Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Idag finns det enligt Statistiska Centralbyrån omkring 165 000 personer som är synnedsatta, varav cirka 23 000 är gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den demografiska utvecklingen på en kraftigt ökad livslängd och därmed kan dessa siffror väntas öka, då synnedsättning är en av de funktionsnedsättningar som blir vanligare och vanligare hos äldre. Genom landats syncentraler tränas orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjälp av bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. Teknikkäppen är ett hjälpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera hinder. Många av de personer som har synnedsättning eller blindhet använder sig av den information som bildar såkallade ledstråk.

Pharmadule Emtunga tillverkar moduler åt främst off shore industrin och läkemedelsindustrin. Inom dessa branscher är kraven på kvalitet mycket stora. Företaget har varit kvalitetscertifierat sedan 1994 och miljöcertifierat sedan 2000. Kvalitetstänkande är stort inom företaget och processen att hantera avvikelser är en del i företagets strävan att kontinuerligt förbättra sig. Avvikelser är något som inte stämmer överens med rutiner eller krav som företag, kund eller myndigheter har ställt upp.

Bakgrund och problem: HållbarhetsRapportering har de senaste 40 åren utvecklat från attvara ett enkelt komplement till den finansiella redovisningen till allt mer komplexa Rapportersom allt fler företag väljer att presentera. Organisationer har gjort försökt till att definierahållbarhet och frivilliga ramverk för hållbarhetsredovisning har framställts. Det finns dockinga krav på att upprätta en hållbarhetsrapport eller ett reglerat ramverk för hur en rapport skautföras. Detta leder till att hållbarhetsRapporter uppfattas som diffusa och eller används somett marknadsföringsverktyg som inte speglar den sanna bilden av en verksamhet.Syfte: Studiens syfte är att med hjälp av ett LCSP- test analysera nivån av täckningsgraden idagens hållbarhetsRapportering av svenska börsbolag och jämföra resultatet med tidigareforskning.Avgränsningar: Studien har avgränsats till de 66 svenska börsbolag som var listade påNasdaq OMX Large Cap per 2014-11-19. Materialet har begränsats till publicerade års- ochhållbarhetsredovisningar, inget har hämtats från webbsidor eller CDP Rapporter.Metod: I studien har både ett kvalitativt och kvantitativt angreppssätt valts.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och Rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Bakgrund: Lessebo kommun undertecknade år 2012 en avsiktsförklaring om att gå med i samordnad varudistribution tillsammans med kommunerna i Kronobergs län. År 2014 gjorde Camilla Thure, utvecklingsstrateg, Lessebo kommun, en utredning om kostnaderna för att gå med i samarbetet. Thures uträkningar baserades på uppskattade kostnader för samordnad varudistribution. År 2015 har avtalet för samordnad varudistribution tecknats mellan de kommuner i Kronobergs län som ingår och kostnaderna kan i nuläget mer exakt beräknas. Det är tre kommuner som i nuläget inte ingår och det är Lessebo, Uppvidinge och Markaryd (Thure 2015 s.4).

Bakgrund: Immateriella tillgångar såsom kundrelationer, varumärke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvärva ett annat företag. Sådana tillgångar representerar ofta en väsentlig del av förvärvade värde. År 2005 infördes en ny reglering gällande upprättande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvärv ska man identifiera och separera immateriella tillgångar från goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvärv blir tydligare och mer jämförbar och därigenom redovisningens användbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv har förbättrats jämfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie är att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit några förbättringar när det gäller identifiering av immateriella tillgångar och om företagen lyckades placera tillräckliga upplysningar i sina årsredovisningar.Avgränsningar: Rapporten avgränsar sig till de immateriella tillgångar som uppkommer som en del av företagsförvärv.

Syftet med studien är att undersöka måluppfyllelsen av etableringsreformen, som trädde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrån de uttalade målsättningarna i regeringens proposition 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering ? egenansvar med professionellt stöd. Därutöver belyses vilka hinder som finns för målens uppfyllelse. Studien baseras på Rapporter och andra dokument från offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data.

Bakgrund och problem: I och med alla samhällsförändringar har även revisorns roll för företagen förändrats. Ägandet har blivit alltmer separerat från verksamheten i bolagen och de önskar kontroll på att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skärpts, det på grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit någon större forskning inom ämnet revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som då händer är omöjligt att säga.

Detta är ett arbete som gjorts i samband med studier på Uppsala universitet, där en textanalys har gjorts med fokus på den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan då de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mål inom de befintliga ramarna. Skollagen är en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Även ekonomiska faktorer påverkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten på riks- samt kommunalnivå, med fokus på Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas från statlig till kommunnivå och sist lokal verksamhetsnivå. Det är den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nämnder, kommunfullmäktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes på Forsmarks kärnkraftverk åt FTQ-avdelningen. FTQ-avdelning på Forsmark ansvarar för erfarenhetsåterföringens ärenden på anläggningen och försörjer organisationen med nya infallsvinklar gällande erfarenhetsåterföringstekniken. För cirka 10 år kom Forsmarks kraftgrupp AB till insikt att det fanns ett behov av att införa en aktiv erfarenhetsåterföringsprocess för att undvika upprepade misstag. Detta resulterade i att en ny avdelning skapades år 2008 med namnet FTQ. Denna avdelning skapade en databas med namnet ERFKA där man började samla in och lagra erfarenhetsåterföringsärenden.

Under det senaste decenniet har medvetenheten kring energianvändning ökat i Sverige, framför allt inom industrisektorn. Detta är sannolikt orsakat av ständigt ökande energipriser, ökad beskattning, hårdare regelverk samt ett fokus på negativa miljöfaktorer i samband med energianvändning.Det är också värt att notera att den svenska industrin tidigare har haft förhållandevis låga elpriser, jämfört med sina europeiska grannar utanför Skandinavien (där situationen liknar den i Sverige). Detta har lett till en situation där svensk industri har utvecklats med begränsad medvetenhet om sin egen energianvändning och med en låg total effektivitet (återigen i jämförelse med europeiska grannar utanför Skandinavien).Numera har energioptimering en hög prioritet för många industrier, med syfte att sänka kostnaderna och förbli konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Detta har öppnat en utmärkt affärsmöjlighet för företaget Dalkia AB, den svenska grenen av det multinationella franska företaget Dalkia.Dalkia utför olika tjänster, alla relaterade till användning, optimering och tillförsel av energi. För att optimera energianvändningen utförs vanligtvis en energikartläggning i syfte att kartlägga ett företags nuvarande energianvändning och rekommendera åtgärder för energieffektivisering.På begäran av Dalkia har detta examensarbete haft som mål att analysera deras energikartläggningsmetod för att hitta svagheter och föreslå förbättringar.

Syftet med uppsatsen är att klargöra vilken genomslagskraft kundbegreppet har fått inom vårdstrategier. Vi bidrar därmed i denna uppsats med att klargöra vilken syn på patienten som råder inom hälso- och sjukvården idag, om synen på patienten förändrats i och med kundbegreppets introduktion samt hur synen på patienten kan påverka kvaliteten. De frågeställningar som kommer att behandlas i denna uppsats är således följande: Har synen på patienten förändrats i och med kundbegreppets introduktion? Hur kan synen på patienten påverka kvaliteten i hälso- och sjukvården? Förbättringsarbetet kring kundorienteringen tar idag sin utgångspunkt i teorier som behandlar industriföretag. Eftersom hälso- och sjukvården skiljer sig från industriföretag genom att utgöras av människonära tjänster undersöks hur ett tjänsteperspektiv på patienten kan påverka kvaliteten.

Att kvinnor börjar yrkesarbeta inom vård, skola och omsorg är inte ovanligt. Vårdyrken associeras ofta med obekväma arbetstider. På ett serviceboende behövs vård dygnet runt. Det gör att nattarbetande vårdpersonal behövs.Vårt syfte med denna uppsats var att studera nattarbetande vårdpersonal. Vi var intresserade av hur de upplevde sin arbetssituation.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och Rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.