Syftet med detta examensarbete har varit att med hjÀlp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieÀmnet historia pÄverkats av det rÄdande samhÀllsklimatet. Fokus har legat pÄ 1900- talet, men det har Àven ingÄtt en historisk bakgrund, dÄ nuet ej uppstÄr utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjÀlp av den empiriska studien som bygger pÄ djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som anvÀnts med verksamma historielÀrare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhÀllets syn pÄ historia. GymnasieÀmnet historia har anvÀnts för att fostra lojala samhÀllsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vÄr tid demokratiska individer i ett globaliserat samhÀlle..

Den traditionella strategiska skolan bestÄr av en uppdelning mellan civilt och militÀrt. Begreppspar som offensiv/ defensiv, avskrÀckning/ pÄtvingande, direkt eller indirekt strategi i kombination med miljö och geografi Àr viktiga utgÄngspunkter. Men gÄr det teoretiska ramverk som till stor del hÀr-stammar frÄn von Clausewitz att tillÀmpa pÄ cyberrymden? En miljö som prÀglas av att den för-Àndras sÄ fort nÄgon ansluter en ny dator, till stor del saknar geografiska grÀnser och dÀr skillnaden mellan militÀrt och civilt suddats ut. Detta prövas genom att analysera begreppens tillÀmpning pÄ Estlands, Finlands, Norges och EU:s cybersÀkerhetsstrategier.Syftet med denna uppsats Àr att pröva hur vÀl den traditionella strategiska skolan erbjuder analys-verktyg för strategier inom cyberrymden, samt att studera hur olika aktörer hanteras och samord-nas.

Genom en enkÀtundersökning till konsumenter har vi kommit fram till att det Àr lÀgre kostnader, bÀttre information och bÀttre tÀckning som Àr de optimala faktorerna för 3G-operatörerna att kunna locka till sig fler konsumenter. .

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Syfte: Syftet med studien Àr utvÀrdera Deloittes avdelning Clients & Markets aktiviteter, det vill sÀga deras strategiska ÄtgÀrder och definierade arbetsomrÄden, efter hur viktiga de Àr i förhÄllande till varandra för Deloittes framtida framgÄng. Metod: För att nÄ vÄrt syfte tar vi hjÀlp av intellektuellt kapital-teori, innovationsteori och Corporate Entrepreneurship-teori. Vi delar in aktiviteterna i fyra olika kategorier av intellektuellt kapital; humankapital, strukturkapital, kundkapital och innovationskapital och utgÄr frÄn denna uppdelning nÀr vi sedan i avgör, tillsammans med information om Deloittes vision, vilken av aktiviteterna som Àr viktigast för Deloittes framtida framgÄng. I analysen anvÀnder vi oss av vÄr egen modell, The IC Inventory Model. Uppsatsen Àr av kvalitativ och abduktiv karaktÀr.

Syfte: Syftet Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvÀrsnittsstudie pÄ offentlig sektor i Kalmar LÀn har anvÀnts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med Ätta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lÀmpliga kandidater till chefstjÀnster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvÄrigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner bÄde operativa och strategiska ÄtgÀrderna.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

FrÄn att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom frÀmst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergÄtt till att ses som en grund för affÀrerna. Samtidigtkarakteriseras mÄnga organisationers IS/IT miljöer av lÄg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom bÄde privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. DÄ det rÄder en informationsbrist kring vad som pÄverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primÀra syfte att bidratill att skapa en ökad förstÄelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundÀrt syftevar Àven att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större pÄverkan Àn andravid dessa beslut och om dessa kategoriers pÄverkan skiljer sig Ät mellan privat och offentligsektor.

Ekonomistyrning innebÀr att med hjÀlp av olika styrmedel leda och styra organisationens medlemmar till att uppnÄ strategiska mÄl. För att kontrollera och utvÀrdera att mÄlen nÄs Àr det vanligt att tillÀmpa prestationsmÄtt. AffÀrsvÀrlden har förÀndrats och idag stÀlls högre krav pÄ individen att prestera. Detta har lett till att individuella prestationsmÄtt har börjat tillÀmpas i större utstrÀckning. Syftet med de individuella prestationsmÄtten Àr att motivera individen till att strÀva mot individuella mÄl som Àven leder till att strategiska mÄl nÄs.

ManövertĂ€nkande utgör enligt den MilitĂ€rstrategiska doktrinen grunden för Försvarsmaktens agerande ialla militĂ€ra operationer.ManövertĂ€nkande och manöverteori Ă€r dock svĂ„rt att spĂ„ra i samband med flygstridskrafter och luftmaktsteori.Är det sĂ„ att manöverteori och luftmaktsteori inte Ă€r förenliga? I sĂ„ fall skulle det fĂ„ konsekvenser för densvenska luftmaktsdoktrinen.Är de förenliga, i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt, och fĂ„r det konsekvenser för luftmaktsdoktrinen?Detta Ă€r utgĂ„ngspunkten för denna uppsats som syftar till att studera hur luftmaktsteori förhĂ„ller sig tillmanöverteori.I uppsatsarbetet har en induktiv metod anvĂ€nts med en kvalitativ inriktning.Uppsatsen visar att de bĂ€gge teorierna Ă€r förenliga fast deras inbördes relation Ă€r komplex.Den strategiska luftmaktsteorin uppvisar sĂ„dana likheter att den sjĂ€lvstĂ€ndigt kan anses utgöra exempel pĂ„manöverteori. Den taktiskt/operativa luftmaktsteorin utgör sjĂ€lvstĂ€ndigt en motsats men utgör en viktigkomponent för en framgĂ„ngsrik manöverstrid för markförband.Resultatet av undersökningen gĂ€llande luftmaktsteorins relation till manöverteorin pĂ„verkar den svenskaluftmaktsdoktrinen. Som en konsekvens av resultatet föreslĂ„s att tre förhĂ„llanden borde framhĂ„llas bĂ€ttre;1. Luftmaktens strategiska förmĂ„ga; 2.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det var rÀtt eller fel av Adidas att genomföra sina M&A:s med hjÀlp av Tobins q och de bakomliggande strategiska motiven.Metod: Metodansatsen för den studien Àr en fallstudie. Data har samlats in via bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har valt att undersöka fyra av Adidas nio olika M&A:s sedan mitten av 1990-talet. Datan har samlats in genom ett deduktivt angreppssÀtt. Den kvantitativa datan har samlats in via Ärsredovisningar och affÀrsdatabaser.

I ett samhÀlle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suverÀnt. Stats­makten Àr bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir pÄverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser Àr dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frÄgor gÀllande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnÄ gemen­samma mÄl. Denna samverkan antar olika karaktÀr frÄn fall till fall och innebÀr att sÄvÀl mÄl som resurser förÀndras under pro­cessens gÄng.

Studiens syfte Àr att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och dÀrigenom lyfta fram strategiska förslag inom omrÄdet. Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anstÀllda och en innehÄllsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhÄllande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats frÄn kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fÀlt och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet. Det framgÄr att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar mÄlgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte nÄgon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen.

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser Àr personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstÀrka sÄvÀl minnet av platsen men Àven platsen med hjÀlp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala sÄvÀl som regionala generatore? Projektet undersöker ocksÄ vidare om objekten skall ge betraktaren bÄde ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig dÀrifrÄn, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen..

Uppsatsen handlar om hur SAS har agerat strategiskt för att ta sig ur tvÄ olika kriser. Vi har studerat och beskrivit den ekonomiska kris de haft under de senaste Ären dÄ flygmarknaden samtidigt har prÀglats av hyperkonkurrens. Dessutom har vi jÀmfört denna kris med den kris företaget hade pÄ 80-talet för att se om det skulle vara möjligt att anvÀnda sig av samma strategiska inriktning under 2000- kris som under 80-talet..