Samhället, kunder, intresseorganisationer och andra intressenter efterfrågar i allt större utsträckning att företag tar ett absolut ansvar för samhället och dess funktioner. Det finns dock ekonomer som anser att företagen i praktiken bara har som ansvar att maximera vinst till sina ägare. Detta är något som kan motsäga tesen om ett övergripande samhälleligt företagsansvar, CSR. Vad som är och inte är ett ansvarstagande är något som ständigt förändras och utvecklas varför det nödvändigtvis inte behöver innebära att företaget avstår från vinst. Syftet med denna rapport är att analysera hur företag rationaliserar sitt CSR-arbete och om detta görs uti ekonomiska premisser.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur Försvarsmakten fattar beslut rörande logistikens genomförande för svenska förband insatta utomlands. Uppsatsen analyserar huruvida Försvarsmaktens beslut rörande logistikgenomförandet för de svenska markstridsförbanden i ISAF varit rationella och i enlighet med hur logistiken är planerad att genomföras, samt på vilket sätt logistikgenomförandet har förändrats. Teorimodellen i arbetet har varit Graham T. Allisons tre modeller, Modell I om rationell aktör, Modell II det organisatoriska perspektivet samt Modell III det byråkratiska perspektivet. Analysen av beslutsprocessen med de två fallen med Pansarterrängbil 6 och Bandvagnssystem 10 med ett logistikperspektiv i fokus, har visat att Försvarsmakten ur ett aktörsperspektiv agerat rationellt enligt Modell I i de två analyserade fallen.

I dagens värld utvecklas nya kommunikationsmedel, och metoder för att kommunicera och organisera sig förändras snabbt. Det skapar nya förutsättningar för sociala rörelser. Kulturjam är en proteststrategi mot de dominerande symbolerna i samhället. Dessa symboler vill man dekonstruera, och vända dem mot deras ursprungliga syften. Kulturjam är en löst strukturerad rörelse, utan ett centrum, utan en bestämmande ledning, men med mycket kommunikation, innovation och gemensamma handlingar.

Det råder delade meningar om synen på ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet är viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som ställer sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det är ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgår från den rådande ledarskapsdiskursen som säger att vi nu befinner oss i ett postbyråkratiskt samhälle där styrningen är mer decentraliserad ochledarskapet bygger på förtroende och dialog framför regelstyrning, men att det ändå utövas en form av lätt byråkrati. Resultatet diskuteras utifrån Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn på chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv på ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsätt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgång samt om denrådande diskursen kring ledarskap påverkar chefernas uppfattningar.

Den ökade tjänstekonkurrensen har medfört att varumärket fått en allt större betydelse för ett företags framgång. I dagens tjänsteverksamhet handlar det om att skapa långsiktiga relationer med såväl medarbetare som kunder och det är medarbetarna som utgör den vitala rollen vid förmedlandet av varumärket. För ledaren handlar det om att skapa koherenta budskap som väl överensstämmer med företagets affärsidé och vision för att de individuella varumärkena inte skall komma att få en allt för stor betydelse. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka, beskriva och förstå ledarskapets betydelse, i ett tjänsteföretag, för att personalen skall kommunicera ett homogent varumärke. För att kunna uppfylla syftet skedde en insamling av både primär- och sekundärdata genom en abduktiv metod. För att komplettera teorier om varumärke, intern marknadsföring samt ledarskap har vi med ett rationellt, idealistiskt och hermeneutiskt förhållningssätt genomfört två personliga intervjuer med ledarna i tjänsteföretagen Hansen och Avonis. Vår empiriska undersökning visade på att sambandet mellan varumärke, intern marknadsföring och ledarskap är kommunikation, motivation, delegering samt organisationskultur.

Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats.Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö.

En förutsättning för att kunna förhindra att terrorattacker utförs är kunskap om de bakomliggande motiven och drivkrafterna. Om vi känner till de bakomliggande motiven och drivkrafterna finns det möjlighet att kunna påverka dessa faktorer och därigenom minska risken för nya terrorattacker. I den här studien undersöker jag omcollective action frames och rational choice teorin var för sig eller tillsammans kan förklara orsakerna till terrorism. Fram till idag har den strategiska modellen varit den mest använda teorin för att förklara orsaker till terrorism. Modellen utgår från rational choice teorin men har avgränsats till att enbart hantera politiska faktorer, vilket har kritiserats.Kritikerna menar att människors känslor har en betydelse för deras handlingar.

Det har inom området marknadsföring skett en förskjutning av fokus, från enbart aktioner i syfte att öka försäljningen till att företag i dag vill skapa en relation med sin kund. Tanken bygger på att företagen ur ett långsiktigt perspektiv ska vinna på att delta i relationen, även om relationen ibland medför ökade kostnader, andra uppoffringar och utbyten av bland annat känslig information. Vi har undersökt fenomenet genom att läsa litteratur inom området samt utfört en egen undersökning av Roupéz kunder där vi fått fram vilka faktorer som är viktiga för att en långsiktig relation ska existera. Vi har också haft tillgång till tidigare undersökningar som gjorts åt Roupéz. Roupéz är verksamma inom profil och presentreklambranschen. Deras mål är att på ett enkelt och rationellt sätt stärka kundens varumärke genom att fördjupa kundrelationen och öka teamkänslan hos personalen. Roupéz startades år 1989 och har kontor i Värnamo, Jönköping och Växjö. De faktorer som är viktiga vid skapandet och bibehållandet av en relation av affärskaraktär är enligt litteraturen, vår egen studie och de tidigare undersökningarna att företagen arbetar i interaktion där det sker utbyte socialt, utbyte av information men även utbyte i processer så som produktion.

Almost every company sooner or later ends up in a more or less difficult economical situation. The reason for the economical crisis varies for each individual case but common for them all is that it is the management group that has failed in their work to guide the organisation to avoid a negative result. The next common denominator is that it is the management group that has to handle the changes in the company's environment and lead the company out of the crisis. But how can they do this and take decisions in a rational and effective way and is there warnings signals that the management group missed before the crisis was a fact? This is some of the questions that this study is going to discuss and analyze. The aim of the study is from a management perspective chart the strategic work of the company's management work when handling an economical crisis.

During the 1930´s the hot potato for the Swedish lighting associations were how to create the most suitable light for every situation, either for industries, offices or homes. The light bulb were the most frequently used source of light but due to limitied luminous intensity, big halls sometimes required up to hundreds of light bulbs to produce the right amount of light. Two kinds of different lights, by different reasons, can be titled the predecessors of the fluorescent lighting during the 1930´s: The volfram-filament tube light due to its estetic similarities and the electric discharge (mercury- and sodium-) lamps due to its technical resemblance. Even though they came in quite wide use (the volfram tube in public halls (e. g.

Den här studien syftar till att göra en jämförelse och mellan traditionellproduktionsplanering och planering med datorhjälpmedel ochbygginformationsmodeller (BIM). Jämförelsen görs som en fallstudie där enmodell över ett redan avklarat projekt övertas tillsammans medbygghandlingar. Bygghandlingarna används som underlag till den traditionellaproduktionskalkylen medan modellen används för att ta ut samma information ikalkyleringen med datorhjälpmedel. Tidigare examensarbeten inom områdethar visat på att användandet av BIM avtar eller stannar upp helt närbyggnadsprojekt kommer till produktionsfasen. Orsakerna beror bland annat påokunskap och oerfarenhet med att arbeta med BIM bland entreprenörer somupplever att programmen är komplicerade och svåra att använda.

Solna kommun som ligger relativt centralt i Stockholm och med sina nästan 60000 invånare samt 65000 arbetsplatser har en stor in- och utpendling dagligen vilket innebär att Solna station är en viktig knutpunkt för många pendlare. Denna rapport tar upp Solna pendeltågsstations nuvarande lokalisering med hänsyn till olika planindikatorer samt ger förslag på var en framtida station kan placeras samt var expansion kan vara lämpliga med hänsyn till dessa indikatorer. Syftet är att tillgängligheten för de som använder stationen ska bli så bra som möjligt. Planindikatorerna som analyseras är baserade på avstånd i både tid och längd samt arbets- och befolkningsstatistik. Verktygen som används för att analysera tillgängligheten är datorbaserade och ger på så vis möjligheter till att få mer exakta värden än med det traditionella sättet att arbeta med enbart radier för att mäta tillgängligheten till olika målpunkter.

Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har också skapat höga krav på effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum är att det idag nästan ställs samma krav på kommunal verksamhet som på ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hållas i lika hårt i båda fallen. Dessa högre krav leder också till att kommunal organisation, ledning och styrning måste vidareutvecklas och fungera så effektivt som möjligt.

Problem: Konsumtionsforskningen har gått ifrån fokusering på människans fysiologiska behov och synen på människan som en enskild individ till fokus på de psykologiska och sociala behoven där människan sätts in i ett socialt sammanhang. Vilka föreställningar har studenter vid Service Management programmet, Campus Helsingborg, Lunds Universitet, om konsumtion? Hur kan dessa föreställningar relateras till befintliga forskningsperspektiv?Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka de föreställningar som Service Management studenter har om konsumtion.Metod: För att undersöka de föreställningar som studenter har kring konsumtion genomfördes gruppdiskussioner. Materialet som samlades in analyserades med utgångspunkt i en modell av Per Østergaard och Christian Jantzen. Modellen utgörs av fyra olika perspektiv inom konsumtionsforskning; köpbeteende, konsumentbeteende, konsumentforskning och konsumtionsstudier.Slutsatser: I beskrivningen av studenternas föreställningar om konsumtion går det inte att utesluta något av modellens olika perspektiv.

I avsaknad av ett existentiellt hot påbörjades efter kalla krigets slut en transformation av de europeiska försvarsmakterna. Den europeiska integrationen skulle öka staternas säkerhet varpå försvarbudgetarna sakta krympte samtidigt som EU:s fria rörligheter även förenklade rörligheten av skadliga och oönskade element. Kombinationen av bristande ekonomi och en utökad hotbild krävde flexibla och kostnadseffektiva förband. Försvarmakten deklarerade under perioden "strategisk timeout" där den strategiska försvarsplanering reducerades till ett minimum i syfte att istället identifiera Försvarsmaktens framtida förmågor samt vilka förband som skulle bistå med förmågorna. Den ursprungliga ambitionen reducerades kraf-tigt av krympande försvarsanslag och stor påverkan av regional- och industripolitik.