Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och Rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

I mars 2012 öppnade ett nytt köpcentrum i Stockholm city med ett nytänkande och nischat koncept. Det är uttalat från fastighetsägaren som utvecklat detta köpcentrum att ingen av de stora kedjorna skulle vara en del av hyresgästmixen. Det annorlunda konceptet gjorde det intressant att se hur fastighetsägare i Stockholms innerstad arbetar och konkurrerar med sitt utbud i köpcentrum.Inledningsvis gjordes en genomgående litteraturstudie inom ämnet och från tidigare Rapporter visar det sig att köpcentrumen i Sverige anses likriktade till sitt utbud. Likriktningen kan bland annat härledas till att de stora butikskedjorna tar stora marknadsandelar och ofta väljer att etablera sig i köpcentrum. Detta anses kunna bli ett storstadsproblem, då det i storstäder finns många köpcentrum för kunden att välja bland.

Bakgrund och problem: Bokföringsnämnden (BFN) arbetar sedan ett antal år tillbaka med detså kallade K-projektet, där företagens redovisning ska vara lika för alla företag inom sammastorlekskategori. Syftet med K2-regelverket för mindre företag är i hög grad förenklingar ochBFN anser att dessa ska ha företräde framför rättvisande bild och jämförbarhet. Det finnsdäremot röster som påpekar att den förenklade redovisningen kring egenupparbetadeimmateriella tillgångar kan medföra problem för företagen. De företag som kommer att bytatill K2-regelverket får endast kostnadsföra sina egenupparbetade immateriella tillgångar iresultaträkningen direkt, till skillnad mot nuvarande normsättning som tillåter aktivering ibalansräkningen.Syfte: Att bistå med information kring samt påvisa för långivare, investerare och andraintressenter vilka effekter det nya K2-regelverket för egenupparbetade immateriella tillgångarkan få på marknaden inom forskning och utveckling (FoU).Avgränsningar: Studien undersöker en population bestående av svenska onoterade mindreföretag inom branschen för FoU. Hos dessa tittar vi endast på redovisningsposten föregenupparbetade immateriella tillgångar, totala tillgångar samt eget kapital i årsredovisningarfrån 2007.Metod: Vi har läst artiklar, Rapporter, remisser, normer med mera för att formulera vårreferensram.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsRapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsRapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsRapporter för Q3 2011.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera Rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Föreliggande rapport behandlar åsikter och inställningar kring ett alternativt lönesystem för yrkesarbetare inom byggbranschen i Sverige. Synpunkter från arbetsgivare, yrkesarbetare och fackliga ombud har därför ställts mot varandra för att ge en objektiv bild av vad man anser om ett alternativ till traditionella ackord. Denna rapport tar upp arbetsmiljöns betydelse för individen i ett bredare perspektiv där motivation och engagemang är minst lika viktigt som skyddsanordningar mm ute på arbetsplatsen. Syftet med rapporten är att utvärdera vilka effekter ett alternativt lönesystem kan ge för enskilda individer och företag. NCC Entreprenad i Luleå har sedan 1997 använt sig av ett lönesystem, bestående av en stor fast del kompletterat med en mindre rörlig bonusdel, för sina yrkesarbetare.

Rapporten har ett fokus på Byggnads Informations Modeller (BIM), ett IT-tekniskt verktyg och arbetssätt som har vuxit fram i byggbranschen alltmer under de senaste åren. Hur detta IT-verktyg används hos medelstora byggentreprenadföretag redovisas i denna rapport.Syftet med rapporten är att verka positivt på utvecklingen mot effektivare och resurssnålare arbetsprocesser inom byggbranschen genom att bidra med kunskap om hur användandet av BIM ser ut bland dessa företag, varför det ser ut som det gör, ifall BIM behövs och vad som kan förändra läget i någon riktning.Metodarbetet har bestått av litteraturstudier och intervjuundersökningar.Arbetet inleddes med studier av Rapporter och texter relaterade till BIM och intervjuer med representanter för ledande branschföretag inom bygg samt ett par branschorganisationer med inriktning på BIM. Därefter följde ytterligare litteraturstudier med inriktning på förändring och förändringsarbete och enkät och intervjuteknik. Arbetet ledde fram till olika grundteser och förklaringsmodeller som låg till grund för och utformade de intervjufrågor som ställdes vid huvudintervjuerna med elva medelstora byggentreprenadföretag.Huvudintervjuerna gav ett resultat som visade att företagen generellt sett såg på BIM som något positivt, med fördelar såsom lättare kommunikation och som ett hjälpmedel att minska fel i produktionen. Resultatet visade även att det fanns utmaningar såsom mjukvarukompabilitet och en beroendeproblematik mellan projektets involverade parter som innebar att för att tekniken ska kunna ge fördelar måste alla parter använda tekniken.Förklaringarna till det låga användandet bland medelstora byggentreprenadföretag var flera, vanligast var brist på krav från beställarna.

Den här studien är genomförd under våren 2013 av två studenter vid Handelshögskolan i Umeå. Problem & SyfteStudien undersöker vilken värderingsmetod bolag inom verkstadsindustrin som redovisar enligt IFRS bör använda vid värdering av sina anläggningstillgångar, för att mot en investerare uppvisa den mest rättvisande bilden över sin ekonomiska ställning vid utfärdandet av ekonomiska Rapporter. Studiens problem lyder redovisar bolag inom verkstadsindustrin värdet av anläggningstillgångar på, ur en investerares synvinkel, det mest rättvisande sättet med hänsyn till IAS 1 p. 9 och 15. Bakgrunden till det är att tidigare forskning främst behandlat värderingsmetodernas för och nackdelar samt hur de används inom fastighetsbranschen. Metod & TeoriStudien håller en positivistisk kunskapssyn då vi ämnar att se hur verkstadsindustrin väljer att värdera sina anläggningstillgångar och utifrån teorin se till om det är det bästa sättet ur en investerares perspektiv. Studien använder en grundteori presenterad i metodkapitlet, utöver det används kompletterande teori som författarna tagit fram genom en systematisk litteraturgenomgång. Praktisk MetodStudien inleder med att undersöka frågeställningen genom en förstudie som kontrollerar hur verkstadsindustrin väljer att värdera sina anläggningstillgångar.

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, System för redovisning, revision och ägarstyrning, FED 334, VT 2007  Författare: Therése Claeson, Henrik Green, Henrik NilssonHandledare: Karin JonnergårdBihandledare: Ulf Larsson Examinator: Karin Jonnergård Titel: Fond- och pensionsbolags ägarutövning ? i enlighet med ägarpolicy? Bakgrund: Institutionella investerare har fått utstå kritik för sin bristande ägar­utövning men en del tidigare forskning visar att de har utökat sin ägaraktivism. Enligt rekommendationer ska varje fond- och pensionsbolag upprätta en ägarpolicy för att be­skriva sin ägarutövning. Syfte: Att beskriva fond- och pensionsbolags ägarutövning i portfölj­bolagen för att kunna bidra till en vidareutveckling av teorin för ägaraktivitet samt att utvärdera hur ägarutövningen överensstämmer med ägarpolicy. Tillvägagångssätt: Nio svenska fond- och pensionsbolag har undersökts. Material har inhämtats från intervjuer med sex representanter från de undersökta fond- och pensionsbolagen samt fem andra aktörer med insyn i under­sökningsobjektens ägarutövning. Även bolagsstämmoprotokoll från 24 portföljbolags årsstämmor 2006 samt extrastämmor, artiklar i svensk affärspress samt fond- och pensionsbolagens ägar­styrnings­Rapporter har använts.

Trots att läroböcker i matematik har en viktig roll i undervisningen, så finns det inte mycket forskning på hur väl de uppfyller sin uppgift. Rapporter om lärobokens roll i skolan förekommer, dock oftast med en negativ klang. Forskning som vi har uppmärksammat tar upp att läroböckerna styr undervisning. Det nationella provet som utfördes för årskurs 3 2009, visade att eleverna har vissa brister i sina matematikkunskaper. Det står i kursplanen för matematik att det är skolans uppgift att utveckla kunskaper som behövs i matematiken för att eleverna ska kunna fatta välgrundade beslut i valsituationer (Skolverket, 2009-11-28).

Fel som uppstår i ett byggprojekt leder ofta till merkostnader och ett felfritt projekt är näst intill omöjligt att uppnå. Däremot kan man försöka minska risken för att fel uppstår genom god planering. Projekteringsfasen i ett byggprojekt är en mycket viktig del av projektet, det är där man kommer fram till hur byggnationen ska genomföras.Oftast är det oklart var felen startar men enligt analyserna som gjorts av Sveriges Byggindustrier, FoU-Väst och Chalmers under 1994-1996 har det visat sig att felen oftast har sina rötter redan i starten hos beställare, projektörer, materialleverantörer och utförare. Uppstår det ett fel i början följer det med under hela processen, projekteraren kontrollerar inte om arkitekten eller konstruktören har gjort fel utan bygger bara på. (Josephson & Hammarlund 1996).

I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler Rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S.

Bakgrund och problem: De redovisningsskandaler som i början på 2000-talet uppdagades i amerikanska företag som Enron och Worldcom bidrog till debatten om aktierelaterade ersättningar. Det var delvis till följd av detta som IASB år 2002 startade arbetet med att ta fram en standard för redovisning av aktierelaterade ersättningar, IFRS 2. Finansiella Rapporter upprättade enligt IFRS baseras på en stor del bedömningar, därför innehåller standarderna långtgående upplysningskrav. Den information som efterfrågas varierar beroende på vilka intressenter som avses, samt deras behov och nytta av redovisningsinformation. Då det är en kostsam process att producera och tillhandahålla upplysningar finns det skäl att anta att den information som kommuniceras skiljer sig mellan olika företag.Syfte: Att beskriva och identifiera vilka upplysningar som lämnas om aktierelaterade ersättningar i svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, samt om det föreligger några skillnader mellan företag av olika karaktär avseende vilka upplysningar som lämnas.Avgränsningar: Avsikten med studien har inte varit att bedöma kvaliteten på de upplysningar som företagen lämnar, eller om företagen faktiskt har lämnat de upplysningar som krävs enligt IFRS 2.Metod: I studien ingår företag noterade på Stockholmsbörsen och datainsamlingen gjordes från företagens årsredovisningar.

BakgrundI Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonåringar. Rapporter uttrycker oro över att tonåringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonåring finns anhöriga, föräldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer låter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar därför många gånger fokus på sig själv och sitt eget välbefinnande. Genom livsvärldsteorin betonas människans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv.

Bakgrund: Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella Rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge Rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella Rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet.