Trots att skolan har lärande som sitt gebit vet man inte särskilt mycket om förutsättningarna för dess organisatoriska lärande, vilket anses nödvändigt för en organisations utveckling. Jag har därför valt att undersöka och identifiera de faktorer som är rimliga att anta att man kan applicera på skolans verksamhet - trots att den som organisation skiljer sig från vinstdrivande företag genom exempelvis begränsade ekonomiska resurser och komplexa organisationsstruktur. Den metod jag har valt är en kvalitativ litteraturstudie och i min teorigenomgång beskriver och förklarar jag begreppen organisation, lärande på individ- och gruppnivå samt lärande organisation. Därefter redogör jag, utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, hur en lärande organisation kan uppnås. I min analys diskuterar jag sedan hur dessa förutsättningar kan uppnås i skolan utifrån områdena kultur, organisatoriska förutsättningar såsom struktur, gruppsammansättningar och ledarskap, samt kommunikation och Reflektion.

Bakgrund: Som lärare i svenska som andraspråk upplever vi att det finns en risk attandraspråkselever inte aktivt tränas i att reflektera. Förmågan att kunnareflektera över det man lär sig, och vidare att försöka förstå hur man lär sig, trorvi är en kunskap som andraspråkseleven inte har råd att klara sig utan. På olikahåll har vi kommit i kontakt med aktivt lärande, ett pedagogiskt förhållningssättsom är upplevelsebaserat och elevaktivt - man lär sig utifrån gemensammaaktiviteter, kring vilka man reflekterar. Stommen i aktivt lärande bygger bl.a. påJohn Deweys klassiska tes ?learning by doing?.

Syftet med denna studie var att beskriva behovet av stöd i form av handledning hos personal som arbetar i ordinärt boende med demensdrabbade personer. Studien omfattade intervjuer med sammanlagt åtta undersköterskor/vårdbiträden från två olika kommuner i Norrbotten. Personliga intervjuer användes för att få fram den enskilde intervjupersonens upplevelse. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som berörde erfarenheter av handledning och brist på handledning samt kommunikation med demensdrabbade personer. Resultatet av denna studie visade att personalen upplever sig ha ett stort behov av handledning men även behov av tid för Reflektion.

Vi fick av företaget Cardo i uppdrag att analysera deras mentorprogram, vilket ingick i deras managementprogram, CIMP 2005. Då deltagarna hade olika bakgrund och erfarenhet och därmed olika förutsättningar, bestod vårt uppdrag av att analysera och finna eventuella skillnader mellan deltagare som fått utbildning och handledning jämfört med dem som inte fått detta. Vårt syfte var att med utgångspunkt i deltagarnas upplevelser av mentorprogrammet, analysera deltagarnas reflektiva lärande, utifrån både ett adept- och mentorperspektiv. Med denna utgångspunkt valde vi att använda oss av ett kvalitativt angreppssätt med en empirisk och en teoretisk del. Den empiriska delen inleddes med en kort e-postintervju till samtliga deltagare.

Interaktiv konst är ett samlingsbegrepp för konstverk som är datorbaserade och där en interaktion äger rum mellan systemet och dess användare. Området har beröringspunkter med interaktionsdesign bland annat beträffande utformandet av gränssnitt. Inom interaktionsdesign finns formulerade kvalitetskriterier, men motsvarande saknas inom interaktiv konst. Sådana kriterier kan på sikt leda till att utbildning och arbetsmetoder utvecklas och förbättras. Syftet med denna studie var att undersöka vad som kännetecknar god kvalitet inom interaktiv konst enligt konstnärer verksamma i Estland.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självReflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och Reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi.

Bakgrund och problemformulering: Sjuksköterskan har ett brett kompetensområde med stort ansvar. Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver en god introduktion, där möjlighet att uppöva sin yrkesskicklighet finns. Stöd och feedback från kollegor är viktigt, då stress och utbrändhet är vanligt och påverkar den nyutexaminerade sjuksköterskans välbefinnande. När en sjuksköterska upplever ohälsa och utsatthet på grund av stress, kan kvalitén på vården påverkas.Syfte: Syftet är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin arbetssituation.Metod: En litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Evans (2003) modell för innehållsanalys har varit utgångspunkten under analysarbetet.Resultat: Tre huvudteman och nio subteman identifierades under analysarbetet.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av sju pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhållande de har till detta verktyg. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur väljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur använder sig pedagogerna av Reflektion och återkoppling? Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrämjande pedagogik. Resultatet påvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna främst är att synliggöra barnens lärande.

Syftet med studien är att kritiskt granska och jämföra lärares och skolledares syn på specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan. Utifrån syftet ställs frågorna; vilken syn finns det kring det specialpedagogiska handledningsuppdraget och ses handledning som ett redskap för kompetensutveckling?Studien fokuserar på områden som främst rör förskola, specialpedagogik och handledning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta lärare och sex skolledare i förskolan från fem kommuner.Utifrån syftet kartläggs följande områden i litteraturdelen: skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik, specialpedagogens uppdrag, handledning, förskola i förändring samt skolledarens roll. Kapitlet avslutas med teorier som socialkonstruktivism, social systemteori och utvecklingsekologi, som avser skapa en helhetssyn kring en människas livsvärld, andra världar runtomkring samt förbindelser dem emellan.

Elever, dramapedagog, lärare och rektor berättar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisning..

What is the?self? and to become ?one-self?? To resolve this questions possibility I´ve been using the philosopher Søren Kierkegaard metaphysic paradoxes. This essay about the ?self? shows the reader the difference between describing a transcendent and immanent phenomenon and if it´s possible to become or to not become ourselves. The process is a key of the ?self? which Kierkegaard explains the ?self? in and for it-self.

I den svenska sociala barnvårdens historia har det alltid förts en diskussion om detvå placeringsalternativen institution och familjehem. Placering i familjehemuppmuntras av svenska lagstiftare för att det anses vara det mest naturliga för barnetatt vara i en familj. I den här studien ville vi undersöka hur socialsekreterare i svensksocial barnvård tänker när de behöver fatta ett beslut om placering för ett barn undertolv år vid ett omedelbart omhändertagande enligt Lag (SFS 1990:52) med särskildabestämmelser om vård av unga. Vi använde oss av sju kvalitativa intervjuer medsocialarbetare i Västra Götalandsregionen för att samla in material. Kodningen avempirin inspirerades av Grounded theory och motivanalys.

Vår studie har som syfte att belysa slöjdlärares arbete med elevReflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lärare har intervjuats kring hur de definierar begreppet Reflektion, vad de anser att Reflektioner har för funktion, vad deras intention med Reflektionsarbetet är, vilka arbetsredskap de använder samt hur de arbetar med återkoppling gentemot eleverna. Vidare har de Reflektionsdokument de fyra lärarna använder i sin undervisning studerats. Lärarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de svar som eleverna givit har sedan jämförts i en trekomponentsanalys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där språkets betydelse för lärandet understryks.

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors vision om hur den bästa psykiatriska omvårdnaden borde bedrivas. En tvärsnittsstudie med deskriptiv ansats användes och materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Data samlades in genom en öppen fråga i ett frågeformulär. Tre kategorier kunde identifieras: Förutsättningar för tillfrisknande och en god livskvalitet, Sjuksköterskans roll i förändringsarbete och Organisation och yttre faktorer. Sjuksköterskorna hade många idéer om hur omvårdnaden skulle kunna förbättras och att patienterna behövde möjlighet att utveckla sin självständighet, mer individanpassad vård, autonomi samt mer kunskap och delaktighet.

Att en organisation fattar beslut om överordnade mål och strategier innebär i sig inte något organisatoriskt lärande. För att möjliggöra en integration av uppställda mål och strategier så att dessa genomsyrar organisationen behöver det ske en process - ett organisatoriskt lärande. Vi har i denna uppsats studerat hur denna process går till i organisationen Lunds universitet, när det gäller integration av mål och strategier rörande ledarskap och hur universitetet i denna process tillvaratar individuell kunskap och kompetens så att organisationen får en högre kompetens och därmed en ökad möjlighet att nå uppställda mål. Vi har utgått från litteratur kring organisatoriskt lärande, där vi gjort en sammanställning av de teorier och den forskning som vi anser har relevans för vår frågeställning. Ur dessa har vi tagit fram följande kriterier för organisatoriskt lärande: kommunikation, tillgängliggörande, Reflektion och samsyn och integration.