Detta examensarbete utfördes på Otis AB, en global tillverkare och underhållare av hissar, rulltrappor och rullband. Arbetet behandlar företagets reservdelshantering och de processer och rutiner som följer av denna.Otis genomförde under hösten 2010 en storskalig kundundersökning som visade att företaget inte lever upp till uppsatta mål rörande kundtillfredsställelse. Företaget har i sin strävan att öka kundernas tillfredställelse insett att en ökning av leveransservicen, den service ett företag kan erbjuda sina kunder vid leverans av varor och tjänster, är nödvändig. Detta är något som företaget tror kan uppnås genom en förändring av den nuvarande reservdelshanteringen. Examensarbetets huvudmål är således att genom att utforma en ny kostnadseffektiv reservdelshantering uppnå en ökning av den leveransservice som Otis kan erbjuda sina kunder.Det underlag som krävdes för utvecklandet av denna rapport har till viss del inhämtats från intervjuer och möten med personer anställda vid Otis Stockholmskontor i Solna.

Syftet med studien är att öka vår förståelse för hur slöserier påverkar ett internt material och produktionsflöde i en producerande verksamhet, för att kunna ge förslag på effektiviseringar av denna process. Studien är utförd på företaget Växjöfabriken Produktions AB som är beläget i Växjö och utför skärande bearbetning på gjutgods. Efter att ha studerat befintliga teorier skapade vi vår teoretiska utgångspunkt med det urval av teorier som vi ansåg vara viktiga för studien. Från dessa genererade vi en analysmodell som sedan låg till grund för det fortsatta arbetet. Analysmodellen gav ett strukturerat arbetssätt för att samla in empirisk fakta från företaget som vi sedan använde för att göra en analyserande jämförelse med vår teoretiska utgångspunkt.

Många av Europas öringpopulationer har dålig rekrytering. Flera variabler som påverkar rekryteringen av dessa bestånd har uppmärksammats i forskningen genom åren. Forskningen har oftast bedrivits på specifika bestånd, för att se vilka variabler som påverkar just dem. I  Pinnarpsbäcken i Kinda kommun finns ett öringbestånd som har vikande populationssiffror. Bäcken har klassats som riksintressant och delar av  den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-område.

Inom grossistbranschen associeras distributionen med svårigheter så som många kunder, små godsvolymer per kund och krav på korta ledtider. Många kunder kräver dessutom leveranser inom vissa tidsfönster. Dessa faktorer ställer höga krav på logistiken och skapar behov om hög leveransservice.Inom transportbranschen råder idag generellt en relativt låg datormognad. Sedan tidigare finns avancerade digitala informationssystem tillgängliga för inköp, ordermottagning och lagerkontroll. Utvecklingen går dock mot att även logistik- och transportavdelningarna i större utsträckning börjar använda sig av mer avancerade transporttekniska hjälpmedel.

Omställningen till ett mer hållbart samhälle spelar en betydande roll för att uppnå deEuropeiska mål och klimatavtalen, 20/20/20-målen. Ett av målen anger att andelen förnybarenergi ska öka vilket ställer högre krav på elnätets kvalitét. Framtidens elnät måste blimodernare, att det genom utvecklad styrning och övervakning kan balansera ökadeeffektvariationer och därmed erhålla en ökad stabilitet, så att god samverkan mellan förnybarelproduktion och elanvändning uppnås. Redan i dagsläget finns tekniska lösningar som gördet möjligt att konstruera ett sådant modernt elnät.Projektgruppens uppdragsgivare var Ystad Energi AB som ville undersöka möjligheten attansluta ett batterilager i samband med landanslutningen i Ystad hamn.När färjorna vid kaj ansluts till det fasta elnätet kan effektbehovet i Ystads lokala elnät öka iden utsträckningen att abonnerad effekt på överliggande elnät överskrids. I dagsläget är detinte möjligt att uppgradera till ett högre effektabonnemang eftersom transformatornsbegränsade maxeffekt som förser Ystad med elenergi redan är uppnådd.För att undersöka möjligheterna till ett batterilager, har dels Ystads effektbehov ochlandanslutningens tillkommande effektbehov analyserats.

Under våren 2013 har detta examensarbete utförts som en del i civilingenjörsutbildningen i energiteknik vid Umeå Universitet, och projektet har genomförts på uppdrag av Övik Energi AB. I arbetet har en studie över metoden för fukthaltsmätning av fasta biobränslen vid Övik Energis kraftvärmeverk, Hörneborgsverket gjorts. Fukthaltsmätningarna på biobränslet utförs i nuläget av VMF Nord (virkesmätningsföreningen) som är en opartisk förening. Det har dock befarats att fukthaltsmätningen som VMF utför inte är tillräckligt representativ för hur fukthalten ser ut i hela lasset, eftersom nuvarande prover endast tas på toppen av varje lass. Av den anledningen har ett antal testprovtagningar gjorts där fukthaltsprovet bestått av flera delprov från hela lasset.

Bakgrunden till examensarbetet är att det ställs alltmer krav på byggindustrin när det gäller kortare projekttider och minskade omkostnader för att nå projektframgång. Byggandet är ett nödvändigt villkor för bland annat samhällsutveckling och tillväxt. Byggindustrin får dock många gånger kritik för bland annat brister gällande kundtillfredsställelse, kvalitet, effektivitet och utvecklingsförmåga.Ett sätt att nå projektframgång är effektivisering av hela försörjningskedjan i en byggprocess genom ökad samverkan. En bättre samverkan mellan aktörer i en byggprocess leder i sin tur till en effektivare byggprocess och även en indirekt bättre fungerande bransch. Detta leder i sin tur till nya möjligheter, högre delaktighet mellan aktörerna, reducerade kostnader och besparningar när det gäller tid.

En organisation som vill reducera sina kostnader på lång sikt måste utveckla sina arbetssätt så att samma produkt kan skapas med färre resurser. Ett effektivare logistikflöde bidrar till reducerade kostnader och ökad lönsamhet för byggföretaget. Med flertalet interna och externa aktörer inblandade räcker det inte att byggentreprenören är individuellt effektiv, utan också effektiv tillsammans med övriga aktörer i försörjningskedjan. Därav krävs det för ett effektivt logistikflöde, fokus på både produktions- och materialflödet såväl som det tillhörande informationsflödet. Denna studie syftar därför till att ur ett ledningsperspektiv identifiera och beskriva problem kopplade till produktions-, material- och informationsflödet vid en byggarbetsplats, samt att identifiera åtgärder för att effektivisera dessa flöden.En fallstudie bestående av intervjuer och observationer genomfördes på Nåiden Bygg AB:s byggarbetsplats i Gäddvik, där produktions-, material- och informationsflödet studerades.

SammanfattningTitel:Formsprutning för Skalfördelar ? verktygsutveckling vid Nolato Telekom. Författare:Fredrika Spånberg och Runar Åsly Handledare:Robert Bjärnemo, professor vid Institutionen för Designvetenskaper, Avdelningen för Maskinkonstruktion, Lunds Tekniska Högskola Carl-Henric Nilsson, lektor vid Företagsekonomiska Institutionen, Lunds Universitet Problemställning:Under vilka förutsättningar har formsprutningsverktyget F1 bättre prestanda än befintlig teknologi? Finns det potential i verktyget som kan utvecklas vidare för att skapa ett bättre erbjudande till kund och ge nya konkurrensfaktorer? Bör vidareutveckling av verktyget ske och i så fall inom vilka områden? Syfte:Att utvärdera F1-verktyget jämfört med traditionell teknologi. Jämförelsen ska ge underlag för en beskrivning av lämpliga produktområden för vilka F1-verktyget har störst sannolikhet att utgöra det bättre alternativet och ge riktning för vidare utveckling.

Examensarbetet är utfört hos Annas Pepparkakor beläget i Tyresö utanför Stockholm. Annas pepparkakor tillverkar pepparkakor, vilket varit företagets fokus sedan slutet av 1970-talet.Annas Pepparkakor har en produktion som påverkas av säsongsindex då den ökar till det dubbla mellan maj-december. Säsongspersonal hyrs in via bemanningsföretag. Annas Pepparkakor har under senaste året inlett ett arbete med Lean production där produktionen kontinuerligt arbetar med 5S, en vedertagen metod för förbättring inom logistik och produktion.Som en utveckling av arbetet har produktionens ledning beslutat att genomföra en studie med hjälp av metoden SMED, Single Minute Exchange of Die. Studien genomförs för att belysa produktionens problemområden, effektivisera omställningar och standardisera arbetsmoment.

Håbo kommun har tillstånd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten från Mälaren per dag som medeltal över ett år. Då befolkningsmängden i Håbo kommun förväntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstånd att ta mer vatten från Mälaren. I och med den rådande klimatförändringen förutspås den mikrobiella belastningen på vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och säkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30.I projektet användes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag från Mälaren kan innebära i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade även till att studera Håbo kommuns vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med vattenverket.På grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begränsad information om relevanta patogener i vattenverkets råvatten, baserades den genomförda riskanalysen på patogenhalter sammanställda av Svenskt Vatten. Från dessa kunde vattenverkets reningsprocesser utvärderas och smittorisken för vattenkonsumenter i Håbo kommun studeras.Från modellen erhölls att vattenverket har tre mikrobiella barriärer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit.

Den höga andelen hårdgjorda ytor i urban miljö bidrar till ökad belastning på dagvattennätet vid kraftiga regn och vid snösmältning. För att minska belastningen och förhindra översvämningar i urbaniserade samhällen kan grön infrastruktur införas, till exempel gröna (vegetationsklädda) tak. Gröna taks prestanda i kalltempererade klimat är ett område ej studerat i vidare utsträckning vilket bidrog till examensarbetets syfte med undersökning av ett grönt tak placerat i centrala Luleå. Genom en flödesmätare vid avrinningsutloppet från det gröna taket samt ett uppskattat flöde från ett intilliggande plåttak kunde de ackumulerade avrinningsvolymerna beräknas och jämföras. Det uppskattade flödet från plåttaket beräknades med takets area och SMHI:s nederbördsdata från Luleå Flygplats.

Examensarbetet har genomförts vid Industriellt miljöskydd, institutionen för Kemiteknik, vidKTH i samarbete med Assa Industri AB. Målet med projektet var att studera processinternaåtgärder vilka Assa Industri AB skulle kunna tillämpa på sin dekorativa ytbehandlingsline för attreducera sköljvattenförbrukningen samt utsläppen av koppar, nickel och zink.Den i examensarbetet genomförda litteraturstudien ger en bild av ytbehandlingsindustrin av idagsamt vilka olika enhetsoperationer som döljer sig under samlingsbegreppet ytbehandling.Vidare visar litteraturstudien att både jonbyte, indunstning, omvänd osmos och elektrolytiskvattenrening skulle kunna tillämpas för att minska vattenförbrukningen och utsläppen av metalleri ytbehandlingsindustrin. Dock avråds från tillämpning av de två senare i Assa Industris specifikafall på grund av den uppmätta metallhalten i sköljvattnet. Halten är för låg för en ekonomisktförsvarbar tillämpning av elektrolys och för hög för en ekonomiskt försvarbar tillämpning avomvänd osmos. Däremot skulle omvänd osmos kunna vara en lämplig metod för att höjakvalitén på ingående vatten.

Avelsföreningen Hingstdepå (AHAB) grundades 1975 och är ett helägt dotterbolag till den ideella föreningen Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT). Föreningen riktar sig mot uppfödare av travhästar och är uppbyggt enligt den traditionella kooperationsformen, dvs. den kännetecknas av bl.a. kollektivt ägt eget kapital, öppet medlemskap och demokratisk styrning. Hingstdepåns uppgift är att tillhandahålla avelshingstar för dess medlemmar. Denna studie syftar till att utreda hur olika kooperativa ägandestrukturer påverkar företaget och medlemmarnas nytta av det.

Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk är att det ska vara självförsörjande och att näringsämnen ska återföras till marken där de skördats. EU har länge strävat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjäderfä ska vara ekologiskt producerat, men målet har flera gånger skjutits upp på grund av bristen på ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen används syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion som istället främst använder fiskmjöl, en råvara som inte anses hållbar pågrund av överfiskning och reducerade fiskebestånd. Musselmjöl är ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkänt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet från blåmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vår rapport är att granska musselmjöl som alternativ proteinkälla för att nå ett 100 % ekologiskt foder till fjäderfä.