Det finns inget enkelt sÀtt att beskriva bra akustik i konsertsalar. Bra akustik Àr ett multidimensionellt fenomen dÀr lyssnarens upplevelse Àr avgörande. PÄ senare Är har mÄnga nya parametrar för att beskriva akustiken i konsertsalar introducerats. Syftet med dessa parametrar Àr att finna objektiva mÀtetal som indikerar hur akustiken i salen kommer att upplevas. För att kunna finna kopplingar mellan objektiva och subjektiva storheter Àr det viktigt att objektiv mÀtdata inhÀmtas och presenteras pÄ rÀtt sÀtt.

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att studera hur rektorer reflekterar kring och arbetar med verksamhetsutveckling, för att uppnÄ en förskola för alla med sÀrskild tonvikt pÄ specialpedagogisk handledning. Studien söker svar pÄ följande frÄgor:? Hur definierar rektorer begreppet en förskola för alla?? Hur deltar rektorer i och ökar sin kunskap om förskolans verksamhet för att kunna genomföra sitt verksamhetsutvecklingsuppdrag?? Hur nyttjar rektorerna den specialpedagogiska kompetensen i arbetet med en förskola för alla?MetodStudien tar sin utgÄng i en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. I studien har halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med en reflexiv och öppen instÀllning anvÀnts. Detta för att fÄ information om rektorers egna tankar och reflekterande förstÄelse om sig sjÀlv och sin omvÀrld med sÄ lite pÄverkan frÄn intervjuarna som möjligt.

Uppsatsen syftar till att studera hur familjebehandlaren ser pÄ sin roll och pÄ sitt sÀtt attförhÄlla sig till familjen och dess medlemmar i familjebehandling. Vi vill utifrÄnfamiljebehandlarens perspektiv undersöka vilka personer behandlaren vÀljer att arbeta medoch pÄ vilket sÀtt han eller hon relaterar till de olika medlemmarna i det terapeutiska systemetsom bildas mellan behandlare och familj. VÄr intention Àr Àven att undersöka hur terapeutenupplever sin roll i systemet och i dess förÀndringsprocess.Vi har i uppsatsen utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar: Hur ser familjebehandlaren pÄ vilka somska delta i det terapeutiska systemet? Hur förhÄller sig familjebehandlaren till familjen ochdess olika medlemmar? Hur ser familjebehandlaren pÄ sin roll som behandlare i detterapeutiska systemet utifrÄn funktion, position och ansvar? Hur ser familjebehandlaren pÄ sinroll i förÀndringsprocessen och hur förÀndras den under processens gÄng?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fem familjebehandlaresom arbetar inom tre olika stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad. Studiens resultat haranalyserats utifrÄn ett strukturellt familjeterapeutiskt perspektiv samt utifrÄn ettmaktperspektiv.

Praktikplatser och som det numera kallas traineeprogram har lÀnge anvÀnts för attintegrera studenten i företagskulturen. Ur företagets synvinkel Àr traineeprogrammetett viktigt verktyg för att sÀkerstÀlla kompetensförsörjning till nyckelpositioner inomföretaget. Ett vÀlfungerande och effektivt program Àr ocksÄ mycket angelÀget förföretaget ur en ekonomisk synvinkel dÄ signifikanta ekonomiska resurser spenderaspÄ traineen och programmet. Traineeprogrammet Àr en konkret och direkt beskrivningav ett företags förmÄga att identifiera, samla, hantera och ge vidare den kunskap somunder tiden skapas inom företaget. PÄ grund av dessa nÀmnda faktorer Àr justutformningen och kunskapsförmedlingen i ett traineeprogram intressant att studera.Vidare har det i Sverige genomförts fÄ komparativa studier av hur kunskap förmedlasi traineeprogram.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lÀra sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar Àmnet sprÄkliga fragment möjliga att anvÀnda endast i begrÀnsade, specifika situationer eller kan Àmnet stÀrka ett demokratiskt beteende hos eleven? DÄ syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tyska kan fungera som ett demokratiÀmne har jag tittat pÄ vad elever som studerar tyska i Är nio erbjuds att lÀra sig tala om utifrÄn lÀroböcker. Detta undervisningsinnehÄll har jag sedan stÀllt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum dÄ dessa teorier belyser nÄgra av de dimensioner ett utbildningsvÀsen kan behöva innehÄlla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas hÀr en kommunikativ förmÄga att lyssna och argumentera över vad som Àr viktigt och rÀttvist i diskussioner kring frÄgor som berör samhÀllets medlemmar. UtgÄngspunkt för studien Àr skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag frÄn 2010 samt via lÀroplan och kursplaner frÄn 2011.

Detta arbete Ă€r genomfört i samarbete med ÅF Ingemanssons i Göteborg . Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka hur ljudkĂ€llor ska modelleras för att dess ljudeffekt och riktningskarakteristik ska överensstĂ€mma med dess verkliga motsvarighet. Syftet Ă€r att utifrĂ„n enkla mĂ€tningar i fĂ€lt kunna modellera upp ljudkĂ€llorna i rumsakustisk programvara för att kunna bedöma hur de sprider buller i lokalen. Detta examensarbete utgör en första del i detta arbete och fokuserar pĂ„ sjĂ€lva kĂ€llan och tar inte hĂ€nsyn till bullerspridningen i lokalen. AllmĂ€nna akustiska begrepp som berör rumsakustik och ljudkĂ€llors egenskaper undersöks.

I Skolverkets lÀroplaner och mÄl föresprÄkas ett vidgat textbegrepp som en angelÀgen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska Àmnen, en fortsatt lÄg prioritet. Ett aktuellt exempel pÄ det Àr att estetiska Àmnen för nÀrvarande föreslÄs bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan lÀroplanerna talar för varje elevs rÀtt till lÀrande genom mÄnga olika uttrycksformer, tillmÀter alltsÄ de kunskapsideal som politiskt sett rÄder bildÀmnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pÄgÄr en pedagogisk forskningsdiskurs, dÀr begrepp som multimodalitet och estetiska lÀrprocesser samt perspektiv somdesign för lÀrande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgÄngspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lÀrande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.

Med min bakgrund, som landskapsarkitektstudent och parkförvaltare, betraktar jag förvaltningsskedet som en fas med möjligheter för nyskapande och utveckling av utemiljön. Parkförvaltare skulle potentiellt kunna bidra till nyskapande och utveckling av parker och grönomrÄden genom initiativtagande och kreativitet. Syftet med detta examensarbete Àr att försöka bidra till ökad kunskap om parkförvaltares initiativtagande och kreativitet gÀllande parkskötsel i ett förvaltningsskede. MÄlet Àr att undersöka nyskapande och utvecklande parkskötsel, det vill sÀga hur kreativitet och initiativtagande kan vÀrderas och frÀmjas med utgÄngspunkt i ett förvaltningsskede. Med strategin upptÀcktsstyrd undersökning tillÀmpas induktiv metodik för kunskapsinsamling, dÀr all data behandlas kvalitativt. Kunskapsinsamlingen har skett genom litteraturstudier, en fallstudie samt en undersökning av min egen designprocess. I examensarbetet undersöks, genom tvÄ huvudspÄr, nyskapande och utveckling i förvaltningsskedet utifrÄn en parkförvaltares perspektiv.

Buller och vibrationsstörningar anses vara ett av jÀrnvÀgens allvarligaste miljöproblem. I Banverkets mÄl och riktlinjer för buller och vibrationer (Banverket, 2002) Äterfinns mÄlet att boende vid jÀrnvÀgen maximalt ska utsÀttas för 70dB(A) ljudnivÄ vid uteplats i anslutning till bostad. Vid speciellt utsatta fastigheter dÀr detta mÄl övertrÀds kan uteplatsen skÀrmas in för att komma till rÀtta med problemet. Detta examensarbete behandlar hur en bullerskÀrms prestanda och dess omgivning kan simuleras och analyseras med hjÀlp av Boundary Element- programvara. Boundary Element-Metoden Àr en numerisk liknande den mer kÀnda Finita Element-Metoden.

Bakgrund: Handledning Àr ett Àmne som ligger i tiden bÄde inom förskolans och inom skolans vÀrld. Centralt i vÄr studie Àr hur handledningen praktiskt bedrivs av specialpedagoger samt hur de talar om handledning som verktyg och om sin handledarroll. DÄ man som samtalsledare ocksÄ har en möjlighet att styra samtalet sÄg vi begrepp som ansvar, makt och pÄvekan som viktiga ord att föra fram i vÄr studie. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa hur de tillfrÄgade specialpedagogerna talar om handledningssamtalet och sin handledarroll, samt om begrepp som makt, pÄverkansmöjlighet och ansvar i ett specialpedagogiskt perspektiv. UtgÄngspunkten för studien Àr att synliggöra olika diskurser inom Àmnet och belysa det faktum att hur specialpedagogerna talar om handledning, ansvar, makt och pÄverkan ger olika konsekvenser för verksamheten och för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna uppsats Àr att problematisera tvÄsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhÄller sig till normer för kÀrlek, vÀnskap och relationer, med fokus pÄ normen om tvÄsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter frÄn omgivningen. Vi har anvÀnt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förstÄelseram. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhÄller sig till normer för kÀrlek och relationer?? Hur upplever de omgivningens reaktioner pÄ- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, kÀnslor och praktiker?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sÀtt att tÀnka kring och utforma nÀra relationer.

Syftet med studien har varit att beskriva och ge ökad förstÄelse för hur elever med hörselnedsÀttning deltar i dialog och samspel. NÀrmare bestÀmt har studien fokuserat elever som finns i hörselklassmiljö och har cohleaimplantat (CI) som sitt personliga hjÀlpmedel. I skolans styrdokument föresprÄkas elevaktiva arbetssÀtt och dialogen betonas sÀrskilt. För att kunna vara delaktig i sin egen kunskapsutveckling, krÀvs deltagande pÄ lika villkor samt tillgÄng till ett gemensamt sprÄk. I dag fÄr 90% av alla döva barn i Sverige ett CI inopererat.

Energieffektivisering har blivit en allt mer diskuterad frÄga pÄ sista tiden. Fokus har varit stort pÄ bÄde bostÀder och kontor. I den hÀr rapporten granskas handelslokaler, sÀrskilt köpcentrum, i Sverige och i Michigan, för att finna likheter och skillnader i förutsÀttningar för energieffektivisering och i vilka lösningar för effektivisering som vÀljs. Handelslokaler i Michigan anvÀnder 30 % mer energi Àn svenska handelslokaler och skillnaden ligger till största del i uppvÀrmningsenergi. PÄ det omrÄdet har Sverige arbetat mycket med effektivisering de senaste Ärtiondena.

Ljud inom landskapsarkitektur Àr relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln Àr avsevÀrt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet Àn den audiella. Hur ljud upplevs Àr subjektivt och i jÀmförelse med synen, svÄrare att ÄskÄdliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet Àr starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I stÀder blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att vÄra stÀder förtÀtas tvingas ljuden att trÀngas om utrymmet.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stÀrkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lÀrandet. Studien fokuserar bÄde lÀrares och elevers perspektiv genom följande tre frÄgestÀllningar: 1. Hur skapas förutsÀttningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.