Högre krav och kvalitet - en framtidsväg? En diskursanalytisk studie av två för Gymnasieskola -11 centrala policydokument
Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av särskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i två för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betänkande Framtidsvägen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade också till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och måluppfyllelse samt vad detta kan få för specialpedagogiska implikationer.Frågeställningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av särskilt stöd framträder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebär dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av särskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien är en diskursanalys där teori och metod är sammanflätade. Det empiriska materialet bestod av två för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjälp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrån Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anställningsbar, framtida arbetskraft kan sägas vara den övergripande. Till denna subjektsposition knyts flera andra och det elevideal som skrivs fram är en flexibel, kompetent, rationell individ som har förmåga att fatta beslut och som är beredd till på ett livslångt lärande. Specialpedagogisk verksamhet och villkoren för den nämns inte explicit i texterna men det uttrycks att stöd till elever är något som ska ges och det då en elev hamnat i svårigheter i sin studiesituation. Formuleringarna kring elever i behov av särskilt stöd lägger svårigheterna hos eleven och inte hos verksamheten. Studien visar också att regering och utredare avser att styra elever mot ökad måluppfyllelse och genomströmning framförallt genom en styrningsrationalitet som betonar ekonomiska implikationer för såväl den enskilde som för samhällets produktivitet och att den som saknar gymnasieutbildning riskerar utanförskap. Styrningsrationaliteten innebär också att man avser att gymnasieskolan ska utbilda rationella elever som kan göra egna val som gynnar såväl dem själva som nationen.