Skolinspektionens rapport 2011:2 visar på betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrågade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL ? arbetsplatsförlagt lärande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krävs. Vårt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för våra respektive arbetsplatser gällande faktorer att ta hänsyn till i ett förändringsarbete kopplat till APL.

The aim for this essay is to investigate the importance of studying religion in an upper secondary school in Närke county, this is done by distribution of a questionnaire. The importance is studied both on the individual level and on the societal level. The result shows that although the students do not have a big interest in religious studies still the subject has an importance on both an individual and a society level..

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Bakgrund: För två år sedan ägde en omorganisation rum på min arbetsplats och tre storaarbetslag splittrades och bildade sex små enheter. I mitt nya arbetslag upplevdesdetta som något positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad viskulle åstadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det är därsom detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, därarbetslagsmötet ges innehåll, funktion och struktur.Syfte: Då organisationen tidigare skuggats av en slags påtvingad kollegialitet har dettaarbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med Reflektion i arbetslaget, gestruktur och innehåll åt arbetslagsmötena och utveckla en samarbetandearbetslagskultur.Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i Reflektionens fotspårredogör jag för Reflektionsbegreppet, såväl som arbetslaget och dess funktionunder detta avsnitt. Då lärandet i vårt lag är centralt redogör jag även förerfarenhetslärandet och det kollektiva lärandet.Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införaReflektionen i vårt arbetslag.

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vår närmiljö och är mycket mer än bara siffror. Utemiljön kan användas på många olika sätt och det är bara fantasin som sätter gränser för vilka. I läroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel på mål som fördel kan uppnås på andra platser än i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lärande, lättillgängliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegränsad stor yta. Matematiken är som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus.

Team är en arbetsform som har funnits en tid tillbaka i historien men inte alltid under benämningen team. På senare år förekommer även team som arbetsform inom den offentliga sektorn och dess fördelar har uppmärksammats inom vården. World Health Organization förespråkar ett teamarbete med olika yrkesprofessioner för att patienten ska ses utifrån olika perspektiv vilket enligt dem bidrar till vinster både för patienten och verksamheten. Denna uppsats bidrar till att synliggöra detta då en intervjustudie har genomförts i vården med syftet att undersöka de anställdas erfarenhet av att arbeta i team samt att ta reda på teamets betydelse för lärandet. Sex stycken samtalsintervjuer genomfördes med teammedlemmar från skilda yrkesprofessioner och olika verksamheter inom vården.

Vår uppfattning är att det inom management florerar en mängd stående uttryck,metaforer, som ledarna gärna använder sig av när de ombeds att beskriva sin verksamhetoch ledarstil. Att samma uttryck tenderade att återkomma gång på gång under de samtalvi har haft med olika ledare under vår studietid på Högskolan i Borås, gjorde att vi intelängre såg dem som uttryck utan för oss framstod de istället som klyschor. Det här har isin tur väckt nya funderingar hos oss beträffande om ledarna verkligen tänker igenom sittval eller om det kanske finns vissa uttryck som det faktiskt förväntas välja. Samtidigtmisstänkte vi att uttrycken måste fylla en funktion eftersom samtliga ledare mer ellermindre valde att använda sig av dem. Det är därmed detta område som den här uppsatsenkommer att beröra.I ett försök att finna klyschornas funktion har vi valt att tillämpa en abduktiv metod.

Studiens syfte är att ta del av hur förskollärare beskriver vad som kännetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill även belysa vilka möjligheter och begränsningar som förskollärarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för ämnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) då pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras på fyra intervjuer med förskollärare som alla har läst eller läser kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd på högskolan i Skövde.

Bakgrund: Sveriges befolkning lever allt längre och därmed ökar antalet äldre. Då den största riskfaktorn för att utveckla demenssjukdom är hög ålder, beräknas även antalet personer med demens att öka. Professionell omvårdnad anses idag vara den bästa behandlingen. Demensdagvård bedrivs inom kommunal demensvård och syftar till att erbjuda besökare social samvaro, struktur och meningsinnehåll. Reflektion möjliggör för omvårdnadspersonal att utbyta erfarenheter och utvecklas i sin yrkesroll.Syfte: Att beskriva och analysera ett reflekterande arbetssätt hos omvårdnadspersonal i demensdagvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie, analyserad med stöd i kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det reflekterande arbetssättet är konstruktivt och sker genom en regelbunden och öppen kommunikation, vilket leder till ett medvetet förhållningssätt till besökaren och sina egna handlingar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur grundskollärare ser på sitt eget lärande i och genom arbetet. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex grundskollärare. Materialet analyseras utifrån Ellströms teori om lärande i arbetslivet, Schöns teori om Reflektion och Erauts teori om lärandets möjligheter och hinder i arbetslivet. Resultatet visar att lärare lär sig genom interaktion med elever, föräldrar och kollegor. Interaktionen med elever och föräldrar bidrar till att de förvärvar kunskaper gällande bemötande och hur de ska formulera sig för att skapa positiva samtal.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vård beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till närstående. Bakgrund: Palliativ vård slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till närstående så att de kan hantera sin situation även efter dödsfallet. Många närstående har frågor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av målsättningarna med efterlevandesamtal är att identifiera närstående med komplicerad sorg.

Vår studie handlar om hur delaktiga barn är i Reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. Vårt syfte är att undersöka hur några förskollärare ger barnenmöjlighet till delaktighet i Reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvärld i Reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där treförskollärare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har också använt oss av litteratur föratt få en tydligare bild av vårt forskningsområde som handlar om barns delaktighet ochReflektion. Vi har valt att använda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) två begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra människor tänker och känner.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vård beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till närstående. Bakgrund: Palliativ vård slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till närstående så att de kan hantera sin situation även efter dödsfallet. Många närstående har frågor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av målsättningarna med efterlevandesamtal är att identifiera närstående med komplicerad sorg.

Portfolio Är portfolio en möjlig metod på yrkesförberedande gymnasieprogram?.

Denna uppsats tar upp vikten av att organisationer måste arbeta strategiskt med kompetensförsörjning, detta är särskilt angeläget då det just nu sker en generationsväxling på arbetsmarknaden. Försäkringskassan är en organisation som står inför denna problematik. De har även genomfört ett omfattande förnyelsearbete som innebär att många medarbetare är nya inom sitt sakområde, vilket gör det ytterst betydelsefullt att se till att strategin för kompetensförsörjning fungerar.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Försäkringskassans kompetensförsörjningsstrategi, utifrån ett medarbetarperspektiv, upplevs bidra till ett lärande i arbetet. Uppsatsens frågeställning är:Hur upplever medarbetarna att strategierna för kompetensförsörjning bidrar till lärande i arbetet?Utifrån uppsatsens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ forskningsmetod för att samla in det empiriska materialet.