Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förskollÀrares tolkning, förstÄelse och levda erfarenheter kring arbetet i barngrupper, dÀr svÄra lek- och samspelssituationer uppstÄr. I studien belyses Àven förskollÀrares levda erfarenheter kring eget lÀrande i arbetet med svÄra lek- och samspelsprocesser. De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr Hur tolkar och förstÄr förskollÀrarna situationer dÀr svÄrigheter i lek och samspel uppstÄr? Hur handlar förskollÀrarna? Vad medverkar till att förskollÀrarna i dessa processer ser nya möjligheter i arbetet? Vilka arbetssÀtt menar förskollÀrarna Àr framgÄngsrika i svÄra lek- och samspelssituationer? och Hur upplever förskollÀrarna att det specialpedagogiska stödet bör vara utformat?Teori: Som teoretisk grund har en fenomenologisk livsvÀrldsansats anvÀnts för att fÄ tillgÄng till förskollÀrarnas levda erfarenheter kring svÄra lek- och samspelsprocesser i förskolan. Med livsvÀrlden som studieobjekt handlar det om att studera fenomenet, sÄ som det visar sig och att med öppenhet strÀva efter att förstÄ förskollÀrarnas levda erfarenheter.Metod: Kommunikation och interaktion Àr utgÄngspunkten för att fÄ tillgÄng till andras livsvÀrldar (Bengtsson, 2005).

AB Perstorps Persienn Àr ett mindre företag i solskyddsbranschen. Deras omsÀttning har ökat stadigt under flera Är och de Àr nu nÀra en kapacitetsgrÀns. Informationssystemet som har funnits pÄ företaget har varit ett lösbladssystem dÀr ett lösblad med information cirkulerar genom hela verksamheten och dess processer.Detta examensarbete bestÄr av tvÄ, i tiden Ätskiljda, delar. I sin helhet handlar det om verksamhetsutveckling pÄ AB Perstorps Persienn. Den första delen Àr just en förundersökning för ett utvecklingsprojekt som involverar effektivisering och att upphandla ett nytt standardsystem till verksamheten.

Syftet med mitt examensarbete Àr att belysa resonemang rörande normalt respektive onormalt, maktstrukturer, genusfrÄgor och kommunikationsprocesser, med utgÄngspunkt i konstnÀren Catherine Opies fotografi Self-Portrait/Cutting frÄn 1993. Verket rymmer en komplexitet eftersom brottet mot vÄra heteronormativa förestÀllningar utrycks sÄ explicit. Det finns en ambivalens och direkthet i verket som fascinerar. De motstridiga lÀsningarna vÀcker ett behov av att förstÄ bilden pÄ ett mer nyanserat sÀtt. Jag har medvetet valt att studera Self-Portrait utifrÄn teorier som ligger till grund för mÄnga konstnÀrer som vÀljer att röra sig i grÀnslandet för det samhÀllet satt upp som norm.

AB Perstorps Persienn Àr ett mindre företag i solskyddsbranschen. Deras omsÀttning har ökat stadigt under flera Är och de Àr nu nÀra en kapacitetsgrÀns. Informationssystemet som har funnits pÄ företaget har varit ett lösbladssystem dÀr ett lösblad med information cirkulerar genom hela verksamheten och dess processer.Detta examensarbete bestÄr av tvÄ, i tiden Ätskiljda, delar. I sin helhet handlar det om verksamhetsutveckling pÄ AB Perstorps Persienn. Den första delen Àr just en förundersökning för ett utvecklingsprojekt som involverar effektivisering och att upphandla ett nytt standardsystem till verksamheten.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ förstÄelse och beskriva hur omsorgspersonal i tvÄ boendeformer för mÀnniskor med demenssjukdom upplever, tolkar och möter aggressivt beteende vid omsorg om mÀnniskor med demenssjukdom. Uppsatsen Àr uppdelad i olika sektioner och efter inledningen följer bakgrunden. Bakgrunden handlar om aggressivt beteende och att som personal möta detta beteende i sÀrskilt boende, demenssjukdomar och dess följder, olika benÀmningar pÄ specifika beteenden samt om sÀrskilt boende som omsorgsform. Personliga intervjuer har skett med personal frÄn tvÄ olika boendemiljöer. Det empiriska materialet har jag redovisat utifrÄn tre huvudkategorier som framkom vid analysen: personalens uppfattning om aggressivitetens former och dess mening, personalens uppfattning om god omsorg och personalens upplevelser av etiska dilemman.

Uppsatsen Àr en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket Àr ett datorspel som skapades med syftet att experimentera med icke konventionella kontrollsystem.En stagnation i utvecklingen av den konventionella handkontrollen har kunnat anas i de senaste konsolgenerationsskiftena. Handkontrollernas komplexitet har nÄtt en nivÄ nÀr den pÄ allvar börjar orsaka brister i anvÀndarvÀnlighet. Det finns dock ett bevisligen stort intresse för alternativa kontrollsystem hos spelare. Detta talar försÀljningssiffror för Guitar Hero (Activision, 2006) och Nintendo Wii om.

Att ta undervisningen utanför skolans vĂ€ggar Ă€r ingen ny metod för lĂ€rande. Studiebesök Ă€r en pedagogisk metod som ger tillfĂ€lle att byta miljö, uppleva och hantera praktiska aktiviteter. Syftet med studien Ă€r att undersöka museers syn pĂ„ förvĂ€ntat lĂ€rande genom studiebesök. I undersökningen analyseras lĂ€rarhandledningar och pedagogiska program som Ă€r framstĂ€llda av Friluftsmuseet Gamla Linköping och Östergötlands lĂ€nsmuseum. Museernas historiska iscensĂ€ttningar, historieförmedling och framstĂ€llningar om förvĂ€ntat lĂ€rande studeras.

Hanzén, Yvonne (2014). SprÄkstödjande arbetssÀtt och elevers egen lÀs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). SpeciallÀrarprogrammet, SprÄk-, skriv- och lÀsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. LÀrande och SamhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lÄng tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gÀllande sprÄk, - lÀs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pÄgÄr den egentliga sprÄk-, skriv- och lÀsutvecklingen redan i förskolan, dÄ barnet Àr i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av rÄdande teoribildning gÀllande varumÀrkesuppbyggnad ur mÀrkesinnehavarperspektiv. Uppsatsen uppkom ur tesen att det i dagens globaliserade ekonomi rÀcker det inte alltid med varor och tjÀnster i sig sjÀlv som effektiva konkurrensmedel och att det dÀrför har blivit av allt större vikt att företagen aktivt arbetar med varumÀrken. Teoribildningen redovisas med hjÀlp av tvÄ mera ingÄende teoripresentationer. DÀrefter testas teorin pÄ deduktiv vÀg genom en kvalitativ studie av varumÀrket "HÀstens". Den teoretiska delen av arbetet Àr dÀrför av beskrivande natur, medan den empiriska delen tolkas in i flera modeller och Àr av kontrollerande art.

I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator Àr en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte Àr att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger pÄ dialog, engagemang och delaktighet. Inte sÀllan med inriktning pÄ erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad Àr det jag gör nÀr jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, nÀr jag fÄr deltagarna att se sakfrÄgan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsÀttningar till konstruktiva dialoger? NÀr jag underlÀttar för deltagare att inte bara nÀrvara fysiskt under ett möte utan sÀkerstÀller att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i VÀxjö under vÄren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan Ären 2011-2013, baserade pÄ 18 Ärs erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ÀmnesomrÄdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fÄtt genom att öva och utveckla en kÀnsla för olika mÀnniskors och gruppers beteenden.

Syftet med vÄr C-uppsats var att ta reda pÄ hur enhetschefer tÀnker kring begreppet social kompetens. För att ta reda pÄ det valde vi att vÀnda oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i Àldreomsorgen. De frÄgor som vi ville ha svar pÄ var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens Àr? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillrÀckligt med arbetstid och förutsÀttningar för enhetschefer att anvÀnda sig av sin sociala kompetens? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor utgick vi frÄn en kvalitativ studie dÀr vi utarbetade en intervjuguide som frÀmst utgick ifrÄn vÄr frÄgestÀllning men Àven utifrÄn informanterna kön, Älder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns nÄgra skillnader och likheter mellan informanterna.

SAMMANFATTNING Titel: ?En ledarskapsstudie utifrĂ„n etiska och moraliska aspekter? Författare: Karolina Lells Karin Ånell Problem: Det finns en ökad etikmedvetenhet i nĂ€ringslivet idag som intresserar oss mycket. Vi valde dĂ€rför att studera de moraliska och etiska aspekterna av ledarskapet och tyckte det skulle vara intressant att göra det pĂ„ ett företag som har etik inbyggt i sin produkt. Vi valde pensions- och försĂ€kringsbolaget KPA som fallföretag, som har profilerat sig sjĂ€lv som ett etiskt företag. Det visade sig att ledarskapet pĂ„ KPA inte verkade skilja sig etiskt och vĂ€rdemĂ€ssigt frĂ„n andra företag, vilket vi hade förvĂ€ntat oss.

Före Är 1895 kunde lÀkarna endast stÀlla en sannolik diagnos utifrÄn vad patienten kunde berÀtta och om det syntes nÄgon förÀndring pÄ utsidan av kroppen. Med röntgen blev det möjligt att se insidan av patienten utan att först skÀra upp densamma, man kan sÀga att sÀga att röntgen blev startskottet för diagnostisk avbildning.Vidareutvecklingen av röntgen gav CT (Computed Tomography) dÀr röntgenrör och detektorer roterar runt patienten samtidigt som patientbordet förflyttas. Förutom CT utvecklades Àven MRI (Magnetic Resonance Imaging), PET (Positron Emission Tomography) och Ultraljud. Gemensamt för alla dessa olika metoder Àr att det produceras 3D-bilder.1990 kom en helt ny metod för diagnostisk avbildning, OCT (Optical Coherence Tomography), genom att mÀta fasförskjutningen och intensitet av reflekterande ljus, ger det i realtid och oförstörande mÀtning (in vivo) en upplösning pÄ 1 till 15 ”m, mycket högre Àn alla andra vanliga bildÄtergivningstekniker. OCT-maskinen kan jÀmföras med ultraljud, som anvÀnder reflektion av ljudvÄgor för tolkning [1].De första OCT-maskinerna var av typ TD (Time Domain), dessa hade lÄg upplösning och lÄg skanningshastighet.

Abstract Kristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn pÄ handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund Vi upplever att specialpedagogisk handledning Àr nÄgot som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det Àr ett av vÄra frÀmsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. DÀremot upplever vi att det inte finns nÄgon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller sÄ mycket forskning kring detta Àmne. DÀrför Àr det angelÀget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och dÀrmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och pÄ vilket sÀtt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tÀnker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad mÄluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan.

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i fĂŒr Alle-konsten i huvudsak bygger pĂ„ Wahlbeck/Ericssons anvĂ€ndande av modern teknik sĂ„som videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och sĂ„poperans estetik. Jag har Ă€ven kommit fram till att det konstnĂ€rliga formatet och produkterna som sĂ„dana (Cd, Film och Video) Ă€r av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i fĂŒr Alle-konsten. Den anti-estetiska frĂ„gestĂ€llningen har jag fĂ„tt svar pĂ„ genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, grĂ€nslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.