Regionala flygplatser har idag svÄrt att nÄ lönsamhet enbart baserat pÄ trafikavgifter frÄn flygbolagen. För att fÄ bukt med detta problem behöver flygplatserna fÄ inkomster frÄn andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har dÀrför fÄtt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala flygplatser framgÄngsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenÀrer vilket kan vara en tÀnkbar utvÀg för att öka inkomsterna. VÄr frÄgestÀllning Àr dÀrför: Hur ser en regional flygplats förutsÀttningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenÀrer lojala? För att besvara denna frÄgestÀllning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

Regionala flygplatser har idag svÄrt att nÄ lönsamhet enbart baserat pÄ trafikavgifter frÄn flygbolagen. För att fÄ bukt med detta problem behöver flygplatserna fÄ inkomster frÄn andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har dÀrför fÄtt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala flygplatser framgÄngsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenÀrer vilket kan vara en tÀnkbar utvÀg för att öka inkomsterna. VÄr frÄgestÀllning Àr dÀrför: Hur ser en regional flygplats förutsÀttningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenÀrer lojala? För att besvara denna frÄgestÀllning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:09.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Artificiell intelligens integreras idag i alltfler tekniska system. Trots det, ?r det fortfarande sv?rt att i praktiken implementera modeller fr?n grunden p? grund av h?ga resurskrav i form av data och ber?kningskraft. Detta motiverar s?kandet efter effektivare modeller. I denna artikel unders?ks Kolmogorov Arnold Networks (KANs), en alternativ arkitektur av neurala n?tverk och j?mf?rs med traditionella arkitekturer som multilayer perceptrons (MLPs) och faltningsn?tverk.

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Tra?dlo?sa sensorna?tverk byggs upp av tra?dlo?sa sensorer, som gemensamt arbetar fo?r att lo?sa en viss uppgift. Ett exempel pa? en sa?dan uppgift kan vara insamling av pollenniva?er i luften o?ver en stor yta. Sensornoderna vidarebefordrar datan sinsemellan tills den na?r en datainsamlingsnod na?gonstans i na?tverket da?r den sedan lagras och efterbehandlas.

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms lÀn, RUFS 2010. Planens mÄl Àr att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgÄngspunkter bÄde för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sÀtt att förankra regionplaneringens innehÄll Àven i kommunernas egna strategiska planering.I den hÀr studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar pÄ frÄgor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tilltrÀde till arenorna dÀr beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, dÀr jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

Syftet med vĂ„r rapport Ă€r att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kĂ€nda verksamhetsomrĂ„den. Vi har valt att arbeta med de regionala insatsgrupperna bĂ„de för att vi sjĂ€lva vill fĂ„ ökade kunskaper om deras verksamhet samt för att undersöka hur denna polisiĂ€ra resurs Ă€r organiserad i polismyndigheten. Rapporten försöker att analysera hur de regionala insatsgrupperna skiljer sig Ă„t betrĂ€ffande arbetsformer, utbildning och organisation i Örebros respektive VĂ€sterbottens polismyndighet. De fakta och uppgifter som rapporten bygger pĂ„ har inhĂ€mtats frĂ„n litteratur och genom intervjuer. Det vi har kommit fram till Ă€r att de regionala insatsgrupperna skiljer sig signifikant frĂ„n varandra och en likriktning av verksamheten genom nationellt faststĂ€llda direktiv skulle kunna kompetenssĂ€kra insatsgruppernas verksamhet..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr belysa i vilken utstrÀckning planeringsprocessens kommunala och regional aktörer samverkar vid implementeringen av en del-regionalt syftande insats, samt vilken roll strategin om den regionala stadskÀrnan har i utvecklandet av del-regionen. En fallstudie har gjorts i SödertÀlje, dÀr uppsatsen med hjÀlp av teorier kring polycentricitet och regional utveckling, samt en dokumentanalys och en intervjustudie undersöker vilka hinder och möjligheter som finns att arbeta i del-regionala omrÄden, samt hur detta kan utveckla arbetet med regionala stadskÀrnor. Följande frÄgestÀllningar har formulerats:Vilken roll har samverkan spelat och spelar i utvecklingen av den regionala stadskÀrna?Har strategin stÀrkt aktörernas intresse för utvecklingen av del-regionen?PÄ vilket sÀtt kan strategin stÀrka den framtida utvecklingen i del-regionen?Vilka lÀrdomar kan den hÀr studien ge strategin om regionala stadskÀrnor i Stockholm?Slutsatsen som sedan har dragits Àr att samverkan haft liten roll i implementeringen av den regionala stadskÀrnan. Vad gÀller strategins möjlighet att stÀrka del-regionen har ett flertal aspekter lyfts fram som tillsammans och var för sig pÄverkar intresset för och utvecklingen; del-regionens varierande rumsliga indelning, synen pÄ strategin, synen pÄ planeringsprocessen och synen pÄ SödertÀlje som kommun, har alla pÄ olika sÀtt inverkat negativt pÄ intresset för den regionala stadskÀrnan och del-regionen.

Att utrikes födda kommer in pÄ arbetsmarknaden Àr mycket viktigt bÄde för den enskilda individenoch ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. SysselsÀttning Àr dessutom av största vikt för vidare integration. Studien undersöker vad som kan förklara de stora regionala skillnaderna isysselsÀttningsgrad bland utrikes födda i Sverige genom tre hypoteser: hypotesen omhumankapitalets betydelse, hypotesen om betydelsen av negativa attityder till invandring och hypotesen om den regionala arbetsmarknadens betydelse. PÄ sÄ sÀtt bidrar studien bÄde med prövning av tidigare teori och prövning av nya orsaksförklaringar till de stora regionala skillnaderna i sysselsÀttningsgrad bland utrikes födda. Samtidigt lÀmnar studien ett bidrag till den bristfÀlliga forskningen kring regionala skillnader i utrikes föddas sysselsÀttningsgrad.

Uppsatsen har Àmnat bidra till diskussionen om hÄllbar utveckling genom att undersöka hur begreppet anvÀnds inom de regionala strukturfondsprogrammen. UtifrÄn de tre dimensionerna av hÄllbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för SkÄne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. DÀrigenom utreds ocksÄ huruvida det förekommer nÄgra regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har pÄverkat programinnehÄllet och stÀller frÄgan om regionernas syn pÄ sig sjÀlva och rummet har haft nÄgon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att fÄ för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms lÀn, RUFS 2010. Planens mÄl Àr att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgÄngspunkter bÄde för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sÀtt att förankra regionplaneringens innehÄll Àven i kommunernas egna strategiska planering.I den hÀr studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar pÄ frÄgor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tilltrÀde till arenorna dÀr beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, dÀr jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.