Storform Ă€r ett viktigt element i varje pianists utveckling. För att kunna nĂ„ en optimal teknik i de olika musikaliska typerna inom storform, som sonater och konserter, mĂ„ste pianisten genomgĂ„ en vĂ€g som Ă€r full med teknisk övning. Övning ger i sin tur en alldeles sĂ€rskild möjlighet att vara reflekterande, samt att Ă€ga sitt lĂ€rande. Det Ă€r en utmanande och livslĂ„ng process att utvecklas som musiker. Faktiska problem med teknisk inlĂ€rning av storform i pianospel Ă€r grundlĂ€ggande i mitt arbete.

MÄnga patienter med cancer upplever smÀrta och forskning har visat att de ofta fÄr otillrÀcklig smÀrtlindring. Med adekvat medicinsk behandling och omvÄrdnad finns det belÀgg för att de flesta skulle kunna uppnÄ smÀrtfrihet. Brist pÄ adekvat omvÄrdnad och medicinsk behandling kan fÄ förödande effekter för bÄde den enskilde patientens vÀlbefinnande sÄvÀl som dennes anhöriga eller nÀrstÄende. Att förstÄ sjuksköterskors uppfattningar och förstÄelse av smÀrtupplevelser hos patienter med cancer Àr ett nödvÀndigt steg för att kunna förÀndra beteende och omvÄrdnadskvaliteten hos sjuksköterskor och kunna förbÀttra smÀrtlindringen för patienter med cancer och smÀrta. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors förstÄelse av smÀrtupplevelser hos patienter med cancer.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att fÄ kunskap kring om och hur elever i skolÄr 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgÄngen visar pÄ reflektionens betydelse i lÀrprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hÀmmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgÄngspunkt och med efterföljande lÀrarintervjuer som stöd, har syftet uppnÄtts genom att kartlÀgga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt pÄ elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lÀrare Àr positivt instÀllda till metakognition och ett reflekterande arbetssÀtt förekommer endast i vissa fall tillfÀllen dÄ eleven stimuleras till reflektion och denna fÄr ske.

The essay examines managers reflection after attending a leader development program. When examining their thoughts the author starts out from the assumption that leader development programs with reflecting elements can create reflection on management/leadership and the organisations management behaviour. The examination is done whit help of a case study on a company in the paint industry. To test the assumption the author uses a combination of questioners and interviews on eight managers who has finished a leader development program. The result is analysed by bringing forward the managers general assumptions an by finding relations between opinions on needs, existing norms and preferred management/leadership.

Syftet med denna uppsats var att fÄ förstÄelse om hur socialsekreterare i sitt arbete pÄ en Försörjningsenhet upplever förutsÀttningarna att bedriva ett professionellt arbetssÀtt. Syftet har brutits ned i tre frÄgestÀllningar som handlar om hur socialsekreterare beskriver vad ett professionellt arbetssÀtt Àr, vilka förut-sÀttningarna Àr, samt om dessa har förÀndrats över tid.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod, dÀr fem socialsekreterare frÄn fem olika socialkontor intervjuades. Samtliga socialsekreterare arbetade med försörjningsstöd i olika former. Det empiriska materialet bearbetades, och kopplades till det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och begreppet professionalitet utifrÄn tre fasetter; yrkesroll, handlingsutrymme, och kunskap.Resultaten i studien visade att ett professionellt arbetssÀtt bestod i att identifiera olika aktörers behov, och agera utifrÄn vilket eller vilka de ansÄg vara relevanta. Komplexiteten i yrkesrollen gav socialsekreterarna en frihet att vÀlja vems behovs skall prioriteras.

I det hÀr arbetet synliggörs vÄra styrdokument pÄ skolans omrÄde, de statliga, kommunala och lokala, utifrÄn den tes/frÄga som lyder; ?Tar man grundlÀggande vÀrden pÄ allvar? Tar man barns frÄgor om livet, pÄ allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn pÄ en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat Àr som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen Àr viktiga som utgÄngspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn pÄ medmÀnniskor Àr mycket viktigt - det utvecklande mÀnskliga mötet. Synliggör vÀrden, normer, tankar och idéer och vÄga visa att du söker svar. Begrepp och vÀrden Àr otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet Àr att följa idéer och tankar som Àr presenterade i vÄra styrdokument.

Teori och praktik Àr tvÄ begrepp som inte bör ses skilda Ät. Teorin ligger som grund för praktiken och vice versa. LÀrarutbildningen pÄ Högskolan Kristianstad Àmnar tydliggöra vetenskapens roll i utbildningen samt kopplingen mellan de teoretiska studierna och det praktiska utövandet av yrket, vilket Àven stÄr i regeringens proposition 1999/2000:136 Den nya lÀrarutbildningen. Ambitionen Àr att studenter efter genomgÄngen utbildning ska vara utrustade med ett reflekterande tankesÀtt och vara beredda pÄ att förÀndra den skolvÀrld de möter, inte anamma rÄdande kultur. Men hur uppfattar lÀrarstudenterna att detta syfte uppnÄs? Genom en kvalitativ studie i form av enkÀter och intervjuer framgÄr att kopplingen Àr otydlig och att studenterna pÄ Högskolan Kristianstad sÀger sig sakna viktiga delar.

I tidigare forskning nÀmns sÀllan idrott och hÀlsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör bÄda kunskapsomrÄdena som Àr överens om att det Àr upp till den enskilda lÀraren i idrott och hÀlsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att Àmnet idrott och hÀlsa betraktas som ett lÄgprioriterat Àmne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrare i idrott och hÀlsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hÀlsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, fördelat pÄ fyra skolor.Resultatet visar att det sÀllan förekommer ett uttalat samspel mellan lÀrare i idrott och hÀlsa och specialpedagoger.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Coaching i omstÀllningssituation Àr inte nÄgot nytt fenomen. Redan pÄ 1970-talet skrevs det första avtalen som öppnade upp för tjÀnstemÀnnen pÄ den privata sidan att erhÄlla hjÀlp vid uppsÀgning. I dagens globaliserade vÀrld, dÀr det gÀller att vara flexibel, och dÀr hjulen snurrar fortare och fortare, kommer ocksÄ ett behov till reflektion fram. Coachingrörelsen vÀxer sig starkare och fÄr dÀrmed ocksÄ mer uppmÀrksamhet. Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka coachens roll i mötet med de klienter som befinner sig i en omstÀllningssituation.

Arbetet visar hur systemet för traditionell förarutbildning ser ut och att den formaliserade utbildningsstrukturen starkt strider mot min och andra lÀrares och förarprövares erfarenheter och pedagogiska grundsyn. Att den traditionella förarutbildningen genom exempelvis trafikskolor Àr som den Àr, kan jag sÀkerligen inte pÄverka. Det var heller inte min avsikt med arbetet. Min önskan Àr dÀremot att via mina exempel och resonemang fÄ till stÄnd en diskussion bland de berörda förarprövarna inom yrkesförarutbildningarna. I och med att grundförutsÀttningarna nÀr det gÀller tid till förfogande per elev Àr sÄ olika, borde yrkesförarutbildningarna utnyttja det till att bÀttre utnyttja utbildningstiden till frÄgorna: hur, vad och varför? Genom att exempelvis öka tiden för den reflekterande dialogen inom arbetsgruppen omkring lÀrande och lÀrarens/förarprövarens yrkeskunnande och minska tiden för slaviskt regelföljande samt öka förstÄelsenför bedömning av tyst kunnande och minska tiden för fixerad momentutbildning och momentdokumentation.

Teori och praktik Àr tvÄ begrepp som inte bör ses skilda Ät. Teorin ligger som grund för praktiken och vice versa. LÀrarutbildningen pÄ Högskolan Kristianstad Àmnar tydliggöra vetenskapens roll i utbildningen samt kopplingen mellan de teoretiska studierna och det praktiska utövandet av yrket, vilket Àven stÄr i regeringens proposition 1999/2000:136 Den nya lÀrarutbildningen. Ambitionen Àr att studenter efter genomgÄngen utbildning ska vara utrustade med ett reflekterande tankesÀtt och vara beredda pÄ att förÀndra den skolvÀrld de möter, inte anamma rÄdande kultur. Men hur uppfattar lÀrarstudenterna att detta syfte uppnÄs? Genom en kvalitativ studie i form av enkÀter och intervjuer framgÄr att kopplingen Àr otydlig och att studenterna pÄ Högskolan Kristianstad sÀger sig sakna viktiga delar.

Coaching i omstÀllningssituation Àr inte nÄgot nytt fenomen. Redan pÄ 1970-talet skrevs det första avtalen som öppnade upp för tjÀnstemÀnnen pÄ den privata sidan att erhÄlla hjÀlp vid uppsÀgning. I dagens globaliserade vÀrld, dÀr det gÀller att vara flexibel, och dÀr hjulen snurrar fortare och fortare, kommer ocksÄ ett behov till reflektion fram. Coachingrörelsen vÀxer sig starkare och fÄr dÀrmed ocksÄ mer uppmÀrksamhet. Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka coachens roll i mötet med de klienter som befinner sig i en omstÀllningssituation.

Gott snack ? en kulturanalys i jakten pÄ det pedagogiska samtalet Àr författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lÀrare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet pÄ en grundskola i SkÄne. UtifrÄn teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbÀrare; kommunen, rektorn och lÀrarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

VÄrt syfte Àr att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till fÀrgval och motiv pÄ en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation dÀr vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har Àven fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vÄrt insamlade data utifrÄn ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förvÀntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vÄrt resultat kan vi se att barnen anvÀnde sig av bilddialoger och verbalt sprÄk men Àven fÀrger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har Àven sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar frÄn pedagogernas sida.