Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt
mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är
subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud
som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en
betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör
att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser.
I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas
tvingas ljuden att trängas om utrymmet. Idag har ?forskarna [?] på allvar börjat undersöka
ljudmiljön vi lever i. För framtidens arkitekter och stadsplanerare kommer det att vara lika
viktigt att utforma det ?akustiska rummet? som det visuella.? (Karlsson Henrik, online,
2005)
Kandidatarbetet är genomgående reflekterande och tar sig en viktig utgångspunkt i det
subjektivt beskrivna. Egna ljudberättelser utgör en viktig del. Som landskapsarkitekt tränas
man i ett visuellt seende. De subjektiva textskildringarna kan ses som inspiration till att
beskriva platser utifrån ljudupplevelser.
Det framgår av litteraturen att det råder en avsaknad av samarbete mellan
yrkesprofessioner. Ett flertal källor menar, att en gemensam ljudterminologi är en
förutsättning för ett samarbete över disciplinärgränser. Uppsatsen belyser kortfattat
skillnaden mellan ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt synsätt. Här
konstateras en skiljaktighet. Joakim Nyström (2007) betonar en skillnad i sitt examensarbete
?Akustisk design?:
?Akustikers arbetsprocess skiljer sig märkbart från designämnenas med sin strukturella
metodik och väldefinierade utformning. Inom arkitektur- och designområdet, som
utgör en viktig kontaktyta mellan teknologin och det mänskliga vardagslivet, läggs en
större vikt vid just hantverket och arbetsprocessen?. (Nyström, 2007, s.1)
I staden förenas ljud av olika karaktärer. Forskning visar att mötet mellan naturliga och av
människan, skapade ljud och deras påverkan på stadslandskapet är en viktig
planeringsaspekt. I kapitlet ?Ljud i planering? (sid.21) redogörs för ljud i planeringsprocessen
och där ges exempel på hur ljud kan införlivas i gestaltning av det urbana landskapet.
Exempel som tas upp är ljudmaskering och akustisk tonsättning, vilka av kandidatarbetet
framkommit vara relevanta gestaltningsaspekter för ljudmiljöer. Vidare framgår det att gröna
miljöer främjar ljudmiljön i det urbana landskapet.
I kandidatarbetets avslutning (Kap. 4 sid. 31) sammanfattas uppsatsens genomgående
reflektioner och frågeställningarna följs upp. Här ges även en kommentar till de subjektiva
textskildringar och nya frågeställningar formuleras.
Av kandidatarbetet framgår det att ljudet har en betydelsefull mening som
sinnesupplevelse i det urbana landskapet. Kontemplativa platser bör beaktas och enligt
forskare bör en sådan plats ha inslag av naturljud.