Standardiserade affÀrssystem kan beskrivas som informationssystem som integrerar företagsinformation. AffÀrssystem erbjuder till exempel en möjlighet till effektivisering avverksamhet och affÀrsprocesser. Dessa system kan ocksÄ erbjuda prognosverktyg för analysav företagets affÀrsverksamhet. Standardiserade affÀrssystem har hittills framför allt riktatsmot större företag. Emellertid har flera aktörer nu aviserat en satsning för smÄ och medelstoraföretag.Vid anskaffning av standardiserade affÀrssystem Àr det viktigt att systemet verkligen fungerarvÀl utifrÄn med företagets behov och förutsÀttningar, till exempel nÀr det gÀlleraffÀrsprocesser, organisation, med mera.

Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.

Svenska regeringen har satt ett mÄl att cykeltrafiken ska öka sin andel av det totala resandet, samt att cykeltrafiken ska bli sÀkrare. I regeringens proposition, mÄl för framtidens transporter, sÀger ett av funktionsmÄlen att förutsÀttningarna för att vÀlja kollektivtrafik, gÄng- och cykeltrafik ska förbÀttras. För att lyckas uppnÄ mÄlen kommer det bland annat krÀvas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvÀgnÀten. DÀrför ska VÀgverksregionerna kartlÀgga och inventera behoven av ÄtgÀrder som finns för cykeltrafiken. För att ta reda pÄ behoven har en analys gjorts för vad tidigare gjorda inventeringar sÀger om nulÀge och behov av cykelvÀgar i Region Norr.

Företag idag söker stÀndigt nya och förbÀttrade konkurrensfördelar, som Àr en konsekvens av den snabba och ökande globaliseringstrenden. Ett viktigt grundincitament för att skapa dessa fördelar samt bemöta omvÀrldens förÀnderlighet och krav har bidragit till att allt större fokus riktats mot behovet av en bred kompetens, det vill sÀga ett utvecklat humankapital, inom företag. Humankapitalet Àr en av de mest betydelsefulla grundpelarna i ett företag dÄ företaget Àr beroende av de anstÀlldas kompetens och innovationsförmÄga. Det Àr sÄledes viktigt att ett företag styr humankapitalet pÄ ett sÄdant sÀtt att det nÄr en stÀrkande eller förÀdlande effekt. Ett sÀtt för att strategiskt styra förÀdlingsprocessen av humankapitalet Àr att nyttja Simons Levers of Control, vilken Àven gÄr under benÀmningen Simons styrmodell.

KlimatförÀndringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebÀra stora pÄfrestningar pÄ stÀder. Socio-ekologisk resiliens Àr ett sÀtt att förstÄ motstÄndskraft och förÀndring hos sociala och ekologiska system. För att göra stÀder mer motstÄndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhÄllningssÀtt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan ocksÄ betraktas som en brygga mellan social hÄllbarhet och ekologisk hÄllbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hÄllbarhet med ekologisk hÄllbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgÄngspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjÀlp av dessa fyra utgÄngspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

En förutsÀttning för att kunna förhindra att terrorattacker utförs Àr kunskap om de bakomliggande motiven och drivkrafterna. Om vi kÀnner till de bakomliggande motiven och drivkrafterna finns det möjlighet att kunna pÄverka dessa faktorer och dÀrigenom minska risken för nya terrorattacker. I den hÀr studien undersöker jag omcollective action frames och rational choice teorin var för sig eller tillsammans kan förklara orsakerna till terrorism. Fram till idag har den strategiska modellen varit den mest anvÀnda teorin för att förklara orsaker till terrorism. Modellen utgÄr frÄn rational choice teorin men har avgrÀnsats till att enbart hantera politiska faktorer, vilket har kritiserats.Kritikerna menar att mÀnniskors kÀnslor har en betydelse för deras handlingar.

Uppsatsen studerar de etablerade flygbolagens val av utbud i samband med att lÄgkostnadsflygbolag trÀdde in pÄ den svenska inrikesmarknaden. Fokus ligger pÄ det strategiska perspektiv som Spence-Dixit-modellen ger. Det dominerande flygbolaget SAS har i nÀstan samtliga fall dÄ de mött konkurrens under 90-talet svarat med ett oförÀndrat utbud. Denna strategi resulterade dÄ i överkapacitet, förluster och Àven utslagning av konkurrensen. Den svenska inrikesmarknaden kÀnnetecknas idag av överkapacitet, prispress och förlusttyngda flygbolag, en situation som till viss del pÄminner om den pÄ 90-talet.

Internet har blivit en viktig del i dagens samhÀlle, bÄde för företag och enskilda individer dÀr möjligheten till möten med andra mÀnniskor har skapat en ny kontext. Det som den senaste tiden har vuxit och engagerat mÄnga Àr anvÀndandet av sociala nÀtverk, sÄ kallade communities. I denna uppsats undersöker utredarna, pÄ uppdrag av Bhappi, hur en ny aktör ska arbeta för att ta sig in pÄ marknaden för sociala nÀtverk. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att kartlÀgga marknaden för sociala nÀtverk samt undersöka pÄ vilket sÀtt som Bhappi.com ska arbeta för att etablera sig och vÀrva nya medlemmar.Utredarna har för att kunna besvara syftet anvÀnt sig av en kvalitativ metod bestÄende av en litteraturstudie, fokusgruppintervjuer samt enskilda intervjuer. Dessa empiriska data har vidare analyserats utifrÄn en av utredarna sjÀlva utformad modell som baserats pÄ teorier inom marknadsföring, nyetablering av tjÀnster samt litteratur om sociala nÀtverk.Resultaten av utredningen visar pÄ att intresset för Bhappis huvudsyfte gör din röst hörd finns, dÀr affÀrsidén grundar sig att utforma rapporter efter diskussioner och enkÀter som medlemmarna har varit med och format.

In Europe, the central governments are the ones to coordinate the international standards and strategies regarding GPP; Green Public Procurement. However in Spain a GPP program was introduced late and only applied to the Central Government Institutions, (AGEA) (BOE nr. 027, 2008). These means that smaller administrations, such as, Autonomous Regions, Municipalities and Town Councils were not included in the program. The absence of a national program which excludes those governments made them introduce their own criteria for GPP, and the difference in criteria varies from one government to the other.

Bakgrund: Under 80- och 90-talet startade en debatt om den ekonomiska styrningen dÀr styrning efter finansiella nyckeltal kritiserades. Att enbart styra ett företag efter finansiella nyckeltal ansÄgs inte enligt kritiker förbÀttra omrÄden som kundnöjdhet, innovation, kvalitet, cykeltid samt motivation hos medarbetare. Balanserade styrkort anvÀnds som ett redskap för planering och uppföljning. Ett styrkorts frÀmsta syfte Àr att översÀtta strategiska mÄl och visioner till ett antal sammanhÀngande prestationsmÄtt. Dessa mÄtt delas in i olika perspektiv som vanligtvis Àr finansiella, kundfokuserade, processfokuserade och innovationsfokuserade.

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav pÄ uppnÄdd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet Àr tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bÀttre IT-styrning. Att bedöma och vÀrdera affÀrsnytta och nyttoeffekter av IT innebÀr att se vad IT?s egentliga vÀrde Àr för verksamheten och dess affÀrsprocesser. Genom att anvÀnda nÄgon av de nyare metoderna för nyttobedömning som ocksÄ har fokus pÄ ovÀntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/lÄngsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, sÄ uppnÄr man bÀttre kontroll över verksamheten och att man fokuserar pÄ rÀtt saker och gör dem pÄ rÀtt sÀtt.

Performance Management Àr en process som syftar till att sÀkerstÀlla att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnÄs genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mÄl samt koppla dessa till medarbetarens individuella mÄl. Vidare Àr det viktigt att kommunicera vad som förvÀntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnÄs för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lÀtta respektive svÄra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstÀrka arbetet med Performance Management-processen baserat pÄ ovanstÄende.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende pÄ vilken typ av arbetsgrupp man Àr ledare för.

Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.

Denna uppsats behandlar synen pÄ ledarskap pÄ olika nivÄer i Svenska kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorÄdets och stiftets syn pÄ vilka egenskaper och förmÄgor som krÀvs för att kyrkoherden ska vara vÀl rustad för sin tjÀnst. Stiftet Àr den regionala nivÄn, det omrÄde som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller tvÄ lÀn. AnstÀllda pÄ stiftsnivÄn kallas stiftsadjunkter om de Àr prÀstvigda. Församlingen Àr den lokala nivÄn, Svenska kyrkans primÀra enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkorÄd bestÄende av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som Àr församlingens chef, alltid prÀstvigd.

Begreppet employer branding handlar om en arbetsgivares attraktivitet utifrÄn olika faktorer sÄ som lön, förmÄner, utveckling, arbetsmiljö etc. Begreppet har under de senaste 10 Ären utvecklat ett starkt fÀste i organisationers strategiska prioriteringar.Norrbottens lÀns landsting stÄr inför en av deras största utmaningar för att sÀkra den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget stÄr inför ett stort generationsskifte med mÄnga pensionsavgÄngar och mÄste lyckas attrahera nya medarbetare att söka sig till organisationen. Ett starkt arbetsgivarmÀrke kan vara avgörande för hur levande en organisation blir, mÀnniskan Àr en av de frÀmsta resurserna i en organisation och medarbetarna Àr en viktig ambassadör.I Norrbottens lÀns landstings medarbetarundersökning frÄn 2014 signalerar medarbetarna ett missnöje gentemot arbetsgivaren. Denna studie, som Àr en master uppsats i Human Resource Management med utgÄngspunkt i Sociologin, avser att genom kvalitativa intervjuer med anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden undersöka medarbetarnas upplevelser av arbetsgivaren för att identifiera vad missnöjet kan bero pÄ.Resultatet visar att medarbetarna Àr nöjda med sin arbetsplats, med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor.