Metoder för förbättrad fukthaltsmätning av fasta biobränslen
Under våren 2013 har detta examensarbete utförts som en del i civilingenjörsutbildningen i energiteknik vid Umeå Universitet, och projektet har genomförts på uppdrag av Övik Energi AB. I arbetet har en studie över metoden för fukthaltsmätning av fasta biobränslen vid Övik Energis kraftvärmeverk, Hörneborgsverket gjorts. Fukthaltsmätningarna på biobränslet utförs i nuläget av VMF Nord (virkesmätningsföreningen) som är en opartisk förening. Det har dock befarats att fukthaltsmätningen som VMF utför inte är tillräckligt representativ för hur fukthalten ser ut i hela lasset, eftersom nuvarande prover endast tas på toppen av varje lass. Av den anledningen har ett antal testprovtagningar gjorts där fukthaltsprovet bestått av flera delprov från hela lasset. Dessa prover har sedan jämförts med VMFs prover och det har visat sig att det finns en signifikant skillnad mellan mätmetoderna när det gäller bränsletyperna torv och bark. I snitt har provtagningsmetoden med flera delprov visat 2,3 % högre fukthalt än vad VMFs prover har visat.Priset på det bränsle som Övik Energi köper in betalas utifrån den mängd energi bränslet innehåller. Högre fukthalt i bränslet ger ett sämre energiinnehåll vilket innebär att Övik Energi bör betala mindre för sitt bränsle. Ekonomiska beräkningar har gjorts utifrån testproverna för vinterhalvåret (oktober 2012- mars 2013), eftersom testproverna har tagits under vinterförhållanden. Beräkningarna visar att ett överpris på 5,7 miljoner kronor har betalats under dessa månader.För att undersöka huruvida det finns en alternativ mätmetod har en litteraturstudie över följande mätmetoder gjorts; NIR (Near Infra Red Spectroscopy), mikrovågor, sond samt radiofrekvensscanmetoden. Utifrån den information som hittats är det NIR-metoden som är den mest utvecklade metoden för fukthaltsmätning. Att investera i en ny mätmetod skulle kosta cirka 3 miljoner kronor vilket är långt under de förluster som Övik Energi betalar för otillfredsställande fukthaltsmätning under vintern i dagsläget. Utan vetskap om hur stor skillnad mätmetoderna har under sommartid är det svårt att förutse hur lönsam en ny mätmetod skulle vara.En undersökning om det är möjligt att minska antalet lass som fukthaltsprov tas på har också gjorts. Denna undersökning har utförts på sågspån från en närliggande såg. Sågspån valdes då det har en liten variation i fukthalten mellan de olika lassen. Beräkningar gjordes för månaderna februari och mars 2013 då det kom in 63 lass med sågspån från sågen. Resultatet visade att det räckte med att fukthaltsprover tas vart tionde lass vilket skulle minska Övik Energis kostnader med cirka 13 000 kronor i månaden. Reducerade provtagningsfrekvenser skulle även kunna göras på andra bränslen där det är liten skillnad i fukthalten mellan de olika lassen.