Syftet med denna uppsats var att ta reda på var och hur ett spel kan användas i en rekryteringsprocess inom svenska IT-branschen. För att undersöka detta studerades rekryteringsprocessen för svenska företag inom IT-branschen, forskning och teorier om speldesign och samband mellan personlighetsdrag och spelbeteende. Kvalitativa intervjuer med Rekryterare och spelforskare samt en undersökning över samband mellan personlighetsdrag och spelartyp har genomförts. Undersökningen visar att ett spel bör anpassas efter var i rekryteringsprocessen man ämnar använda det. Det framkom två delar i rekryteringsprocessen där ett spel skulle kunna användas. Dels under insamlingen av kandidater till en rekryteringsprocess för att locka kandidater eller profilera företaget och dels för att bedöma en kandidats lämplighet, både vad gäller personlighet och kompetens, att arbeta inom IT.

Syftet med studien är att söka förståelse för hur rekryteringsföretag och kundföretag kommunicerar för att rätt kandidat skall bli anställd. Frågeställningarna som vi avsåg besvara var hur kommunikationen sker mellan rekryteringsföretag och kundföretag, hur respektive part säkerhetsställer att de har förstått varandra samt vilka störningar som kan finnas i kommunikationen mellan parterna. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av två rekryteringsföretag samt fyra kundföretag i Halland. De rekryteringsföretag som valts arbetar enbart med rekrytering.

Uppsatsens huvudproblem: Grunden för uppsatsens problematik baseras på den stora generationsväxling som förväntas ske inom det svenska näringslivet under den kommande tioårsperioden. Enligt en färsk undersökning beräknas cirka hälften av totalt 500 000 svenska chefer då försvinna från näringslivet. Detta beror till stor del på att den beryktade 40-talist generationen kommer att gå i pension och på så sätt lämna en stor lucka efter sig. Kommande generationer har därför en stor roll att axla, samtidigt som omvärldskraven på företagsledare tycks öka. Denna chefsbrist förvärras av att kommande generationer, särskilt 70-talisterna, verkar ha en annorlunda och mer negativ inställning gentemot chefsjobbet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur talang kan användas i organisationers jakt på och rekrytering av medarbetare som kan bidra till verksamhetens utveckling. Detta har gjorts genom en empirisk studie där vi försökt undersöka och behandla begreppet talang genom att jämföra formell affärsverksamhet med fotbollsindustrin. Detta då vi fann att talang är något som sedan länge diskuterats inom fotbollen men som enligt våra antaganden vara nytt inom formell affärsverksamhet. En litteraturstudie har även genomförts i vilken vi har använt oss av teorier som påvisar framväxten av begreppen talang och talent management för tillämpning i organisationer. Den forskningsfråga vi ställde oss var: hur kan organisationer definiera, finna och rekrytera talang till sin verksamhet? Studiens resultat visar på att talang är att betraktas som relativt och definieras utifrån varje enskild person.

Luleå kommun är en kommun som växer och har som mål att jämställdhet och mångfald ska ingå i allt arbete. I detta examensarbete undersöktes kommunens arbete med rekrytering ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv om och, i så fall vad, rekryteringsansvariga upplever som svårt med sitt arbete i dessa frågor, hur det görs bedömningar av personliga egenskaper och hur arbetet med dessa frågor i allmänhet brukar se ut. Detta har undersökts genom att intervjua fem Rekryterare och sedan utifrån intervjusvaren utforma en enkät för att se om fler har samma uppfattning som de intervjuade. Resultatet visar att de flesta inte upplevde att deras arbete med jämställdhet och mångfald var så svårt och att det inte var något som tänktes på särskilt mycket. Det sågs mer som en självklarhet, men det fanns svårigheter så som språk, finna tid till att visa/dela material i ämnet och få det underrepresenterade könet att söka befattningarna.

Idag kan arbetsgivaren vraka och välja bland arbetssökande och när de flesta jobben inte annonseras utan fås genom kontakter. Stora företag använder sig av stora rekryteringar när de ska nyanställa personal och den här uppsatsen handlar om hur småföretagares rekryteringsprocess vid nyanställning ser ut och vilka faktorer det är i rekryteringsprocessen som leder till beslut. Goffmans dramaturgiska modell med fokus på intrycksstyrning används för att förklara den arbetssökandes beteende som sedan kan kopplas till Rekryterarens reaktioner vilka leder till beslut. I uppsatsen presenteras även hur litteraturen ser ut om hur en Rekryterare bör gå tillväga när hen ska nyanställa personal. En kvalitativ insamlingsmetod genom intervjuer har använts för att undersöka småföretagares subjektiva uppfattningar och agerande när de rekryterar.

Den viktigaste aspekten av human resource management kan i dagens samhälle anses vara rekryteringsprocessen. Syftet med denna kvalitativa studie var att fastställa om, och i så fall hur och till vilka tjänster, video bör användas som rekryteringsmetod. Detta för undersökandet av verktygets möjlighet att öka organisationers förutsättningar till konkurrenskraftigt övertag på arbetsmarknaden i enighet med Barneys teori om resource-based view. Analysen av resultatet utfördes utifrån tre teman ? fördelar och nackdelar med användandet, samt möjligheter till utveckling, av video som rekryteringsverktyg.

Denna studie undersöker om de attribut som tillskrivs en lång person kan påverka ett anställningsförfarande till den grad att rekryteringskonsulten kommer att diskriminera och kategorisera kortare personer till fördel för de längre. Den mäter även huruvida den längre personen kommer anses vara mer lämpad för en chefstjänst samt om den längre personen tillskrivs fler positiva attribut än den kortare personen. Genom en enkätundersökning, bedömde 60 Rekryterare ett CV samt personligt brev med en bild. För att undersöka effekten av längd på anställningsrelaterade variabler manipulerades bilden digitalt, så att den sökande framstod som lång i den ena versionen och kort i den andra versionen Rekryterarna bedömde om personen på CV:et var anställningsbar för en roll som chef över projektkontoret. Arbetsuppgifterna skulle vara strategiska men också operativa i form av projektledning för företagets största och viktigaste konto.

Denna uppsats behandlar bedömningsprocessen vid en anställningsintervju i rekryteringssammanhang. Studien innebär att ta reda på hur denna process ser ut och vad det är som avgör vem som får jobbet. Ligger avgörandet enbart i vad en kandidat har för formell kunskap, eller finns det något annat som spelar in? För att ta reda på detta har vi valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med Rekryterare inom bemanningsbranschen. Syftet är inte att få fram en sanning om bedömningsprocessen, utan att genom tolkning lyfta en problematik kring bedömningsprocessen vid anställningsintervju.

Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: Rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ?digital?, ?kompetens? och uttrycket ?digital kompetens.? Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna.

Syftet med studien är att beskriva hur svenska Rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska Rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska Rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska Rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå.

Bakgrund: I dag examineras ca 6000 nya ekonomer i Sverige varje år. Det finns närmare 26 skolor i Sverige idag som ger ekonomiutbildningar. Även om personen är nyexaminerad ekonom, arbetslös eller söker en ny tjänst, så är personen arbetssökande och försöker finna ett arbete. Det kan finnas många faktorer som arbetsgivaren tittar på under ansökningsprocessen innan de gör sitt urval av vilka det är som går vidare till en anställningsintervju. Hur görs urvalet vad är det som gör att han/hon väljs ut till en intervju? En av faktorerna kan vara skolbetygen.Syfte: Syftet är att undersöka rekryteringsprocessen med fokus på högskole-/universitetsbetygens betydelse vid rekrytering av ekonomiassistenter.Metod: Uppsatsen är baserad på kvalitativ data i form av djupintervjuer med nio Rekryterare på fyra olika bemannings- och rekryteringsföretag i Stockholm.Teori: Uppsatsen kommer att luta sig mot beslutsteori och Human Reseurs Management med en mindre jämförelse av tidigare studier inom ämnet.Resultat: Genom min undersökning har jag kommit fram till att bemanningsföretagens rekryteringsprocess inte skiljer sig så mycket åt, de arbetar efter likande grunder och gör sina kandidaturval på likande premisser.

Frågeställning: Hur går rekrytering, i organisationer med starka kulturer, till? Syfte: Syftet med studien är att utredaHur matchning mellan individen och organisationens kultur i organisationer med starka kulturer går till.Vilka praktiker vid anställningsintervjun som kan hämma och vilka som kan bidra till matchning mellan individen och organisationens kultur. Metod: Studien är kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal. Studien är abduktiv och kvalitativa semistrukturerade anonyma intervjuer genomförs. Objekt: Vittra Slutsats: I organisationer med starka kulturer kan rekrytering enligt matchningsmodellen skapa relationer där makt utövas och som omedvetet förstärker ojämlikheter.

Problem: Det sägs att medarbetarna hör till företagets viktigaste tillgångar och i vår bakgrund kan man läs om problematiken kring att rekrytera nya medarbetare, detta ledde oss till vår problemformulering. Problemformulering: Hur fungerar rekryteringsprocessen inom detaljhandeln och vad tittar rekryterarna på, vid urval bland kandidater till en tjänst?Syfte: Syftet med denna rapport är att få en inblick i rekryteringsprocessen inom detaljhandeln för att vi som framtida butikschefer bör ha kunskapen kring detta ämne. Viss önskan finns också om att få kunskaper och information om rekryterarnas tankebanor i processen för vårt framtida sökande av arbete.Metod: Vår rapport undersöker hur Rekryterare går till väga för att gallra bland kandidaterna till en aktuell tjänst inom detaljhandeln. För att genomföra undersökningen valde vi att göra fyra stycken halvöppna intervjuer i fyra olika detaljhandelskedjor.

Anställningsbarhet är ett ord som har börjat användas allt mer i diskussioner om hurmänniskor ska rustas inför arbetsmarknaden. Studier har visat att priset på varan är det främsta konkurrensmedlet inom restaurangbranschen vilket i sin tur leder till låga kompetenskrav på anställda. De som utbildat sig inom området söker sig till andra branscher och de som jobbar inom den saknar utbildning. Syftet med denna undersökning är att se vad Rekryterare på marknaden söker för kompetens till chefspositionerna inom restaurangbranschen. Samt att undersöka vad det är som gör en student anställningsbar efter restaurangmanagerprogrammet vid Institutionen för kost och idrottsvetenskap i Göteborg.