BAKGRUND: Pojkars efterslÀpande lÀsutveckling Àr empiriskt konstaterad, och upplevs avoss som bekymmersam ur demokratisk synvinkel. Forskning rörande pojkarslÀsutveckling presenteras, liksom forskning som behandlar förutsÀttningarnaför lÀsutveckling mer generellt. Den valda teoretiska ramen Àr detsociokulturella perspektivet pÄ lÀrande.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskoleklass respektiveskola arbetar med skönlitteratur med sÀrskilt intresse för pojkars medverkan.FrÄgestÀllningarna behandlar vilka inslag av reflekterande lÀsning som finns iklassrummen, i vilken utstrÀckning de gynnar pojkar samt pedagogersuppfattningar kring pojkars kontra flickors lÀsning.METOD: Den genomförda undersökningen Àr en kvalitativ studie med inspiration frÄnden etnografiska ansatsen. Studien grundar sig pÄ nio observationer i ensjÀtteklass respektive en förskoleklass, och pÄ fem förberedda samt tvÄoförberedda intervjuer med de inblandade pedagogerna.RESULTAT: Resultatet visar att samtal i anslutning till höglÀsning genomfördes medbarnen i lÀsutvecklande syfte, och en variation kunde urskiljas betrÀffandehur aktiva pedagogerna respektive eleverna var i dem. I de samtal dÀr eleverlÀmnades stort utrymme att lÀgga fram sina uppfattningar var de flestaeleverna passiva.

VÄrdandet har till uppgift att lindra lidandet och frÀmja hÀlsa hos patienten. Det sker genom en relation mellan vÄrdare och patient, en relation som bygger pÄ att mötas. Detta möte kan ses som en vÄrdande handling om mötet Àr Àkta och verkligt, ett genuint möte. Det visar sig att det genuina mötet inom den psykiatriska kontexten inte Àr nÀrmare undersökt. Trots det visar bifynd i annan forskning att det genuina mötet Àr av vikt för patientens upplevelse av att lindra lidandet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers uppfattning av feedback i estetiska bildÀmnen. Undersökningen motiveras av att feedback frÄn forskningshÄll ses som en av de avgörande faktorerna för lÀrandet. Med stöd av Hattie och Timperleys (2007) modell för feedback sÄ analyseras elevernas uttalanden om feedback. Elevernas redogörelser undersöks och jÀmförs ocksÄ utifrÄn annan forskning om feedback, dÄ Àven undersökningar som gjorts ur ett elevperspektiv. Denna forskning Àr presenterad i en forskningsöversikt om feedback.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Fördomar förekommer i hela samhÀllet och det Àr viktigt att vÄrdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vÄrdlidande. Bemötandet bör ske utan pÄverkan av fördomar för att möjliggöra en god vÄrdrelation och att vÄrden sker pÄ lika villkor. Syftet med arbetet Àr att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vÄrdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förstÄelse hos vÄrdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie dÀr kvalitativa artiklar granskats och sammanstÀllts till ett resultat. Det som framkom i resultatet Àr att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar frÄn vÄrdaren. De upplever att vÄrdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero pÄ vÄrdarens rÀdslor och okunskap om blodsmittan.

In this essay I examine if socio cultural theory is present for teachers when pupils and students are using computers in class, especially when using blogs as a tool for learning. The aim of the essay is also to examine if blogs among pupils in class can promote peer support, co-operation and reflective dialogue, and in that case in what way. The essay consists of two studies, one small interview study and one literature study.  The interview study is made with the qualitative method phenomenographic analysis, presenting four Swedish teachers who have much experience using blogs in education. The aim of the literature study where some national and international research studies of relevance are presented, is to broaden the perspective.The result of the interview study shows that a socio cultural theory is highly present among the teachers who already use blogs in education. In addition, those teachers experience that the blog in the classroom supports dialogue and co-operation among the pupils.  In contrast, the literature study shows that most teachers in Sweden who made their pupils work with computers in classroom seem to let their student work alone, without guiding them and without creating co-operation or dialogue in the classroom.

Idag spenderar ungdomar en stor del av sin fritid pÄ den ?nya? scenen internet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka internet som möjlig arena för socialt ungdomsarbete. UtifrÄn ungdomars perspektiv belyses faktorer som Àr möjliggörande respektive hindrande för ett sÄdant arbete. FrÄgestÀllningar:? Vilken betydelse har internet för ungdomars dagliga interaktion?? Hur ser behovet ut av socialt ungdomsarbete pÄ internet?? Hur kan en relation till en socialarbetare skapas och fungera pÄ internet?Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts via MSN Messenger, dÀr sammanlagt 12 ungdomar besvarade och diskuterade de aktuella frÄgorna.

Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra faktorer som kan pÄverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lÀrande i matematikÀmnet, detta i grundskolans tidigare Är. TvÄ kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har anvÀnts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssÀttet innebÀr en förstÄelseinriktad undervisning, dÀr ett reflekterande arbetssÀtt med gemensamma samtal om matematiskt innehÄll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att bÄde verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan ocksÄ bidra till att arbetssÀttet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt Äterkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.

Min utgÄngspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar angÄende dokumentation i förskolan. UtvÀrdering av förskolans verksamhet Àr nÄgot som regleras i styrdokumentet ?LÀroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan Àven fÄtt en egen rubrik. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för utvÀrdering som beskrivs i lÀroplanen Àr dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar pÄ pedagogers resonemang gÀllande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgÄngspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr jag Àven belyst ett makt- och norm perspektiv.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fyra legitimerade psykoterapeuter med lÄng yrkeserfarenhet tÀnker om och förhÄller sig till begreppen Ansvar, Makt och Maktlöshetsamt hur de uppfattar att dessa pÄverkar det terapeutiska samtalet. Datainsamling genomfördes via intervjuer dÀr ett semistrukturerat intervjuformulÀr har legat till grund för ett mer öppet samtal, dÀrefter bearbetades materialet via kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar en stor samstÀmmighet betrÀffande psykoterapeuternas tankar och erfarenheter av ovanstÄende begrepp samt i hur dessa avspeglar sig i det terapeutiska samtalet. Exempel pÄ detta Àr terapeuternas övertygelse att en terapeut-patientrelation per definition alltid Àr asymmetrisk samt att det som terapeut inte gÄr att inte ha makt.Hur vi i den terapeutiska kontexten förhÄller oss till ansvar, makt och maktlöshet kommer till uttryck i samtalet och pÄverkar de som söker vÄr hjÀlp. Att skapa en god och aktivt samverkande miljö för det gemensamma samtalet stÀller höga krav pÄ terapeuten.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar förhÄller sig till experter i media och i övriga samhÀllet. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur förÀldrar reflekterar och resonerar kring sitt förÀldraskap och sin barnuppfostran. De frÄgestÀllningar som vi i studien ville undersöka var? Hur förhÄller sig förÀldrar till experter i dels media men Àven i övriga samhÀllet?? Hur upplever och beskriver förÀldrar sitt förÀldraskap?? Vilket förhÄllningssÀtt har förÀldrar till sin barnuppfostran?För att fÄnga in förÀldrarnas tankar och uppfattningar kring förÀldraskap och barnuppfostran anvÀndes strukturerade fokusgruppintervjuer som metod.Studiens resultat handlar om vilka förhÄllningssÀtt förÀldrarna har till experter, sitt förÀldraskap och sin barnuppfostran. I resultatet framkom fem olika förhÄllningssÀtt som i sin tur uttryckte olika kÀnslor av risk och olika strategier för att bemÀstra dessa kÀnslor.? Det kritiska förhÄllningssÀttet dÀr förÀldrarna lÀgger ansvaret pÄ samhÀllet och förmedlar kÀnslor av ambivalens och frustration.? Det positiva förhÄllningssÀttet dÀr förÀldrarna förmedlar kÀnslor av optimism och tillförsikt samt upplever stöd och vÀgledning av experter i samhÀllet.? Det reflekterande förhÄllningssÀttet dÀr förÀldrarna uttrycker en ambivalens inför budskap och vÀrderingar frÄn samhÀllet men trots denna ambivalens har en tilltro till sin egen förmÄga som förÀlder.? Det auktoritÀra förhÄllningssÀttet dÀr förÀldrarna inte uttrycker nÄgon större ambivalens inför sin barnuppfostran utan beskriver tydligt hur regler och grÀnssÀttning Àr förutsÀttningarna för att det ska fungera.? Det realistiska förhÄllningssÀttet dÀr förÀldrarna inte problematiserar sin barnuppfostran utan har en accepterande hÄllning..

Min avsikt har varit att utforma ett arbetsmaterial som ett komplement till de lÀromedel som finns idag. Det viktigaste för mig har varit att försöka utgÄ frÄn elevernas intresse och fÄnga deras nyfikenhet, att erbjuda stor variation pÄ uppgifter och arbetssÀtt och att sedan arbeta vidare med deras egna frÄgestÀllningar, men utifrÄn vissa givna uppgifter. FrÄgan varför blir central i ett reflekterande arbetssÀtt. Jag har gjort ett jÀmförelsememory, dÀr paren konstrueras med bilder frÄn Indien och Sverige, det vill sÀga en bild frÄn Sverige och en frÄn Indien, förestÀllande liknande situationer eller föremÄl. Detta Àr utformat utifrÄn teorier om vi-och-dom-kÀnsla, elevernas olika lÀrstilar, Gardners teorier om De sju mÀnskliga intelligenserna och multipla intelligenser, lÀrarnas möjlighet att nyttja sitt frirum i lÀroplanen samt kursplaner i framförallt bild, geografi, samhÀllskunskap och svenska.

Studiens syfte Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i tvĂ„ olika kreativa verksamheter som riktar sig till lĂ„ngtidsarbetslösa undersöka hur hĂ€lsan pĂ„verkas av att vara arbetslös, samt om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt man kan anvĂ€nda skapande som verktyg i arbetet med att förbĂ€ttra sjĂ€lvförtroendet, sjĂ€lvbilden och den psykiska hĂ€lsan hos deltagare som upplever brist pĂ„ detsamma. Åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts med arbetsledare och före detta deltagare frĂ„n de tvĂ„ aktuella verksamheterna, samt representanter frĂ„n Arbetsförmedlingen. De centrala frĂ„gestĂ€llningarna i studien har varit:? Hur pĂ„verkar arbetslöshet kĂ€nslan av hĂ€lsa och vĂ€lmĂ„ende?? PĂ„ vilket sĂ€tt kan skapande verksamhet frĂ€mja vĂ€lmĂ„ende?? Hur kan vi anvĂ€nda dessa kunskaper för att minska de negativa hĂ€lsoeffekter som riskerar drabba den som saknar arbete?NĂ€r resultatet frĂ„n intervjuerna förankrats med hjĂ€lp av tidigare forskning, visade resultatet bland annat att arbetslöshet ofta leder till ohĂ€lsa. Skapande verksamhet kan vara till glĂ€dje och nytta för den som lider av ohĂ€lsa.

Denna underso?kning bygger pa? en kvalitativ metod och fokuserar pa? unga tjejer som la?ser bloggar och deras uppfattning och tolkning av dem. Vi vill underso?ka varfo?r unga tjejer la?ser bloggar, om la?sarna ser upp till bloggare och om la?sarna a?r kritiska till na?gon blogg eller en del av en blogg. Fo?ljande fra?gor intresserar oss da? bloggar a?r ett fenomen som har o?kat enormt de senaste a?ren.

Inledning: Begrepp som ?tyst kunskap?, ?praktiskt vetande?, ?erfarenhetsbaserad kunskap? samt ?fronesis? har förekommit under sjuksköterskeutbildningen men fördjupning och praktisk förankring saknades av dessa begrepp. Upplevelsen var att fokus i de praktiska lÀrandemomenten lades pÄ ett tekniskt kunnande, pÄ bekostnad av kunskaper kring det mellanmÀnskliga mötet. Detta skapade en diskrepans mellan utbildning och arbete eftersom det förvÀntas att sjuksköterskan ska besitta denna form av kunskap i arbetslivet. Med denna kunskapsbrist försvÄras förstÄelsen för vad ord som empati, etik, moral och lyhördhet har för betydelse för god omvÄrdnad samt hur det Àr relaterat till det praktiska utförandet.