Denna studie handlar om EU som normativ makt i området för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgångspunkt från säkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till länderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien är mycket lika, där utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara något som EU särskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, värden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att ländernas förmåga, möjlighet och vilja att tillmötesgå ramverket skiljer sig åt, och att det är där vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgångsrikt spridit sina normer till Moldavien än till Armenien ? ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkännande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmån för en tullunion ledd av Ryssland.  .

Det blir allt vanligare att utveckla mobilapplikationer för flera plattformar parallellt, samtidigt ärden information som finns tillgänglig för metoder av detta slag knapphändig.Rapporten beskriver utvecklingen av en mobilapplikation till flera plattformar. Det verktyg som använts är ramverket PhoneGap, med hjälp av PhoneGap kompileras en webbapplikation till en mobilapplikation. Det innebär att en webbapplikation utvecklas med hjälp av verktyg somHTML5, CSS3 och JavaScript. För att få en ?mobilkänsla? har ramverk som jQuery Mobile använts.

Titel: Det är vi som är Piratpartiet ? ett system för kollektiv handlingFörfattare: Jan-Olof RuuskaHandledare: Eva SchmitzExaminator: Lars-Olof HildingUtbildningssäte: Högskolan i HalmstadSektion: Hälsa och SamhälleKurs: Sociologi C, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2010Syfte: Att beskriva och förstå Piratpartiet utifrån Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlandeMetod: Kvalitativ metod, teorinära förhållningssätt, fallstudiedesignResultat: Piratpartiet beskrivs och förstås i uppsatsen utifrån Meluccis teorier om kollektivt handlande. Utifrån sex viktiga processer träder en bild fram av hur det går till när systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna själva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mål, medel och metoder, i opposition mot motståndaren, formas ett ?vi?, ramverket för vad som är en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.Nyckelord: Informationsåldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion.

Det blir allt vanligare att utveckla mobilapplikationer för flera plattformar parallellt, samtidigt ärden information som finns tillgänglig för metoder av detta slag knapphändig.Rapporten beskriver utvecklingen av en mobilapplikation till flera plattformar. Det verktyg som använts är ramverket PhoneGap, med hjälp av PhoneGap kompileras en webbapplikation till en mobilapplikation. Det innebär att en webbapplikation utvecklas med hjälp av verktyg somHTML5, CSS3 och JavaScript. För att få en ?mobilkänsla? har ramverk som jQuery Mobile använts.

Det blir allt vanligare att utveckla mobilapplikationer för flera plattformar parallellt, samtidigt ärden information som finns tillgänglig för metoder av detta slag knapphändig.Rapporten beskriver utvecklingen av en mobilapplikation till flera plattformar. Det verktyg som använts är ramverket PhoneGap, med hjälp av PhoneGap kompileras en webbapplikation till en mobilapplikation. Det innebär att en webbapplikation utvecklas med hjälp av verktyg somHTML5, CSS3 och JavaScript. För att få en ?mobilkänsla? har ramverk som jQuery Mobile använts.

Studiens primära syfte är att utveckla ett teoretiskt ramverk som kan bidra till en ytterligare teoretisk förståelse för staters agerande i FN:s säkerhetsråd. Ramverket vilar på en rationalistisk grund och bygger på tre förklaringsmodeller; en första med fokus på internationell makt och säkerhet, en andra inomstatlig förklaring och en tredje institutionalistisk förklaring. Ramverket appliceras sedan på en fallstudie där Kinas och USA:s agerande i säkerhetsrådet analyseras. Bland studiens slutsatser bör framhållas att säkerhetsrådet av stater anses vara en viktig institution och att det råder en påtaglig respekt för rådets prejudicerande makt. Studien visar även att säkerhetsrådsmedlemmars beslut till stor del är resultatet av långsiktiga kalkyler utifrån reciprocitet och ryktespåverkan, samt att den historiska kontexten påverkar hur staters agerande tas emot av övriga medlemmar.

Exporten har en betydande roll i dagens samhälle och verklig påverkan på landsbygden och dess framtida möjligheter till överlevnad i ett urbaniserande och teknikfokuserat Sverige. Det är dock inte helt enkelt som enskilt, mindre företag att exportera sina produkter. Detta arbete syftar till att lyfta fram framgångsfaktorer hos livsmedelsföretag som redan är väletablerade på den internationella marknaden och som under en tid har bedrivit en framgångsrik exportverksamhet. Det är en kvalitativ studie och det empiriska materialet är baserat på tre semistrukturerade telefonintervjuer med livsmedelsföretag från Halland och Skåne. Begreppen resurs, nisch och ??Dynamic capabilities?? samt ramverket VRIO har varit viktiga vid analysen.

Det blir allt vanligare att utveckla mobilapplikationer för flera plattformar parallellt, samtidigt ärden information som finns tillgänglig för metoder av detta slag knapphändig.Rapporten beskriver utvecklingen av en mobilapplikation till flera plattformar. Det verktyg som använts är ramverket PhoneGap, med hjälp av PhoneGap kompileras en webbapplikation till en mobilapplikation. Det innebär att en webbapplikation utvecklas med hjälp av verktyg somHTML5, CSS3 och JavaScript. För att få en ?mobilkänsla? har ramverk som jQuery Mobile använts.

Det blir allt vanligare att utveckla mobilapplikationer för flera plattformar parallellt, samtidigt ärden information som finns tillgänglig för metoder av detta slag knapphändig.Rapporten beskriver utvecklingen av en mobilapplikation till flera plattformar. Det verktyg som använts är ramverket PhoneGap, med hjälp av PhoneGap kompileras en webbapplikation till en mobilapplikation. Det innebär att en webbapplikation utvecklas med hjälp av verktyg somHTML5, CSS3 och JavaScript. För att få en ?mobilkänsla? har ramverk som jQuery Mobile använts.

Vi kommer i denna rapport undersöka hur ramverket Derby kan användas inom spelutveckling tillsammans med HTML5 och CSS3. Derby är ett MVC-ramverk som bygger på Node.js. MVC (Model View Controller) är ettdesignmönster som används inom systemutveckling. Designmönstret separerar presentationslagret och datalagret genom att införa en komponent emellan som kallas controllern. Det Derby framförallt tillför till Node.js är synkronisering av data mellan servern och klienten.

En snabb teknologisk utveckling har under de senaste åren lett till att företag kan kommunicera med sina kunder via Internet. Denna kommunikation sker via e-handelsplatser. Studier över e-handeln i Sverige påvisar att denna expanderar för varje år som går. Fler företag etablerar sig på Internet och fler konsumenter använder Internet för att genomföra inköp. Därmed blir relationen och kommunikationen mellan företag och konsument allt mer viktig.

Denna uppsats behandlar design av mobila tjänster från ett användbarhetsperspektiv i en turismkontext. Studien hade flera syften, där det teoretiska bidraget var att ta fram ett teoretiskt ramverk för design av mobila tjänster. Detta ramverk innehåller bland annat begreppen kontext, informationspresentation och navigering. Det praktiska bidraget var att skapa en prototyp, utifrån det teoretiska ramverket, av en mobil turisttjänst som sedan utvärderades. Studien innehöll tre faser, den första var en litteraturstudie som resulterade i det teoretiska ramverket.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie beskriva och analysera vilka effekter ha?llbarhetsredovisningen fått för Systembolaget, samt undersöka Systembolagets anpassning av ha?llbarhetsredovisningen till den egna verksamheten. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från ett tredelat perspektiv; institutionell teori, översättnings- och redigeringsteori samt teorier om redovisning och hållbarhetsredovisning.  Uppsatsen baseras på intervjuer vid Systembolaget och kompletteras med sekundärdata från organisationen. Resultaten och slutsatserna visar att det har varit svårt att anpassa GRI:s ramverk till organisationens verksamhet.

Syfte: Att undersöka hur hållbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hållbarhetsrapportering struktureras.Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell.Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehållsanalys av 20 börsnoterade bolags hållbarhetsrapporter.Problemställningar: Hur används hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur påverkar hållbarhetsrapportering bolagens varumärken? Hur präglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hållbarhetsrapporteringen?Slutsatser: De studerade bolagen använder hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berätta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete.