Employer Branding är ett managementkoncept vars primära syfte är att attrahera och behålla personal. Nyinstitutionell teori redogör däremot för att organisationers motiv att översätta samt tillämpa ett managementrecept så som Employer Branding är att framstå som socialt legitima och bra arbetsplatser. Studiens syfte är att undersöka hur Employer Branding implementerats vid ett kontor inom Swedbank AB och vad det betyder i praktiken. Med nyinstitutionell teori som Referensram kommer studien undersöka hur Swedbank AB har översatt, tillämpat och kommunicerat konceptet. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts genom tre semi-strukturerade intervjuer utifrån ett selektivt urval.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Detta arbete handlar om organisationskultur och förändring på SJ. SJ är en organisation som har varit med om både stora och små förändringar under dess långa levnadstid. Det som belyses i detta arbete är de anställdas roll och ledarskapets betydelse för att organisationskulturen inte skall utgöra ett hinder i utveckling och förändring. Arbetet handlar även om produktionens påverkan på organisationskulturen. Syftet var att titta på vilka kulturella faktorer som det är viktigt att beakta för att åstadkomma ett lyckat utvecklingsarbete.

Alla aktiebolag är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Beroende på bolagens storlek ställs olika krav på redovisning av kassaflödesanalys i den externa redovisningen. Kassaflödesanalys är en sammanställning av ett bolags kassaflöden indelat i olika kategorier. Den visar intjänade likvida medel, men även hur dessa har tillförts. Kassaflödesanalys är något som också kan användas i den interna styrningen av bolag för att få kontroll över kassaflöden och kunna prognostisera samt följa upp utfall.

Barn är en grupp inom sjukvården som upplever motgångar på andra sätt än vuxna ochdärmed kräver annan omvårdnad än vuxna. Syftet med studien är att få en inblick i hurbarn med långvarig sjukdom upplever sin vardag. Känner de att de har livskvalitet ochkan göra samma saker som friska barn eller är deras möjligheter begränsade? Vi villfånga barnets perspektiv samt belysa sjuksköterskans roll i arbetet med långtidssjukabarn. Uppsatsen är en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet.

Datum: 15/1/2015Niva?: Kandidatuppsats 15 hp, Fo?retagsekonomi C, HT 14 Fo?rfattare: David Norman, Johan Rappling Handledare: Jukka Hohenthal Titel: Ett ?glokalt? va?xelspel fo?r ett multinationellt fo?retag - En studie om branding- arbetet fo?r Post-it pa? den nordiska marknadenSyfte: Syftet med denna studie a?r att visa hur branding-arbetet ser ut fo?r ett globalt varuma?rke, a?gt av ett multinationellt fo?retag, pa? den nordiska marknaden samt till vilken grad marknadschefer fo?r ett varuma?rke av denna typ a?r fria att lokalanpassa brandingen. Fo?rhoppningen a?r att denna fallstudie ska fungera som ett komplement till ra?dande studier inom glokalisering.Teori: Uppsatsens teoretiska Referensram besta?r av erka?nda koncept inom marknadsfo?ringsomra?det sa?som global branding, glokalisering och produktlivscykeln men a?ven Hofstedes kulturella dimensioner. Metod: En kvalitativ fallstudie fo?r det multinationella fo?retaget 3Ms varuma?rke Post- it har utfo?rts.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur svenska noterade fastighetsbolag går tillväga vid värdering av förvaltningsfastigheter.Metod:Studien har en kvalitativ ansats. Sekundärdata i form av årsredovisningar är den huvudsakliga källan till empirin. Primärdata i form av enkäter samt en intervju har använts för att komplettera studien.Teoretisk Referensram: Denna studie har sin utgångspunkt i den institutionella teorin, där begreppet isomorfism är av största vikt. Även IASB:s föreställningsram samt standarden IAS 40 är betydelsefulla för denna studie.Empiri: Utifrån de åtta fastighetsbolagens årsredovisningar år 2011 har empirin angående deras värderingsmetoder fastställts. Tabeller har även utformats för en jämförande studie över åren 2005, 2008 och 2011.

Bakgrund: Intresset för processer och framförallt utveckling eller förbättring av processer har på senare år ökat. Detta kan ha sin grund i att många företag har behållit föråldrade rutiner och processteg samtidigt som verksamheten utvecklats, något som resulterat i onödigt komplexa processer som påverkat företags ekonomiska och praktiska prestationer. En annan orsak kan vara att företagsklimatet blivit allt tuffare.En process som under senare år fått ökat intresse inom företagvärlden samt kommer sätta stor prägel på denna uppsats är materialanskaffningsprocessen. Materialanskaffning beskrivs som en process innefattande samtliga de aktiviteter som krävs för att säkerställa att material tillförs en organisation.Syfte: Syftet med denna uppsats är inledningsvis att kartlägga samt identifiera brister i Holtabs materialanskaffningsprocess. Vidare är syftet att komma med eventuella förslag till hur Holtab kan reducera kvalitetsbristerna i materialanskaffningsprocessen för att på så sätt minska företagets kvalitetsbristkostnader.Metod: Denna uppsats är en fallstudie på Holtab AB.

Den offentliga sektorn i Sverige har präglats av förändring och turbulens sedan slutet av 1980-talet där rationaliseringar och omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika styrformer och styrmodeller som visat sig vara framgångsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret är en modell som anammats och det råder delade meningar kring modellen och dess användande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det är en modell som kommer uppifrån i organisationen där de anställda har liten påverkan. Arbetssituationen mellan olika nivåer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen Referensram som ligger till grund för individens handlande.

För att upprätthålla vård och omsorgens krav på säkra och högkvalitativa verksamheter är samarbete mellan professioner en förutsättning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssätt för både organisationens och brukarens bästa. Tidigare studier har dock visat att detta är långt ifrån oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderområdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrån professionsgränser och informella hierarkier.

De senaste decennierna har handeln mellan länder ökat kraftigt och dessutom har det elektroniska informationsutbytet, kapitalströmmarna, resandet och migrationen ökat. Det har bland annat medfört att globaliseringens påverkan har börjat kännas i länder över världen, där nationsgränser blir allt mindre betydande. Idag blir företag allt mer internationaliserade och agerar globalt i allt större utsträckning. Debatter visar att det finns olika syn på globalisering och dess effekter, en del är positivt inställda medan andra är negativt inställda. Även Sverige har påverkats av globaliseringen och internationaliseringen där allt fler utländska företag träder in och agerar.

Polisen i Sverige har ett relativt högt förtroende bland allmänheten (BRÅ, 2007). Det är av stor vikt att polisen har ett stort förtroende i samhället, för att samarbetet mellan polis och allmänhet skall fungera väl samt att brott skall anmälas (BRÅ, 2007). Men efter händelser som den i Rosengård, december 2008, ligger det nära till hands att fundera över hur samhället ser på polisen. Antagligen påverkas allmänhetens förtroende negativt då enskilda poliser uttalar sig så starkt nedsättande om andra människor som i detta fall. Medias intensiva rapportering gör att få undkommit händelsen i Rosengård.Syftet med följande studie var att beskriva allmänhetens förtroende för polisen samt hur detta kan påverkas av medias rapportering.

Bakgrund och problem: VCM är i teorin ett föredömligt verktyg för att besvara frågan om hurväl ett företags verksamhet och erbjudande ligger i linje med marknadens förväntningar ochkrav. Modellen introducerar ett nytt begrepp ? intäktsmultiplikatorn ? men frågan om VCMsstrategiska tillämpbarhet kan anses vara utredd endast i begränsad omfattning. Föreliggandestudie ämnar därför svara på följande problemfrågeställning: Vilka strategiska insikter kan VCMge upphov till i företagsstrategiskt arbete?Syfte: Studien syftar till att fylla den existerande bristen på kunskap om VCMs strategiska bidraggenom att undersöka vilka strategiska insikter modellen ger upphov till.Metod: Efter fullbordad VCM-undersökning av ett fallföretag har resultatet och de strategiskainsikter som det gett upphov till kartlagts.

Att få ett barn är en av de viktigaste händelserna i en människas liv. Om barnet har en funktionsnedsättning kan fäder känna en stor påfrestning. I denna situation är det viktigt med stöd och information från omgivningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fäder till barn med funktionsnedsättning upplever och hanterar sin livssituation. För att kunna nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem fäder till barn med funktionsnedsättning i X kommun.

BakgrundHållbarhet har blivit en alltmer central fråga i större företag vilket lett till att allt fleransvarskrav ställs på företags hållbarhetsarbete. Tidigare har stort fokus legat på den externahållbarhetsredovisningen och det finns många utarbetade standarder inom det området.Däremot har det interna arbetet inte kommit lika långt, alltså hur man med hjälp av strategieroch mål ska kunna möta de hållbarhetskrav och ansvar som finns hos företag och i samhället.Syfte och frågeställningDenna studie kommer att beröra företag och deras hållbarhetsarbete samt SKF och undersökerhur SKF kan implementera hållbarhet i en teoretisk ekonomistyrningsmodell och låtahållbarhet bli en del av strategin och den operativa verksamheten. Studien visar hur man fårihop teoretisk och praktisk hållbarhet i en organisation.Våra specifika frågeställningar är:1. Hur kan man bryta ner strategiska hållbarhetsprioriteringar i operativa ochverksamhetsnära mål och aktiviteter? Hur inkluderas hållbarhetsarbete i verkligpraxis?2.