Denna reflekterande text innehÄller teorier och arbetsmetoder jag anvÀnt mig av för att kunna skriva en ironisk sÄngtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.Texten beskriver bakgrunden och mina mÄl samt förklarar begrepp och teorier som anvÀnts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (HÀgg, 1998) (HÀgg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).Vidare presenteras problem som uppstÄtt under arbetets gÄng och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges Àven kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sÄngtext, att fÄ en musikkompositör att förstÄ min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gÄtt tillvÀga under modellering, animering och postproduktion.Texten avslutas med en diskussion dÀr jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gÄng och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen Àr att ironi skapas med hjÀlp av att författaren lÀmnar ledtrÄdar i texten, kÀnslan av konflikt kan skapas med hjÀlp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation Àr en av nycklarna till att delge utomstÄende en vision..

Egen erfarenhet av klinisk praktik inom sÄvÀl sjuksköterskeutbildning som intensivvÄrdsutbildning samt som handledare för studenter i grund och specialistutbildning inom intensivvÄrd visar pÄ att mötet och samspelet mellan hand- ledare och student Àr betydelsefullt för det fortsatta yrkeslivet. Hur kan den kliniska utbildningen förbÀttras? Jag anser att det Àr av största vikt att ta reda pÄ hur studenterna upplever sin situation för att hjÀlpa handledarna under den kliniska utbildningen att ge det stöd studenterna har behov av. Om studenthandledningen förbÀttras blir intensivvÄrdsjuksköterskorna tryggare i sin yrkesroll, detta kommer patienterna tillgodo genom förbÀttrad omvÄrdnad. I bakgrunden finns en miljöbeskrivning av intensivvÄrden, en beskrivning av student- handledning och tidigare forskning inom omrÄdet.Syftet Àr att belysa vad nyfÀrdiga intensivvÄrdsjuksköterskor upplever att de behöver stöd med för att utvecklas till intensivvÄrdsjuksköterskor under studenthandledning i den kliniska utbildningen.Studien har genomförts i form av intervjuer och analyserats utifrÄn en fenomenologisk ansats pÄ livsvÀrldsteoretiskgrund.

Vi har gjort en kvalitativ studie av fenomenet ungdomstjÀnst som infördes som enskild pÄföljd vid brott den 1 januari 2007. VÄrt syfte med uppsatsen har varit att studera lagstiftningen som ligger till grund för ungdomstjÀnst, alltsÄ vilka tankar kring behandling och straff som har pÄverkat pÄföljden samt hur dessa tankar har haft verkan pÄ den verklighet som ungdomsbrottslingarna befinner sig i nÀr de genomför sin ungdomstjÀnst. PÄ ungdomstjÀnstplatserna finns det handledare till ungdomarna. VÄr huvudfrÄgestÀllning har varit om handledarnas handledning och syn pÄ sitt uppdrag överensstÀmmer med lagstiftarens intentioner. Vi har undersökt vad handledare och socialsekreterare anser vara viktigt nÀr det gÀller att vara handledare till ungdomar pÄ ungdomstjÀnst, samt vad de hoppas att ungdomarna ska ta med sig efter avslutad ungdomstjÀnst.

Studien Àr en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning pÄ gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet som teoretisk utgÄngspunkt. Materialet som samlades in bestÄr av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fÀltanteckningar och en lÀrarintervju.Studien fokuserar pÄ att synliggöra kommunikativa mönster och deras pÄverkan pÄ möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehÄll. Analysen utgÄr frÄn transkriberat material av samtal mellan lÀrare och elever i plenarundervisning.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angÄende denna Metod: Enskild observation med en vÀl förankrad teoretisk referensram som utgÄngspunkt bÄde vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn pÄ Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar pÄ att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhÀngande enhet, dÀr de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poÀngteras, dÀr den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och dÀrmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behÀrska och upprÀtthÄlla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lÀmpligt forum för detta.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvÄrdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs Àr uppbyggd pÄ olika sÀtt pÄ olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? GÄr det att pÄverka dessa attityder och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt? Metoden var en litteraturstudie, dÀr kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jÀmfördes. De teoretiska referensramar, som anvÀndes, var Parses omvÄrdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvÄrdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs Àr uppbyggd pÄ olika sÀtt pÄ olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? GÄr det att pÄverka dessa attityder och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt? Metoden var en litteraturstudie, dÀr kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jÀmfördes. De teoretiska referensramar, som anvÀndes, var Parses omvÄrdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.

I den hÀr studien behandlas uppfattningar av förskollÀrares yrkesprofessionalitet frÄn förskollÀrare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet Àr att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolvÀsendet av vad som görs för att höja förskollÀraryrkets professionalitet gÀllande den kunskapsbas som Àr specifik för ett yrke. Studien utgÄr frÄn en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) dÀr han presenterar en sociologisk syn pÄ professionalitet och dÀr vi valt att titta pÄ uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltsÄ den kunskapsbas som Àr specifik för ett yrke.Studien har anvÀnt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material frÄn 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre omrÄden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhÀllets förstÄelse, förskollÀrarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns mÄnga och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre omrÄden.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnÄ en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lÀrande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa sÀrskilt utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel med andra ses som en förutsÀttning för lÀrande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer dÄ elevers svÄrigheter inte ses som individburna utan uppstÄr i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun dÀr empirin samlats in genom en enkÀt till samtliga grundskollÀrare. Resultat:Det som undersökts Àr lÀrares skattning av framgÄngsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som vÀrderas högst Àr tid.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

Denna essÀ undersöker hur skillnader mellan pedagogers och förÀldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan pÄverka synen pÄ vad som Àr en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rÀtt till medbestÀmmande tas till vara. EssÀn utgÄr frÄn tvÄ verkliga och egenupplevda berÀttelser som ligger som grund för vÄrt reflekterande och vidare lÀrprocess. Syftet med essÀn har inte varit att hitta ett rÀtt sÀtt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vÄr yrkespraktik pÄverkar vÄrt handlande i olika situationer. Vi reflekterar Àven över pÄ vilket sÀtt vi anvÀnder oss av vÄr praktiska kunskap.

Studien syfte var att beskriva fotbollstrÀnares verbala beteende samt analysera vilka förutsÀttningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmÄgor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) Àr en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstrÀnarnas verbala beteende anvÀndes kvantitativ observation med inspiration frÄn observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). DÀrefter analyserades vilka förutsÀttningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrÄn Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att trÀnarna har högst frekvens pÄ instruktioner, lÀgst frekvens pÄ reflekterande feedback och fÄ divergenta frÄgor. Analysen visar att förutsÀttningarna för spelarna att utveckla EF Àr störande. Majoriteten av de verbala trÀnarbeteendena Àr störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av trÀnarbeteendena Àr stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, trÀnare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frÄgestÀllning, elit, fotboll..

NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.