Denna uppsats har behandlat ämnet valutasäkringar samt de svenska normer och internationella standarder som finns för redovisning av dessa. Den första januari 2005 övergick samtliga svenska börsnoterade koncernbolag från att vid koncernredovisning använda svenska standarder till att Redovisa enligt de internationella redovisningsstandarderna IFRS, utfärdade av IASB. Övergången har inneburit ett byte av redovisningsstandarder och en förändrad syn på värdering och klassificering av valutasäkringar.Problem uppstår vid övergången dels till följd av den ändrade synen på redovisning och även tolkning av redovisningsprinciper. Författarna upplever att standarderna för valutasäkringar vållat ytterliggare problem då de har varit komplexa och föränderliga. Syftet med uppsatsen har varit att uppmärksamma de skillnader som finns gällande klassificering, värdering och redovisning av valutasäkringar samt vilka anpassningar som gjorts av företagen och vilka svårigheter som övergången medfört.För att uppnå syftet med uppsatsen har svensk och internationell normgivning för valutasäkringar studerats.

SammanfattningDenna rapport innefattar ett examensarbete individuellt utfört av Erik Lindh, studerande på Karlstads universitet. Projektet är ett obligatoriskt moment i högskoleingenjörsprogrammet med inriktning maskinteknik.Examensarbetet har utförts under våren 2014. Projektet har utförts på företaget VoltAir System i Torsby, där Johan Brekke varit handledare. Företaget producerar, levererar samt monterar luftbehandlingssystem som är marknadens energieffektivaste. Företaget har under slutet av 2013 börjat tillverka en ny produkt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur Sveriges kommuner förhåller sig till hållbarhetsmått. Vi ska studera vilka hållbarhetsmått som rapporteras samt vad som påverkar användningen av dessa hållbarhetsmått.Metod: Vi har använt oss av en enkätundersökning som skickats ut per mail för att samla in vårt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjälp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan Redovisa våra resultat i form av tabeller och löpande text.Resultat & slutsats: Resultatet av vår studie visar att kommuner rapporterar hållbarhetsmått i genomsnitt i viss till måttlig utsträckning. Den visar även att kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och använda hållbarhetsmått i större utsträckning än andra kommuner. Den pekar också på att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen låter sig inspireras av andra kommuner även påverkar utsträckningen av rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten.Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra en mer ingående analys av Sveriges kommuners hållbarhetsredovisning då vi på grund av tidsbegränsning inte kunnat göra någon mer ingående analys.

Vid värdering av omsättningstillgångar är varulagret en av de poster som orsakar de största värderingsproblemen. I handelsföretag är värdering av varulagret den post som på grund av sin storlek på ett väsentligt sätt påverkar företagets resultat och ställning. Därmed blir det viktigt att denna post ger en rättvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika värderingsmetoder att tillämpa för att fastställa varulagrets värde. Varje enskild värderingsmetod bygger på olika antaganden som därmed ger olika värdering av varulagret.  Då det är årsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en självklar del att också titta närmare på.

Bakgrund och problem: På senare år har CSR-frågor, och i synnerhet miljöfrågor, blivitmer frekvent förekommande i massmedia. I takt med att CSR-medvetandet har växt harföretagens olika intressenter börjat ställa allt högre krav på företagen att de skall Redovisahur de arbetar med hållbarhetsfrågor. En organisation som arbetat med att skapa riktlinjerför hur företag kan Redovisa hur de arbetar med hållbarhetsfrågor är Global ReportingInitiative (GRI). Under 2007 beslutade den Svenska regeringen, som första landet ivärlden, att samtliga statliga företag från och med 2008 skall presentera enhållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att granska etturval av de statliga företagen och undersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fått påmiljödelen i företagens hållbarhetsredovisningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska ett urval av de statliga företagen ochundersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fått på miljödelen i företagenshållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: I denna uppsats kommer endast årsredovisningar ochhållbarhetsredovisningar från fem statliga företag under åren 2007 och 2009 attundersökas.Metod: I denna uppsats har texter från hållbarhetsredovisningar och årsredovisningarsamlats in och analyserats manuellt.Slutsatser: Samtliga av oss undersökta företag har innehållsmässigt utökat sinmiljöredovisning sedan reglerna infördes.

För att minska EU-ländernas utsläpp av koldioxid, påbörjades den 1 januari 2005 handel med utsläppsrätter. Utsläppshandeln berör många olika områden inom företagen, förutom att utsläppen skall mätas eller beräknas samt rapporteras till tillsynsmyndigheten, skall företagen också hantera utsläppsrätterna i sin redovisning. Hur företagen skall Redovisa utsläppsrätterna regleras inte i någon standard. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur svenska börsnoterade företag hanterat redovisningen av utsläppsrätter i 2005 års bokslut, jämföra företagens redovisning och därefter analysera eventuella konsekvenser av företagens redovisning utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla vårat syfte har vi använt oss av både en kvantitativ- och en kvalitativmetodansats.

Vi anser att eftersom affärssystem är generellt standardiserade, för att kunna användas hos ett flertal verksamheter, uppstår det en problematik. Vi har utfört en fallstudie av kvalitativ karaktär där syftet har varit att förtydliga och öka förståelsen för handlingsbarhet i affärssystem. Syftet har också varit att utvärdera ett affärssystem i en verksamhetskontext där vi har kunnat påvisa styrkor och svagheter i utvärderingsmetoder för handlingsbarhet. Vi har också utifrån det lämnat förslag på förbättringar som kan genomföras med de utvärderingsmetoder som ligger till grund för att utvärdera handlingsbarhet i ett affärssystem. Fokus i vårt uppsatsarbete har varit att kunna Redovisa hur man kan gå tillväga för att åstadkomma handlingsbarhet i affärssystem.Resultatet visar att det som kännetecknar handlingsbarhet i affärssystem inte enbart är de handlingsbara kvalitetsidealen i affärssystemet.

SammanfattningBetong delas in i en rad olika hållfasthetsklasser som påverkar vilka egenskaper betongen har vad gäller hållfastheten, högre klass ger högre hållfasthet. Vid dimensionering av betongkonstruktioner kommer valet av hållfasthetsklass på betongen spela in på hur stor armeringsmängd som fordras. I hur stor grad armeringsmängden påverkas beror på vilken typ av element det gäller samt vilka typer av laster det påverkas av, men generellt gäller att en högre hållfasthetsklass på betongen genererar en lägre armeringsmängd. Tryckta konstruktioner, exempelvis väggar, pelare och valv, i betong klarar stora laster i sig utan kraftig armering. Denna studie har haft som mål att ta fram ett dokument som påvisar i vilka typer av element det lönar sig ekonomiskt att använda en högre hållfasthetsklass med en lägre armeringsmängd som påföljd, samt Redovisa priset för respektive tvärsnitt. Den fiktiva byggnad som studerats är ett 15 våningars bostadshus uppfört i Östersund.

När Scanias maskiner som ska testa nya lastbilskomponenter eller hela lastbilar, så kallade testriggar, inte fungerar som de ska så fanns det i dagsläget en uppfattning att problemen i vissa fall dels var återkommande och dels var svåranalyserade. På grund av detta ville Scania Tekniskt Centrum (STC) införa rotorsaksanalyser av när testriggar inte fungerade som de skulle. Denna studie har undersökt vad som i dagsläget behövde förändras och vad som möjliggjorde att rotorsaksanalyser av fallerande hos testriggarna skulle fungera så bra som möjligt.En nulägesanalys gjordes. Resultaten av denna visade på att fyra roller fanns som var involverade i att åtgärda fel hos testriggarna, nämligen de som äger riggarna, de som arbetar med underhåll av riggarna, de som utvecklar riggarna och de som är ansvariga för arbetsmiljön och säkerheten hos riggarna. En process map skapades för att visa hur dessa roller i dagsläget samverkade för att bygga testriggar och åtgärda fel hos dem.Resultaten av nulägesanalysen visade på att fyra övergripande faktorer påverkade huruvida rotorsaksanalyser skulle kunna genomföras.

I mitt examensarbete har jag undersökt om det lämpar sig att använda en manuell metod för att skapa normal maps till icke-organiska polygonmodeller avsedda för datorspel. Jag har använt mig av Photoshop för att måla normal maps som jag sedan applicerar på lågdetaljerade modeller jag skapat, för att höja detaljgraden avsevärt. Då icke-organisk modellering inbegriper modeller som ska representera hårda ytor, och därmed inte animeras med deformation, så antog jag att denna metod skulle lämpa sig väldigt väl åt dessa ytor som ofta har extremt mjuka former och precisa vassare kanter. Min metod har varit att studera litteratur om Normal Mapping och hur man använder Photoshop för detta. Jag har sedan utfört praktiskt arbete för att utvärdera hur effektiv metoden är samt vilka fördelar den bidrar med. Jag går igenom teori för normal mapping som jag stödjer med hjälp av faktatexter och instruktions-DVDer i ämnet för att sedan Redovisa metoden jag använt i mitt arbete. Jag avslutar sedan med en diskussion kring mitt resultat och Redovisar vad jag kommit fram till genom mina experiment. Jag kommer fram till att Normal Mapping med Photoshop är mycket väl lämpat åt hårda ytor och även bidrar med optimeringar i arbetsflödet både vad gäller organisering, tidsåtgång samt kontroll över resultatet.

Ett flertal undersökningar tyder på att utvecklingen av stöldbrott minskat det senaste decenniet i nästan alla Västeuropeiska länder. Syftet med denna studie är att med hjälp av offentlig kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) och Home Office undersöka och jämföra stöldbrottslighetens utveckling mellan 1975-2010 i två västeuropeiska länder ? Sverige och England. Studien redogör för den generella utvecklingen av stöldbrott samt för tre huvudkategorier: inbrottsstölder, fordonsrelaterade stölder och butiksstölder. Studien kommer att lägga vikten på att Redovisa och analysera trender istället för nivåer av brott och avser att undersöka vilken betydelse förändringar i tillfällesstrukturen har haft för stöldbrottsutvecklingen i dessa länder.Frågeställningar som skall besvaras är följande:Hur ser stöldbrottsutvecklingen ut i Sverige respektive England under perioden 1975-2010?Finns det några skillnader i stöldbrottstyp?Vilken betydelse har tillfällesstrukturen för utvecklingen av stöldbrott i dessa två västeuropeiska länder?En sammanfattning av studiens resultat visar att utvecklingen av stöldbrott i Sverige och England har en likartad neråtgående trend, men att det finns vissa skillnader vad gäller de olika kategorierna av stöldbrott.

Detta arbete grundar sig på sex djupintervjuer med vägledare på olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer på några av dessa skolor. Vägledarnas arbetsuppgifter har stått i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vägledarens arbetsuppgifter påverkas mycket av ledningens åsikter och agerande, men även att varje vägledare själv till viss del påverkar sin situation. För enkelhetens skull har jag valt att genomgående i mitt arbete kalla studie- och yrkesvägledare för ?vägledare? och benämner dem för ?hon? då de flesta i denna studie är kvinnor. I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden där jag berättar om gällande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vägledning på grundskolan samt exempel på vad vägledning bör stå för. Här tar jag även upp syfte, frågeställning och hypotes. I kapitel två tar jag upp de teoretiska utgångspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa använder jag mig av i analysdelen där jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter påverkar arbetsmiljön med hjälp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har även tittat på maktperspektivet med hjälp av Rädslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förändring med hjälp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.

 Syfte: Syftet med vår uppsats är att vi vill lära oss mer om olika beslutsmodeller.Metod: Vi har valt att samla in data dels genom intervjuer samt tidigare gjorda undersökningar. Den information vi fått genom intervjuer har vi valt att Redovisa i löpande text, frågorna bifogar vi som bilaga sist i uppsatsen. Den information vi införskaffat via intervjuer har vi valt att jämföra med vår teoretiska referensram som består av 4 olika beslutmodeller och denna jämförelse utgör även vår analys.Resultat & slutsats: Vi kom fram till att hos alla företag var tid ett problem vid arbetet kring IT, då kärnverksamheten i princip alltid går i första hand. Tätt följt av tid var att kompetens och resurser ofta är ett problem. Värt att notera är att inget av de företag vi behandlat har IT som kärnverksamhet.

Majoriteten av världens länder undertecknade år 1992 Kyotoprotokollet där de enades om att kraftigt minska utsläppen av i första hand koldioxid. Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd beslutade att införa ett handelssystem med utsläppsrätter inom EU-området som 2005 inleddes med en treårig försöksperiod. IASBs akutgrupp IFRIC publicerade inför handelssystemets början ett förslag till hur företagen skulle Redovisa sina utsläppsrätter, då det inte fanns någon rekommendation att följa. I juni 2005 drog emellertid IASB efter påtryckningar tillbaka förslaget, med följden att det idag inte finns några specifika regler för redovisningen. Syftet med denna uppsats är att analysera hur företag valt att hantera situationen i sina årsredovisningar för år 2005 samt hur redovisningen bör se ut i framtiden.

Introduktion: Årsredovisning är idag ett viktigt kommunikationsmedel företag har för att förmedla sin finansiella ställning till dess intressenter, och ses även som den rapportering som kan befästa och stärka känslan av förtroende bland alla berörda parter. Här spelar även finansanalytiker en viktig roll på den finansiella marknaden då deras funktion allt mer består av att fungera som mellanhand mellan bolaget och investerare.Problemformulering: Hur använder finansanalytiker finansiella noter som berör nedskrivning goodwill, pensioner och rörelseförvärv, vilka problem finner de, samt vad efterfrågas för att förbättra noterna?Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur finansanalytiker använder sig av finansiella noter presenterade i årsredovisningen avseende nedskrivning av goodwill, pensioner samt rörelseförvärv. Studien syftar även till att identifiera problemen analytikerna finner i sitt arbete samt hur dessa områden kan Redovisas på ett bättre sätt.Metod: Studien har utformats utifrån fyra intervjuer med finansanalytiker verksamma på den svenska aktiemarknaden. Intervjuerna har genomförts via telefon och sedan transkriberats för att kunna uppfylla studiens syfte.