Sökresultat:
159 Uppsatser om Rekreativa miljöer - Sida 7 av 11
Dagvattenparken : estetiska vÀrden i en teknisk anlÀggning
Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning frÀmja estetiska vÀrden i tekniska anlÀggningar och kan pÄ sÄ vis ge dessa anlÀggningar mervÀrden utöver deras tekniska funktion.
Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en
planerad dagvattendammsanlÀggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan ocksÄ blir attraktiv för mÀnniskor att besöka genom att erbjuda estetiska vÀrden och upplevelser.
Metoden för vÄrt arbete innefattade platsbesök, inventering,
möten med representanter frÄn Hudiksvalls kommun, analys,
gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrÄn Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet lÀste vi ocksÄ Patrik Grahn för att fÄ inblick i hans teorier kring naturens förmÄga att ge rekreation.
Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan
I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier.
Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.
En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi
Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande
turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och
ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav,
teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora
m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.
Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.
Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och
h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i
?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och
ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska
h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och
grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.
R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.
Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar
med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p?
fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och
till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor;
? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet
enligt l?roplanen?
? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i
fritidshem?
? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt
l?rarna i fritidshemmet?
Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem
samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier
f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet.
Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet
KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.
Utveckling av Solbergsudde FrÄn fritidshusomrÄde till permanentbebyggelse - med bevarad karaktÀr
VÀsterviks kommun har under tiotals Är haft en vikande befolkningsutveckling
men under de senaste Ären har en förÀndring skett och trenden har brutits. En
stor satsning pÄ att uppföra sjönÀra bostadsomrÄden nÀra staden har lockat till
inflyttning, och kommunen vill fortsÀtta den utvecklingen.
Solbergsudde ligger strax utanför VÀstervik och det finns lÄngt framskridna
planer pÄ att dÀr uppföra ett nytt attraktivt bostadsomrÄde med blandad
bebyggelse. Solbergsudde prÀglas av en lantlig skÀrgÄrdskaraktÀr och idag finns
dÀr 17 bostadshus/fritidshus som ej Àr planlagda. Problem finns med bÄde
enskilda lÀckande avloppsanlÀggningar och brist pÄ fÀrskvatten.
Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t
Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.
Upplev kanten! : ett gestaltningsförslag för rekreativa förbindelser över Södra hÀllarna
Detta examensarbete omfattar 30 hp, i Àmnet landskapsarkitektur vid Institutionen för stad och land, SLU.Examensarbetet fokuserar pÄ hur upplevelsekvalitéer i landskapet kan tas tillvara samt pÄ rörelser utmedstrÄk. Jag har valt att arbeta med Södra hÀllarna, ett naturomrÄde i Visbys södra utkant som efter lÄng tidi militÀrens Àgo nu kommer fÄ en helt ny roll i staden. Kommunen som idag förvaltar omrÄdet, har storaplaner pÄ bebyggelseutveckling i och i anslutning till omrÄdet men pekar ocksÄ pÄ vikten av att utvecklakustremsan som framtida rekreationsomrÄde. Kommunen lyfter specifikt fram behovet av en ny gÄng- ochcykelförbindelse genom omrÄdet. Detta examensarbetes syfte Àr att utifrÄn en teoretisk grund komma medett förslag som svarar mot dessa behov och som med rumsliga och fysiska lösningar visar hur ett strÄk kanutformas.Arbetet Àr uppdelat i en teoristudie och ett gestaltningsförslag.
Den geopolitiska krisen i Ukrainas p?verkan p? Svenska F?retags Leveranskedjor - En Analys av Svenska F?retags respons inom Livsmedels- samt J?rn- och Metallindustrin
Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.
The heartbeat under your necktie ? fysiska f?rem?l och den sociala milj?n i Ted Koosers "Delights & Shadows"
This essay examines through a sociological perspective how physical objects in Ted Kooser?s poetry collection "Delights & Shadows" can be used to depict the characters? social environment. This is done by examining the physical objects found in 25 poems, the relationships between subjects and objects, and how this relationship can describe the social environment. The essay also examines how the relationship between subjects, objects, and the presence of the social environment within the text affects the reader experience. The physical objects are examined with Bill Brown?s Thing Theory as "things" that stop working for humans, when their flow within the circuits of production and distribution, consumption and exhibition is arrested, however momentarily.
Prediktion av h?rf?rg och ?gonf?rg fr?n genetiska mark?rer inom forensisk verksamhet
Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt
material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har
data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms
(SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85
individer.
SmÄ parker i en tÀtare stad : kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv?
I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen
som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det
idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ
konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en
viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora
kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden
försvinner med en minskad storlek?
Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ
kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett
rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka
funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana
parker.
StadsnÀra skogar : en plats för bÄde skogsföryngring och mÀnniskors rekreation
I det hÀr arbetet har jag undersökt vilken betydelse stadsnÀra skogar har för allmÀnheten, hur man kan gynna de sociala vÀrdena och om man kan göra annorlunda föryngringsytor nÀra stÀder. UtifrÄn litteraturen har jag hittat olika teman som StadsnÀra skogar genom historien,
StadsnÀra skogar idag, Naturens betydelse för mÀnniskor, Skogsproduktion och skogsbruk, Information och konflikter samt Annorlunda föryngringsytor nÀra stÀder. DÄ numera vÀldigt mÄnga mÀnniskor i Sverige bor i stÀder blir tillgÄngen till natur bÄde i och nÀra stÀderna
vÀldigt viktig. DÄ vi blir fler mÀnniskor och fler flyttar till stÀder mÄste stÀderna vÀxa och exploateringen sker ofta pÄ bekostnad av grönomrÄden och tÀtortsnÀra natur. Att naturen pÄverkar oss mÀnniskor positivt pÄvisas via forskning inom Àmnet.
Gymnasieelevers motiv till att l?sa svenska som andraspr?k. En kvalitativ studie om elevers resonemang kring valet att l?sa sva p? gymnasiet och deras erfarenheter av flerspr?kighet i klassrummet
Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.
?Vi beh?ver f?ruts?ttningar f?r att kunna anpassa?
Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.