Pedagogers arbete med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Finns det skillnader i arbetet med dessa barn utifrån ett genusperspektiv?
Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera. Diagnos ställs sällan under förskoletiden och pedagogerna får hantera sitt ansvar utifrån bästa förmåga. En stor roll i arbetet spelar föräldrarnas inställning till barnets funktionsnedsättning. Arbetslagen arbetar lite olika men några skillnader i arbetet med dessa barn som följd av kön framkommer inte.