Kommuner i Norden - en komparativ studie
Den kommunala folkstyrelsen och självstyrelsen har utsatts för ständiga förändringar under 1990-talet. Dessa förändringar har i sin tur utmanat den kommunala folkstyrelsen och två utmaningar fokuserar uppsatsen på, närmare bestämt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna, samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett teoretiskt avsnitt presenteras också New Public Management. Resultaten visar att värden från de nya styrningsmodellerna krockar med värden som är relaterade till idealbilden av folkstyrelsen. Den kommunala självstyrelsen är grundlagsskyddad och folkstyrelsen hävdas vara en förutsättning för den svenska demokratin, samtidigt som staten begränsar och reglerar självstyrelsen. Detta utmanar idealbilden av den svenska kommunala folkstyrelsen och ger en ambivalent bild av självstyrelsen. Det visar dock på flernivådemokratins svårigheter med att finna den befogenhetsfördelning som både maximerar demokrati och den offentliga sektorns prestanda. I uppsatsen diskuteras även ett framtidsscenario som utgår ifrån regeringens utredning ?Ansvarkommittén? där de i sitt delbetänkande från 2003 har framfört några kriterier för hur befogenheter ska fördelas mellan stat och kommun. Kriteriet ?likvärdighet? talar för centraliseringar. Kriterierna?demokrati och legitimitet? och ?lägsta effektiva nivå? står i motsats till kriteriet ?likvärdighet?, talar för en framtida decentraliserad kommunal självstyrelse. De nordiska grannländerna har stött på liknande problematik som Sverige, när det kommer till relationen mellan stat och lokal nivå. Grannländerna har på annorlunda sätt löst befogenhetsfördelningen mellan stat och kommun, samt att de har inrättat folkstyrelsen annorlunda. I uppsatsen jämförs dessa skillnader, mellan de nordiska ländernas sätt att inrätta kommunal folkstyrelse och självstyrelse, med ett mest ?lika upplägg. Metodavsnittet beskriver hur en komparation med ett mest ?lika upplägg går till. Att hitta liknande information från ett adekvat tidsintervall, från samtliga undersökta länder, är en förutsättning för att kunna göra en komparation och det har varit svårt att hitta. Komparationens resultat visar att Finland har ingen ?andra kommunal nivå?, Danmark har ett Borgmästaresystem, och Norge har inget grundlagsskydd för kommunernas självständighet. Utifrån dessa avvikelser utreds också innebörden av dessa skillnader.