Landskapsarkitektur pÄverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och dÀrmed hur mÀnniskor lever sina liv. Den hÀr uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett genusperspektiv kan anvÀndas inom landskapsarkitektur. MÄlet Àr att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jÀmstÀlldhetsfrÀmjande aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels frÄn mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan anvÀndas som ett redskap för samhÀllsförÀndring. Dels kommer det frÄn en specifik förfrÄgan frÄn Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare mÄlgrupp.

Deformationsövervakning har en betydande roll i samhÀllet idag. Genom att studera och förutse deformationer har problemen kring konstruktion av dammar, broar och tunnlar kunnat hÄllas nere. Utan en fungerande deformationsövervakning kan sÄvÀl industrier som mÀnniskor pÄverkas negativt. Deformationer i gruvor kan leda till stopp i produktionen medan deformationer i byggnader utgör en risk för mÀnniskans sÀkerhet. För att förhindra dessa följder Àr det viktigt att analysera och övervaka deformationer med lÀmpligast mÀtningsmetod.

Violence is put in a specific context when the police are the perpetrator of violence rendering violence possibly legitimate through sovereignty. The possibility of legitimization of police violence raises important questions of how such violence is legitimized and how resistance is conceived of and defined. I have interviewed seven people in Sweden from different backgrounds, all of whom share the experience of having been subjugated to police violence, including threats, harassments and physical violence.This paper analyzes the performativity of police violence through the relations between police violence, power, sovereignty, subjectstatus and resistance, in order to understand how police violence is being legitimized and to understand its consequenses with respect to those subjugated to it. I?ve also analyzed if this violence is being politicized and, in that case, how politicization is made possible.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.

Denna C-uppsats Àr en litteraturstudie, en forskningsöversikt över Àmnet socialisering till lÀrare.  Syftet med studien var att besvara tre frÄgor (a) Vad Àr yrkessocialisering till lÀrare och hur gÄr den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lÀrare mÀtas och undersökas? (c) Hur har detta mÀtts tidigare och vad har man kommit fram till?Litteraturstudien bygger pÄ en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lÀrares yrkessocialisering. Studien visade att lÀrare skapar sina yrkesidentiteter genom att anvÀnda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lÀrarens uppvÀxt och egen skolgÄng har betydelse för att de vÀljer att bli lÀrare. LÀrarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har ocksÄ pÄverkat individerna i deras yrkessocialisering.Eftersom socialisationsprocesser Àr mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge nÄgon exakt förklaring till hur socialisation gÄr till utan snarare att ge exempel pÄ olika sÀtt att mÀta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lÀrare kan se ut.Till denna studie valdes nio artiklar, de lÀstes igenom och viktiga partier markerades.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien Àr specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande ÄtgÀrd för barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förvÀntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna sjÀlva.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal dÀr terapeut och klient tillsammans utvÀrderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhÄllningssÀtt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, dÀr terapeuten fÄr lÀra av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad kÀnslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjÀlper terapin framÄt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig sjÀlva som terapeut. Syftet med denna studie Àr att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pÄgÄende terapi och i sÄ fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn pÄ i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? TvÄ samforskningssamtal har hÄllits och dÀrefter har en intervju hÄllits med var och en av deltagarna.

Med utgÄngspunkt i den litterÀra tidskriften 10TALs nummer ?VÀssa kritiken!? och depÄstÄenden som dÀr dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvÀndande av sÄ kallade ?boklistor?, Àr denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gÄngna tioÄrsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrÄgestÀllningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhÀvs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; PÄ vilket sÀtt harantalet boklistor förÀndrats mellan Är 2000 och 2009?För att besvara dessa frÄgor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrÄnRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).

AbstractDet har i ett antal internationella undersökningar framkommit att HBT- personer har sÀmre hÀlsa Àn heterosexuella. I den förbindelsen har syftet med denna uppsats varit att diskutera kring vilka ÄtgÀrder som Àr möjliga för att förÀndra denna ohÀlsa, dÀr jag har koncentrerat mig pÄ sÀrlösning kontra integrationsteorier. Jag har inriktat mig pÄ lesbiska och bisexuella kvinnor inom HBT- omrÄdet. Med hjÀlp av Nancy Fraser och Iris Marion Youngs teorier om erkÀnnande eller omfördelning diskuteras sÀrlösningen och integreringens fördelar och nackdelar. Problemet Àr att det vid sÀrlösningar finns en risk för att lesbiska och bisexuella kvinnor fasthÄlls i sin marginalisering och att det inte arbetas med roten till problemet.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa hur elever pÄ en gymnasieskola uppfattar lÀrandet inom idrott och hÀlsa A. VÄr teoretiska ingÄng Àr kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vÄrt resultat utifrÄn det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som prÀglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat 17 elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och frÀmst inte har fÄtt möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna lÀroprocessen.

Hot och vÄld Àr vanligt förekommande inom psykiatrisk slutenvÄrd och utgör ett betydande problem bÄde för patienter som vÄrdas och för de sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk verksamhet. Det finns ett ansvar hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vÄrd att hantera situationer med patienter dÀr inslag av hot och direkt vÄld Àr en realitet utan att tillfoga patienten onödigt lidande. Det krÀvs kunskap och erfarenhet men ocksÄ en förstÄelse inför patientens situation och egna upplevelser. Forskning som rör arbetsmiljön inom psykiatrisk slutenvÄrd visar pÄ att förekomst av hot och vÄld kan innebÀra relativa arbetsmiljöproblem för de sjuksköterskor som arbetar dÀr. Detta kan resultera i psykosociala problem och med minskad arbetsglÀdje som följd.

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar pÄ detta tilltal. Avsikten Àr mer preciserat att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehÄll och struktur pÄ subjektiva upplevelser och erfarenheter sÄsom de framtrÀder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frÄgestÀllningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad vÀcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framtrÀder dessa upplevelser för mig pÄ ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus pÄ individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har frÀmst fokuserat pÄ heterosexuella kvinnor samt frÄgor som handlar om val kontra omstÀndigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har Àven kommit att handla om köns- samt rÄdande samhÀllsnormer. Forskning inom omrÄdet Àr till största del internationell och det finns endast ett fÄtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vÄr studie, dÀr samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa.

I arbetet visas hur man kan anvÀnda skapande arbete som vÀg till platskÀnnedom och bas för ett koncept för en plats, med ett omrÄde i Gottsunda/ValsÀtra, Uppsala, som exempel. Jag utarbetade tio undersökningsmetoder med skapande arbete som gemensam nÀmnare och prövade dem pÄ omrÄdet. Undersökningsmetoderna var skilda varandra i utförande. Jag byggde modeller, gjorde kÀnsloskisser, seriella vyer, tecknade konturer och mellanrum, skissade pÄ natten, gjorde collage, karikatyrer, promenerade och tecknade samtidigt, samt tecknade reflekterande skisser. Jag tolkade resultatet frÄn undersökningsmetoderna och drog slutsatser ifrÄn det.

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förÀndringar. En av dessa förÀndringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. MÄnga gymnasieelever genomgÄr numera en hel utbildning utan att ha mött nÄgon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument Äterkommer begrepp som kreativitet, förmÄga att lösa problem och förmÄga att ta initiativ. I ett modernt samhÀlle uttrycks en efterfrÄgan pÄ ovanstÄende kompetenser. Skolans lÀroplaner beskriver elevers rÀtt till lÀrande genom flera olika uttrycksformer.