Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera.

Syftet med denna fenomenologiska uppsats var att ta reda på om det fanns skillnader beträffande vad de kvinnliga och manliga studenterna vi har talat med upplevde som stressande. Dessa skillnader skulle ha analyserats med hjälp av Berger och Luckmanns teorier om socialisering, samt West och Zimmermans, Butlers och Hirdmans tankar kring genus. Avsikten var också att jämföra resultatet med tidigare forskning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och insamlandet av data skedde vid semistrukturerade intervjuer med fyra manliga studenter och fyra kvinnliga studenter.Studien visade inga tydliga skillnader mellan vad de studerade kvinnorna och männen upplevde som stressande. Dock fanns vissa tendenser till att kvinnorna oroade sig mer över problem, framtiden och vad som skulle ske.

Skuld och skam är två begrepp där det inte råder konsensus om definitionerna. Begreppen är centrala i bland annat depressionsproblematik och utveckling av posttraumatiskt stressyndrom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur människor upplever skuld och skam för att kunna belysa skillnader och likheter mellan skuld- och skamupplevelser. Deltagarna rekryterades till största del av snöbollsurval och bestod av 36 individer i åldrarna 20-85 år. De mest förekommande temana i både skuld och skam var att personen (1) tycker sig ha gjort en olycklig handling, (2) förklarar sig och (3) mår dåligt.

Under det senaste decenniet har den svenska elektronikhandeln präglats av en allt hårdare konkurrenssituation och lägre lönsamhet. Det har lett till att stora butikskedjor gått i konkurs. För att vända trenden måste företagen hanterar sina butiksverksamheter effektivt. Det blir därmed avgörande hur butikschefen sköter butiken. Av den anledningen är det intressant att underso?ka butikschefers arbetssätt för att se vad som leder till hög lönsamhet.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anställdas krav och förväntningar. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader det finns i synen på mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte är att se vad dessa likheter och skillnader innebär för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mängd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs främst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser på sig själva och hur deras medarbetare ser på dem. Jag presenterar även en tidigare studie som är en b-uppsats som hade syftet att ?belysa hur mellanchefer uppfattar sin roll och situation inom två organisationer?.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.

Human Resources (en benämning för personalarbetet) är ett yrke som idag blir allt populärare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor både studerar och arbetar med personalfrågor. Studien har därför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojämn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhällets förändringar, där en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgångspunkterna består dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hård Human Resources Management.

Detta examensarbete ifrågasätter om motion och hälsa kan sägas vara en social förmån. Avsikten har varit att undersöka barns attityd, motionsvanor och fritidssysselsättning med avseende på skillnader i deras boende. Min litteraturgenomgång omfattar såväl människors behov av motion i det dagliga livet som samhällets direktiv beträffande fysisk fostran uttryckt i tidigare och gällande läroplaner.För att få svar på mina uppställda frågor har jag genomfört en enkät på tre skolor som ligger i olika socialt ansedda områden. Min enkätundersökning är inte stor nog för att kunna ge några generaliserbara svar. Men vad jag kan se är tendenser som överensstämmer med tidigare forskning kring idrott och sociala skillnader.Forskarna slår larm om en allt sämre hälsa medan politikerna ser till att skära ned på idrotten..

Syftet med denna uppsats är att utreda sambanden mellan den presentation av kristendomens uppfattning i olika etiska frågor som finns i olika läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från olika perioder och de läroplaner som var aktuella då. Hur beskrivs kristendomens etik i de olika läroböckerna? Vilka områden betonas och vilka tonas ner? Hur speglar de utvalda läroböckerna den läroplan som var aktuell när den skrevs? Med hjälp av hermeneutisk metod har jag analyserat tre läroböckers presentation av kristendomens etik genom att analysera hur var och en av dem presenterar några valda områden som kan hänföras till kristendomens etik. Mina slutsatser är att det är ganska stor skillnad mellan vad läroböckerna tar upp och att dessa skillnader bara delvis avspeglar skillnader i läroplanerna..

Studien syftar till att undersöka möjligheterna och ge förslag på hur informationsoperationer kan integreras i deoperativa stabsövningarna på Försvarshögskolan. Vilka likheter och skillnader finns det med de traditionellakrigsspelen? Går det att använda dessa krigsspel även om vi vill öva andra metoder? Ämnet är valt då stort intresse förinformationsoperationer finns i Försvarsmakten. Det finns än så länge inga klara koncept och strukturer för hur manska använda denna metod.Studien inleds med att allmänt granska militärteori, krigsspel och informationsoperationer. De två senare granskassedan utifrån modellen med mål, begrepp och processer.

Migration ökar i hela världen och det svenska samhället omformas från ett samhälle med ett fåtal etniska inslag till ett samhälle med över hundra nationaliteter, språk och många religioner. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal tycker att det är svårt att bedöma, förstå och vårda personer från andra kulturer. Syftet med arbetet är att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstå vid omvårdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den är baserad på åtta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehållsanalys.

Detta examensarbete syftar till att utreda vilka skillnader som råder mellan livslängdsprovning för transmissioner i rigg respektive fält för hjullastare på Volvo Construction Equipment (Volvo CE). Hjullastare benämns maskin i den följande texten. Uppgiften har delats upp i tre delar; ? Kartläggning av riggens uppbyggnad samt vilka tester som utförs i rigg respektive maskin i dagsläget. ? Analysera vilka effekter dagens skillnader i testning har på de transmissioner som provas i rigg respektive maskin.

Syftet med den här studien har varit att undersöka om det finns några skillnader i hur män och kvinnor uppfattar risk. För att uppnå detta syfte har två hypoteser formulerats som behandlar mäns och kvinnors inställning till risker kopplade till omvårdnad, ekonomi och risk i form av ett aktivt val. Dessa hypoteser baseras i första hand på tidigare teorier av Gustafson och Enander & Jakobsen. De teoretiska resonemang som förs i studien handlar om att kvinnor och män har olika syn på risk och att de fokuserar på skilda saker när de ombeds definiera risk. Den metod som använts är en kvantitativ metod baserad på en postenkät som skickades ut år 2008 och som ingår i ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet i Östersund.

Idag använder vi mobiltelefoner mer och mer för att surfa på webbplatser. Det vi för 15 år sedan gjorde med dator gör vi idag med lätthet med en mobiltelefon, till exempel bankärenden och bokar tågbiljetter. I denna studie görs en undersökning på skillnader i hur samma webbplats används på dator respektive mobiltelefon. I uppsatsen betraktas beteenden som längd på besök, vilka knappar som klickas på, hur ofta besök avslutas respektive avbryts. Undersökningen tar hänsyn till hur webbplatsen är utformad med hänsyn till de riktlinjer som idag finns för användarvänlighet på en webbplats.

Denna uppsats presenterar en undersökning baserad på ett ordassociationstest och jämför hur en- och flerspråkiga associerar till substantiv och adjektiv. Syftet med undersökningen är att se om skillnader i att associera finns mellan en- och flerspråkiga som alla läser modersmålssvenska. Informanterna är hämtade från sex olika klasser i tre olika skolor och alla går i årskurs nio.Resultaten visar att skillnader mellan hur en- och flerspråkiga associerar till både substantiv och adjektiv finns. Spridningen av svaren är för substantiv större hos de flerspråkiga än hos de enspråkiga. För adjektiv är spridningen större hos de enspråkiga.