Syftet med studien var att undersöka om man med olika metoder, på ett lustfyllt sätt, kunde öka barnens koncentration. Utvecklingsarbetet ägde rum på en skola i Jokkmokks kommun. Klassen jag arbetade med var en årskurs tvåa med 8-åringar. Eleverna fick jobba med olika, lustfyllda metoder vid olika tidpunkter för att se när dessa gav bäst effekt eller när de var mindre passande. För att studera eventuella förändringar i barnens koncentration så valde jag att observera eleverna och att Reflektera tillsammans med min praktikhandledare.

Syfte: Syftet med studien är att, inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt, studera om och hur samverkan mellan skolans elevhälsoteam och den pedagogiska personalen påverkar synen på elevhälsoarbete. Syftet är också att studera om och hur en eventuell förändring av synen får konsekvenser för hur elevhälsoarbetet på skolan utformas.Teoretiska ramar: En av studiens utgångspunkter är reflektion, i betydelsen Reflektera över sin egen syn på elevhälsoarbete och vilka konsekvenser denna syn får på förhållningssätt och agerande i den egna verksamheten. Då människan genom reflektion upptäcker och förstår sitt eget förhållningssätt i olika situationer kan reflektionen leda till förändring. Enligt det sociokulturella perspektivet sker lärande genom att människan interagerar med sin omgivning och ständigt tar till sig kunskaper från densamma. I samspel med andra utvecklar människan kunskaper och färdigheter som hon sedan gör till en del av sitt eget tänkande och handlande.

Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation. Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att Reflektera över verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden. De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling. Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i verksamheten. Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen. Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete. Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra..

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna.

Syftet med studien är att synliggöra hur barn tänker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgå från ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv så är mitt syfte att synliggöra barns oliktänkande i ämnet. Min valda metod till studien är semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 år. I resultatet av min studie så synliggörs barns olika sätt att förstå och uttrycka livsnära fenomen på. Resultatet visade också på barns oliktänkande genom en naturalistisk-, evolutionär- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och människans uppkomst.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur eleverna hanterar sin ordinlärning i franska och hur och om undervisningens utformning kan förändra deras strategier. Jag har genom enkäter och intervjuer undersökt hur elever i en åttondeklass tänker kring inlärning av ord och fraser och låtit dem prova och utvärdera olika ordinlärningsmetoder. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har gett inspiration till arbetet, samt Dunns och Boströms idéer om olika inlärningsstilar. Jag kunde konstatera att eleverna tycker att det är roligt med franska och de var positiva, men till en början motsträviga till att prova nya metoder för ordinlärning. Att i klassrummet låta eleverna Reflektera över sin språkinlärning och testa olika metoder kan troligtvis öka deras medvetenhet om effektiva strategier.

Syftet med arbetet är att få en inblick i lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i barnens språkutveckling utifrån lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lär sig barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens.

"Infiltration of Waldheim" är ett spel gjort av David Lindell (grafik), Andreas Persson (programmering) och Mathias Jönsson (ljud och musik). Målet vi hade med projektet var att ha en spelbar bana med minst en vapen typ samt fiender att eliminera, allt ackompanjerat med pampig musik och en massa ljudeffekter. Jag kommer i denna rapport beskriva arbetets gång samt Reflektera över vad som har fungerat och vad som varit mindre bra under projektets gång. Mina planer för spelet var mest att lära mig mera om framförallt AI samt arbeta mera i 3d. Spelet ska mest vara för mig själv, men med lite putsning och mera innehåll eventuellt användas vid jobb ansökningar i framtiden..

Introduktion: Barnmorskan uppmanar rutinmässigt gravida kvinnor att avstå från alkohol men diskuterar inte den blivande pappans alkoholvanor. Inskrivningen på MVC ger en unik möjlighet både för den gravida kvinnan och den blivande pappan att Reflektera kring alkoholvanor under graviditeten, inför föräldraskapet och alkoholproblem inom släkten.Syfte: Att undersöka om samtal med båda de blivande föräldrarna leder till reducerad alkoholkonsumtion under graviditet och om psykosocialt stöd från främst blivande pappan har betydelse för valet av alkoholfri graviditet och om han får motsvarande stöd av henne till minskat drickande.Metod: Kvasiexperimentell studie inom ordinarie MVC-verksamhet. I interventionsgruppen deltog 238 par. I två olika kontrollgrupper deltog tillsammans 413 par. Muntlig och skriftlig information i interventionsgruppen gavs före inskrivning på MVC och båda parterna fyllde i frågeformulär vid inskrivningen.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa en debattkring det viktiga ämnet medarbetarsamtal, vilket är ett ganska populärtfenomen idag. Vi ville också att denna uppsats skulle ge upphov ochinspirera till reflektion kring detta ämne. Vi har använt oss av en narrativmetod för att försöka fylla vårt syfte. Delvis på grund av vårt val av metodhar vår uppsats inte den traditionella vetenskapliga struktur som man kanskeförväntar sig av en uppsats av denna typ. Vi har istället använt oss av enstruktur som fyller vårt syfte bättre och av den anledningen väljer vi att inteavslöja för mycket i denna sammanfattning.

Vårt problemområde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. Våra huvudfrågor är: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fått genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollärarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollärarna på att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vår framtida roll som förskollärare är det av stor vikt att vi känner till barns erfarenheter, även de från TV och film. Vi måste känna till vad det är barnen ser på för att kunna hjälpa dem att ifrågasätta och Reflektera kring vad de har sett.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att ta reda på om vi genom styrda aktiviteter, såsom sagoberättande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan.För att uppnå detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femåringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivå. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi använde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att få ut så mycket som möjligt av resultatet.Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vårt utvecklingsarbete. Vi såg att barnen utvecklades under arbetets gång och att de lättare kunde sätta ord på sina känslor.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka kvinnors syn på orsakerna till varför de drabbats av utbrändhet. Vid studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer för att kvinnorna själva skulle få Reflektera kring orsakerna till sin utbrändhet. Sju kvinnor intervjuades och intervjumaterialet analyserades genom en metod utvecklad av Burnard (1991). Resultatet av studien visar att kvinnorna upplever att det finns flera olika orsaker till att drabbats av utbrändhet i form av hög prestationsbaserad självkänsla, behov av yttre bekräftelse, svårigheter att sätta gränser till omgivningen, behov av att finnas till för andra, oförmåga att lyssna på kroppens signaler, en negativ självvärdering, lätt till att känna skam och misslyckande samt låg självkänsla. Orsakerna samspelar med varandra och gemensamt för dem är att de samtliga bottnar i en låg självkänsla.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man genom att medvetandegöra eleverna om det gemensamma talutrymmet i klassrummet, kan öka jämställdheten mellan flickor och pojkar gällande den muntliga kommunikationen. Undersökningen genomfördes i en årskursblandad 5-6:a. Vi använde oss av "lyssnarövningar", där tyngdpunkten låg på aktivt lyssnande och koncentration. Jämsides med övningarna samtalade vi med eleverna om vad begreppet talutrymme innebär, vikten av att lyssna, samt diskuterade och Reflekterade tillsammans i klassen runt övningarna. Resultatet av vårt arbete visar tendenser på att eleverna har medvetandegjorts om vad det gemensamma talutrymmet är, och har börjat Reflektera över hur det används.

I denna uppsats har det interprofessionella lärandet hos studenter vid Hälsouniversitetet i Linköping undersökts. Syftet har varit att ta reda på hur studenterna själva upplever att deras kompetens utvecklats och tillvaratagits i ett interprofessionellt lärande i PBL-miljö. Som metod har jag använt mig av triangulering där redan befintliga kursdokument har kombinerats med en kompletterande enkät och observation.Interprofessionellt lärande har visat sig vara ett uppskattat inslag i utbildningen, då den egna professionens särart förtydligas genom interaktion med andra professioner. Studenterna bedömer att denna typ av samarbete/samverkan mellan olika professioner kommer att ha en positiv inverkan på det framtida yrkesutövandet.Undersökningens resultat indikerar samtidigt att medvetenheten om den egna utvecklingen kan behöva tränas ytterligare. Detta gäller både det metakognitiva lärandet och förmågan att Reflektera över egen såväl som övriga gruppmedlemmars roll och funktion i basgruppsarbetet..