the work against bullying in the form of classmate support (kamratstödjare). The social worker is used in different ways in the work against bullying.

Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är Rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurRektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några Rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju Rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker Rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Tidigare studier har påvisat att en elevs diagnos inte alltid får den betydelse som förväntas och diagnosen används därför inte som vägledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien är därför att belysa Rektorers uppfattningar om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet. Följande frågor ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har Rektor om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar Rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begränsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgångspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex Rektorer i tre kommuner.

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja Rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur Rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie:Vad Rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt):Tycker Rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lärare Rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle Rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd Rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt):Vilket stöd får Rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lärarnas stöd till Rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om Rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om Rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan Rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att Rektorer ofta nämner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Kränkande behandling och mobbning är något som alla skolor ska arbeta aktivt för att motverka men vad händer när dessa kränkningar och mobbning förekommer på internet och i de sociala medierna där lärarna och skolan inte har insyn?Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare i mellanstadiet och Rektor på en skola uppfattar att de arbetar med denna form av kränkande behandling och mobbning samt hur eleverna på mellanstadiet uppfattar att deras lärare hanterar detta om det skulle inträffa.I den här studien ligger fokus framförallt på lärare, Rektor och elevers uppfattningar om kränkningar och mobbning i sociala medier samt hur dessa uppfattningar skiljer sig åt.Metod 1 för insamling av empiriskt material har skett genom kvalitativa intervjuer med samtliga lärare utom en på mellanstadiet, varav en lärare även arbetar med fritidsverksamhet, samt med Rektor. Metod 2 har skett genom en kvantitativ enkätstudie som besvarades av de flesta elever på mellanstadiet i årskurs 4-6.Resultatet av dessa två undersökningar visade framförallt på ett stort kunskapsglapp mellan lärare och elever när det kommer till de sociala medierna, där eleverna är de som kan mest när det kommer till vad som sker på de olika siterna som de rör sig på, medan lärarna har mer generell kunskap om säkerheten. En annan sak som framkom tydligt är att samtliga lärare uttryckte starka önskemål om att få mer kunskap om de sociala medierna och vad barnen/eleverna gör när de befinner sig i denna cybervärld. För det står klart att även om de vuxna i studien uppfattar de sociala medierna som just en cybervärld så gör inte eleverna det.

Detta arbete fokuserar på bedömning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och Rektor på samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen är en pågående process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lärarna och Rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som används och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lärare och Rektorn på en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet på lärande.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgångsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och på så sätt minskat konflikterna på rasterna. Studiens syfte är att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att ändra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gått tillväga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever på skolan? Känner eleverna att de får med hjälp nu jämfört med innan till att lösa konflikter som uppstått under rasterna? Detta var några av alla de frågor som dök upp när jag fick höra talas om skolan och deras nya system. Genom intervjuer med Rektor, personal och kamratstödjare på skolan samt 85 stycken enkätundersökningar med elever i år 2,4 och 6 har jag sammanställt ett material som övergripande visar att skolan använder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien är förlagd en liten byskola i Skåne som jag av en händelse fick nys om.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten på ett stort svenskt företag. Därtill jämförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens åsikter om vad tid bör läggas på, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att åstadkomma denna jämförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkätsvar har erhållits från fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats är de största konstruerande avdelningarna på Scanias FoU enhet lokaliserad i Södertälje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lägger en betydande del av sin arbetstid på rutinartade uppgifter.

Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande Rektor, skolans före detta Rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år.

Lärare är skyldiga att i sitt vardagliga arbete aktivt hindra att mobbning utvecklas. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärares förutsättningar att motverka mobbning. Vidare belyser studien vilket stöd lärare får på organisationsnivå, likabehandlingsplanens roll i arbetet med att motverka mobbning samt lärares uppfattningar om sin kompetens inom detta område.Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie där fyra lärare och tre Rektorer intervjuades kring sina uppfattningar om arbetet mot mobbning, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det insamlade materialet kategoriserades och diskuterades sedan i förhållande till tidigare forskning.Studien visar att en välförankrad likabehandlingsplan är en god grund att vila ställningstaganden och ageranden på, liksom en samsyn av elever där pedagoger och ledning tillsammans delar ansvar för elevernas välmående. Likväl framkommer att en utökad kunskapsbas anses önskvärt inom detta område.Undersökningen pekar även på vikten av en god kommunikation mellan Rektor och lärare, liksom betydelsen av en tydlig organisatorisk struktur..

Syftet med studien är att få kunskap om hur Rektorer definierar och värderar resurser. Genom kvalitativa intervjuer och ett rangordningsformulär har Rektorers syn på olika former av resurser kartlagts kopplade till elevers studieresultat och lärandemiljö liksom resurser som eventuella hinder. Studiens resultat pekar på att resursbegreppet bestäms av vem, var och när det definieras. Då samtliga grundskoleRektorer i en kommun rangordnar är det resurser av mer abstrakt/själslig karaktär som värderas högt oavsett kön. Högst värderas personalkompetens och den psykiska miljön, vilka båda, enligt Herzbergs tvåfaktorteori, är motivationsfaktorer som ökar arbetsprestation och tillfredsställelse och bör gynna eleverna.

Kravet på dokumentation av elever har ökat starkt sedan den målstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att Rektor kan känna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare då skolan ansöker om särskilt stöd.Litteraturgenomgången visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhället för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende särskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjälpklasser eller på institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering är ett honnörsord.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka förstå varför så få homosexuella ungdomar väljer att komma ut offentligt med sin homo-bisexualitet i gymnasieskolan. Min frågeställning löd ?Av vilka anledningar väljer så få gymnasieelever att öppet visa sin homo-bisexualitet?. Metoden jag använt består i tre kvalitativa intervjuer med två lärare och en Rektor. Intervjuerna spelades in på band.

Detta examensarbete handlar om hur olika verksamhetsnivåer från lärare genom Rektor till gymnasieförvaltning arbetar och samarbetar för att uppnå de statliga och kommunala jämställdhetsmålen. Utgångspunkten har varit en verksamhetsplan för gymnasieskolan i den aktuella kommunen vi har undersökt. Där skrev gymnasieförvaltningen att de ville motverka könsbaserade gymnasieprogramval och att de skulle genomföra ett jämställdhetsprojekt 2008-2010. Med denna text som utgångpunkt har vi analyserat bild och text i två gymnasieprogrambroshyrer med inriktning mot design och slöjd. Det ena programmet är kvinnodominerat och det andra mansdominerat, programmen har ett liknande innehåll.