Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte Redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan Redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.Undersökningen genomfördes i två steg.

  Sammanfattning I den här uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdämnet har en språkutvecklande funktion hos elever som går i förberedelsegruppen och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet är insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring språkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar även att vi har våra teoretiska utgångspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vårt syfte, våra frågeställningar och den metod vi använt mer ingående och går sedan över till att Redovisa våra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen på olika sätt. På den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, på ?Skola 2? har de istället slöjd två gånger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

Bakgrund:Skogsindustrin utgör en stor del av Sveriges ekonomi. En betydande del av Sveriges skogar ägs av publika aktiebolag och den svenska staten. År 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att de svenska skogsföretagen skulle Redovisa skogstillgångar till verkligt värde istället för till historiskt anskaffningsvärde.Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse av hur företag inom den svenska skogsindustrin värderar sina skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Dessutom kommer uppsatsen att undersöka hur utförliga upplysningar företagen lämnar i sina årsredovisningar om vär- dering till verkligt värde av sina skogstillgångar.Metod:Uppsatsen följer ett deduktivt tillvägagångsätt, vidare genomförs uppsatsen utifrån en kvalitativ ansats. För att samla in primärdata används öppna in- tervjuer med representanter från fyra svenska skogsbolag, samt en doku- mentundersökning av de fyra svenska skogsföretagens årsredovisningar.Slutsats:Samtliga av de intervjuade företagen tillämpar en nuvärdesberäkning för att beräkna det verkliga värdet på den växande skogen.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva patienters upplevelser av livskvalitet i samband med genomförd bariatrisk kirurgi utifrån aspekterna mental och fysisk hälsa, samt att granska och Redovisa valda vetenskapliga artiklar. Metod: Författarna utförde en beskrivande litteraturstudie vilken baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Eftersökningar utfördes på databaserna Cinahl, PubMed via Medline och Mosby´s index. Huvudresultat: Flertalet studier påvisade att övervikt och fetma påverkade deltagarnas upplevelser av livskvalitet på ett negativt sätt. Livskvalitetssänkande faktorer utgjordes av bl.a.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt Redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

Som ett resultat av de stora företags- och redovisningsskandalerna i början av det här decennietskapades Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX är ett regelverk vars huvudsyfte är att öka trovärdighetenoch transparensen i den finansiella redovisningen. Bland annat regleras företagen att Redovisa denrisk de ställs inför. Detta har bidragit till att allt fler företag, i huvudsak amerikanska, harimplementerat så kallade företagsövergripande riskhanteringssystem (?ERM?), i syfte att skapa enhanterbar riskhantering som genomsyrar hela företaget.

Sverige är idag ett av få länder som fortfarande har kvar ett alkoholmonopol. När Sverige gick med i EU startade en diskussion kring det monopol som Systembolaget har, vilket än idag är aktuellt i flera avseenden. Författarna blev intresserade av ämnet när det offentliggjordes att apotek samt järnvägsmonopolen i Sverige är på väg att avvecklas. Den fråga som ansågs vara aktuell för den egna uppsatsen, var att undersöka hur de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad ställer sig till en eventuell avreglering av alkoholmonopolet. Vidare valde författarna att undersöka de kringliggande faktorerna som skulle spela in på en eventuell konkurrens situation, vilket i detta fall var den idag ensamma aktörer Systembolaget, samt Karlstad Kommun då de fick agera talesperson för de förordningar och bestämmelser som i dagsläget finns.

Sammanfattning Titel: Miljöredovisning i börsnoterade företag år 2000 Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 poäng Författare: Camilla Björk och Lislott Borglin Handledare: Fredrik Ljungdahl Syfte: Vi avser att beskriva och analysera svenska börsföretags miljöredovisning i monetära termer i årsredovisningar och miljöredovisningar avseende räkenskapsåret 2000. Vi kommer också att jämföra företagens definitioner med EG-rekommendationens samt analysera förutsättningarna för EG- rekommendationen att bidra till en mer jämförbar miljöredovisningspraxis. Metod: För att på bästa sätt kunna uppnå syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ metodansats. Slutsatser: Av undersökningens totalt 72 företag har 62 företag miljöinformation i sina årsredovisningar och separata miljöredovisningar. Tidigare studier har visat att förekomsten av miljöinformation i företagens årsredovisningar i hög grad fokuserar på allmän miljöfakta och endast ett fåtal företag Redovisar finansiella fakta.

Bakgrund och problem: Principbaserade standarder lämnar stort utrymme för ledningens bedömning när det gäller val av redovisningsmetoder. Trots att redovisningsregler uppmuntrar företag att identifiera immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv i så stor grad som möjligt, fortsätter företagen att Redovisa relativt stora mängder goodwill vid förvärv och bara fåtal företag väljer att identifiera immateriella tillgångar separat. Immateriella tillgångarnas egenskaper gör redovisningen svårt och komplex. Redovisning av immateriella tillgångar inte är relevant och ger användaren en missvisande bild av de finansiella rapporterna.Syfte: Uppsatsens syfte är genom att studera immateriella tillgångarnas betydelse för olika typ av företag och bakomliggande faktorer till val av identifiering av immateriella tillgångar, skapa förståelse för den problematik som införande av gemensamma regelverk kan skapa för olika branscher.Avgränsning: Denna studie är begränsad till två svenska börsnoterade företag i två olika branscher och behandlar endast val av identifiering av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv.Metod: Den metod som används är en kvalitativ fallstudie där telefonintervjuer genomförts samt informationen ur företagets årsredovisningar har granskats. Resultatet från den empiriska delen har sedan analyserats utifrån referensramen och sammanfattas i slutsatsen.Resultat och slutsatser: Resultatet av den genomförda studien visar att olika branscher identifierar olika typer av immateriella tillgångar och i olika utsträckning.

En uppfattning som råder på Kvarnsvedens Pappersbruk, hädanefter förkortat KP, är att nyckeltalen som finns idag är för många, för svåra att sätta in i ett större sammanhang och att de dessutom inte har en helt tillfredsställande struktur. Detta bidrar till svårigheter med att förankra nyckeltalen i verksamheten och få nödvändiga kopplingar mellan nyckeltal och verksamhet. Balanserade styrkort (BSC), utvecklat av Robert S. Kaplan och David P. Norton, är ett ledningsverktyg för strategisk styrning som går ut på att Redovisa företagets verksamhet i fyra perspektiv.

Sverige är idag ett av få länder som fortfarande har kvar ett alkoholmonopol. När Sverige gick med i EU startade en diskussion kring det monopol som Systembolaget har, vilket än idag är aktuellt i flera avseenden. Författarna blev intresserade av ämnet när det offentliggjordes att apotek samt järnvägsmonopolen i Sverige är på väg att avvecklas. Den fråga som ansågs vara aktuell för den egna uppsatsen, var att undersöka hur de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad ställer sig till en eventuell avreglering av alkoholmonopolet. Vidare valde författarna att undersöka de kringliggande faktorerna som skulle spela in på en eventuell konkurrens situation, vilket i detta fall var den idag ensamma aktörer Systembolaget, samt Karlstad Kommun då de fick agera talesperson för de förordningar och bestämmelser som i dagsläget finns.

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmåga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts på ett sätt som inspirerats av PBL (problembaserat lärande). De 110 eleverna gick på samma skola, i årskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lärarhandledd gruppbaserad uppgift vars mål var att besvara en övergripande fråga om hur människan medverkar i det globala kretsloppet och hur vår miljöpåverkan ser ut.Elever i årskurs 6 uppvisade en lika stor förmåga som de övriga i att hitta många begrepp att Redovisa i grupparbetet; däremot uppvisades inte lika långa orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta med mer vardagsnära/personliga begrepp än de övriga. Elever i årskurserna 7 och 9 uppvisade längre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp.

Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte Redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan Redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.Undersökningen genomfördes i två steg.

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ?Finns det några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?? har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män.

I dagens digitaliserade samhälle ställs det stora krav på programvaruutvecklare. Kunder förväntarsig korta ledtider och leverans av felfria informationssystem. För att kunna hävda sig påmarknaden krävs det att kvalitetssäkring är en väl integrerad del av systemutvecklingsprocessen.Denna rapport behandlar automatisering av gränssnittstester, som under senare år vuxit sig alltstörre inom kvalitetssäkring. Målet med vår utredning är att Redovisa vilket testramverk som, irelation till fastställda kriterier, bäst lämpar sig för utveckling av automatiseradegränssnittstester. Testerna skall vara enkla att underhålla och leda till effektivisering.