Syftet med vårt utvecklingsarbete var att göra eleverna medvetna om det egna lärandet och därigenom stärka deras förmåga att lära. För att uppnå detta fick eleverna, en gång i veckan, skriftligt reflektera i loggböcker över vad de lärde sig och hur de gick tillväga när de lärde sig. Genom att föra en dialog med eleverna i deras loggböcker försökte vi leda dem framåt i deras inlärningsprocess. Genom att medvetandegöra eleverna om olika inlärningsstilar och inlärningsstrategier tänkte vi oss att eleverna skulle få ökad medvetenhet för sitt lärande. För att tolka om någon medvetenhet väckts gällande det egna lärandet utfördes inledande och avslutande intervjuer med ett slumpmässigt urval elever.

Syftet med denna studie är att vidga förståelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Reflektion framhålls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt Reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lärande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingår i det kvalitativa arbetet.

Alla människor behöver sörja och sorg uppstår efter en betydande förlust av något eller någon. Att möta döden och döende patienter är ofta en oundviklig verklighet för sjuksköterskor i deras profession. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av sorg relaterat till en patients död. Studiens resultat utgjordes av 10 vetenskapliga artiklar. Det framkom i resultatet att sorg uppstår vid en patients död och framkallar många olika känslor.

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmåga att reflektera över sina egna resultat på det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som används är tre observationer med låg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer på tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna består av två svensklärare på estetiska programmet och fem lärare i de estetiska ämnena. Begreppet Reflektion diskuteras med hjälp av forskningslitteratur och lärarnas uppfattningar.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning.Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Syftet med studien var att beskriva hur förskollärare reflekterar över sin praktik och läroplanens mål. Vi vill med denna studie få en djupare insikt i vad som ligger till grund för att förskollärare förändrar och utvecklar verksamheten samt hur förskollärare förhåller sig till läroplanens mål, då vi sannolikt kommer att möta detta i vår kommande profession. I arbetets bakgrund ges en historisk tillbakablick avseende vilka riktlinjer och mål som kan ha påverkat innehållet i den dåtida verksamhet där små barn vistats, i vad som idag kallas förskola. Därefter presenteras läroplanens införande i förskolans verksamhet, dess mål och målformulering för förskoleverksamhet samt kort de förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan som är under utarbetning. Bakgrunden avslutas med en beskrivning av kvalitetsarbete i förskola samt lärares Reflektion över sin praktik.

Vid akut respiratorisk svikt är vård av patient i bukläge en potentiellt kostnadseffektiv åtgärd för att öka syresättning och lungcompliance. Det är dock en riskfylld åtgärd som kräver multipla omvårdnadsåtgärder. Syftet med den här uppsatsen var att beskriva specialistsjuksköterskan inom intensivvårds erfarenheter av att vårda patient som ventilatorbehandlas i bukläge. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ design. Intervjun genomfördes i fokusgrupp med fyra deltagare.

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nätbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har använts och upplevts vid Umeå universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslärare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation på nätet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation på nätet i huvudsak upplevdes som något positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nätbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade Reflektion och lärande. Resultatet visade också att lärarna till stor utsträckning utgick i från egna erfarenheter när de bedömde kollegornas undervisning.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till Reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

Syftet med denna uppsats är att studera några lärares motiveringar till användandet av läxor, vad det kan finnas för för- och nackdelar med att ge läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolan.Uppsatsens huvudfrågor är hur lärare definierar och motiverar läxor i grundskolan samt om läxor är en nödvändighet för att elever ska kunna nå målen i kursplanen.Läxor har som pedagogiskt medel funnits länge och ges ofta av traditionella skäl. Forskning kring läxor visar dels att sambandet mellan läxläsning och inlärning är lågt, dels att läxan öppnar för Reflektion och repetition då tiden i skolan inte räcker till.Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna ger läxor, antalet och utformningen skiljer sig. De argument för läxan som kommer fram är bland annat att den ger tillfälle till Reflektion i lugn och ro och att den öppnar för kommunikation mellan hem och skola. De lärare som arbetar med barnen i de tidigare åldrarna menar att läxan mer eller mindre är nödvändig för läsinlärningen.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som ämne för vårt examensarbete då vi menar att det är ett bra redskap för vårt arbete i förskolan. Dokumentation kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Ämnet har även aktualiserats i och med den reviderade läroplanen för förskolan som fastslår att ?förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras? (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I läroplanen har också förskollärarnas ansvar för dokumentation förtydligats.

Syfte med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur pedagoger med olika metoder skapar förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling. Jag ville få reda på olika sätt att arbeta när man ser att det finns svårigheter i läs- och skrivprocessen. Jag valde att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Data samlades in från åtta pedagoger, varav fem var specialpedagoger och tre var klasslärare, som arbetar i skilda skolor och städer i mellersta Sverige. Pedagogerna arbetar efter olika metoder, detta valdes för att upptäcka olika förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling.

Syftet med detta arbete var att undersöka undervisningens inverkan på sångelevers förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande. Som forskningsfrågor har jag ytterligare reflekterat över hur lärarens olika undervisningshandlingar påverkar eleven till självständighet och förmåga till Reflektion. Även återkopplingens och bedömningens användning för att påverka lärandet har undersökts. Ytterligare behandlas styrdokumentens roll i lärarnas undervisning. Intervjuer med tre yrkesverksamma sångpedagoger har fått utgöra grund för diskussion och fördjupning i syftets frågeställningar.