Syftet med vÄrt examensarbete var att genom pedagogiska aktiviteter stÀrka identiteten hos ungdomar med minoritetstillhörighet samt öka förstÄelsen för det mÄngkulturella. Vi genomförde utvecklingsarbetet i tvÄ minoritetsgrupper, en samisk och en tornedalsk, under sju praktikveckor. Ungdomarna var i Äldern fjorton till femton Är. Vi anvÀnde loggboken som instrument, dÀr eleverna skrev sina reflektioner efter lektionstillfÀllena. Resultatet visade att samiska ungdomarna har en stark kulturell identitetskÀnsla medan ungdomarna i Tornedalen inte sÄg nÄgon skillnad mellan att vara svensk eller tornedaling.

Syftet med detta examensarbete Àr att utreda Uppsalaelevernas tillgÄng till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur vÀl integrerade skolbiblioteken Àr i undervisningsverksamheten. FrÄgestÀllningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lÀrare samarbetar pÄ Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i lÀsförmÄgeuppgifterna i de nationella Àmnesproven i svenska i Äk 3 och Äk 5.Aktuell biblioteksforskning i sÄvÀl Sverige som Nordamerika lÀgger tonvikt vid att samarbete mellan lÀrare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, sÀrskilt vad gÀller Literacy, det vill sÀga det vidgade lÀsbegreppet som omfattar lÀsförstÄelse och kunskaper om hur man anvÀnder information. Data har inhÀmtats med hjÀlp av en enkÀt som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. EnkÀten omfattar flera frÄgor med fritextsvar och de fylliga svaren frÄn informanterna har analyserats kvalitativt.

SakrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde som Àr sparsamt reglerat i svensk lag. Vad som gÀller i de sakrÀttsliga konflikterna Àr huvudsakligen reglerat i praxis och doktrin. NÀr det gÀller aktiebolag som Àr inblandade i sakrÀttsliga konflikter med en kontrahents kontrahent eller med en kontrahents borgenÀrer, Àr rÀttslÀget tÀmligen oklart. I denna uppsats Àmnar jag lÀmna en redogörelse för huruvida jag anser att ett aktiebolags rÀtt att ÄterfÄ egendom pÄ grund av en vÀrdeöverföringsmottagares eller en kontrahents ÄterbÀringsskyldighet bör vara sakrÀttsligt skyddat och dÀrmed om ogiltighet bör ha sakrÀttsliga verkningar. FrÄgan om det finns ett sakrÀttsligt skydd Àr likstÀlld med frÄgorna om det existerar en vindikationsrÀtt eller en separationsrÀtt hos bolaget.

Den hÀr uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gÀller sprÄkkunskaper, sprÄkutveckling och kognition hos tvÄsprÄkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta nÄgra forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala lÀn, dÀr syftet Àr att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmÄlsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker ocksÄ möjligheten för modersmÄlsstöd i de nationella minoritetssprÄken.Litteraturen visar att mÀngden input Àr viktig vad gÀller sprÄkkunskaper i allmÀnhet, samt att risken Àr stor för sprÄkbyte ifall det inte finns nÄgot stöd utifrÄn för att stötta utvecklingen av ett minoritetssprÄk i ett majoritetssprÄksamhÀlle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svÄrt att följa styrdokumenten fullt ut i frÄga om att barn med annat modersmÄl ska kunna utveckla sitt modersmÄl. Inputen riskerar att bli vÀldigt begrÀnsad, sÄ som de undersökta kommunerna arbetar med modersmÄlsstödet idag..

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och 70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.

Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. ÄndĂ„ finns pĂ„tagliga skillnader mellan hur problematiseringen av sĂ€kerhetspolitiken yttrar sig i de bĂ„da lĂ€nderna. I denna uppsats analyseras den sĂ€kerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser pĂ„ staten, internationellt samarbete och sĂ€kerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de bĂ„da lĂ€ndernas nuvarande politiska ledning skriver om sĂ€kerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv pĂ„ internationella relationer som ligger till grund för doktrin och sĂ€kerhetspolitiska övervĂ€ganden.

NCC Construction Sverige AB har i uppdrag att driva ort i LKAB:s gruva i Malmberget. Ortdrivningen omfattar Är 2006 cirka 8200 meter ort vilket innebÀr att 135 000 m2 bergyta ska förstÀrkas med sprutbetong. KGS anlitas som underentreprenör för utförande av sprutbetongförstÀrkning. Sprutbetong som bergförstÀrkning Àr en viktig del i salvcykeln eftersom den tillsammans med bergbultning utgör ett skydd för fortsatt drivning och permanent skydd vid utnyttjande av den fÀrdiga anlÀggningen. Rapporten beskriver sprutbetongförstÀrkningens verkningssÀtt och viktiga mekaniska egenskaper.

The purpose of this study is to provide a description of how mathematics teachers in grades 3 choose to work with mathematics and how it affects of student performance in national tests. The categories I will use are outdoor education, textbooks, learning materials and problem solving. Laboratory materials can be everyday materials and educational materials in which pupils have an abstract understanding of the subject. This survey was conducted through interviews and observations. The survey was also conducted in relation to student performance in national math tests.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur och om olika typer av religion, etnicitet, funktionsnedsÀttning och sexualitet framstÀlls och förekommer i tre lÀroböcker i spanska för högstadiet samt undersöka könsfördelningen. Detta för att ta reda pÄ hur lÀroböckerna kunde kopplas till den del av lÀroplanen som handlar om att skapa förstÄelse för andra mÀnniskor och att ingen ska diskrimineras pÄ grund av ovanstÄende grunder. Uppsatsen utgick frÄn ett intersektionellt perspektiv och metoden var bÄde kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att funktionsnedsÀttning, religion, etniska minoriteter och personer som inte Àr heterosexuella Àr ovanliga i dessa lÀroböcker. Det visade sig ocksÄ att mÀn till viss del Àr överrepresenterade, frÀmst vad gÀller kÀnda personer.

I denna uppsats redovisas resultatet av gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens, baserat pÄ 22 slumpmÀssigt utvalda nationella prov i svenska B frÄn 1997 och 2007. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur, gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens har förÀndrats över tid samt att undersöka huruvida den formella kompetensen i frÄga om stavning och ordbildning skiljer sig mellan könen.Resultatet indikerar att stavnings- och ordbildningskompetensen har försÀmrats nÄgot mellan Ären 1997 och 2007. Vidare visar resultatet för 1997 Ärs texter att flickorna stavar bÀttre Àn pojkarna, medan förhÄllandet för 2007 Ärs texter Àr det omvÀnda. Resultatet visar ocksÄ att det vanligaste stavfelet inom den ortografiska feltypen, i bÄde 1997 och 2007 Ärs texter, Àr felaktigt enkel- eller dubbeltecknad konsonant, medan de vanligaste stavfelen inom feltypen ordbildning Àr sÀrskrivningsfel..

Det hÀr arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet Àr att undersöka hur den matematiska historiens innehÄll inom skolÀmnet matematik har utvecklats genom att jÀmföra lÀroböcker, intervjua lÀrare, samt att jÀmföra dagens lÀroplan och kursplaner med den förra lÀroplanen för gymnasiet, matematik för treÄrig naturvetenskaplig linje och fyraÄrig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag Àven försökt ta reda pÄ vad lÀrare tycker om matematisk historia och har dÀrför medelst intervjuer försökt ta reda pÄ vad dessa Äsikter stÄr för. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i lÀroböcker och vad lÀro- och kursplaner sÀger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner sÀger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien pÄ olika sÀtt, har jag ocksÄ valt att granska de nationella proven, för att ta reda pÄ om de innehÄller nÄgot matematikhistoriskt inslag.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och analysera hur nationella prov för Äk 3 framstÀlls och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas pÄ en mer generell nivÄ i skolan. Materialet till denna studie bestÄr av skriftliga kÀllor sÄ som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lÀrare samt en observation och ett samtal med elever i Äk 3. Materialet granskas med hjÀlp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven pÄ olika sÀtt kan förbÀttra skolan.

SammanfattningI föreliggande studie undersöks hur lÀrare arbetar med bedömning av de nationella proven i NO i skolÄr 9. Eftersom ett huvudsyfte med de nationella proven i NO Àr att stödja en rÀttvis- och likvÀrdig bedömning och betygsÀttning (Skolverket 2013) Àr det av intresse att klargöra om, och pÄ vilket sÀtt, proven kan fungera som ett redskap för likvÀrdig bedömning. Empirin bygger pÄ semistrukturerade intervjuer genomförda i fokusgrupper pÄ tre olika skolor. UtifrÄn en intervjuguide och exempel pÄ provfrÄgor och bedömningsanvisningar diskuterade lÀrarna bland annat hur bedömningen gÄr till, eventuella svÄrigheter med bedömningsarbetet och hur bedömningsanvisningarna anvÀnds.De teoretiska utgÄngspunkterna för studien finns i pragmatismen och lÀroplansteorin och med diskursanalytiska verktyg analyserar studien innehÄll, handlingar och konsekvenser av bedömningspraktiken. Intervjuerna analyserades med avseende pÄ att försöka hitta likheter och/eller skillnader i lÀrarnas diskussioner om provens innehÄll och bedömningen av dessa.

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet pÄverkar hÀlsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion frÄn en annan. HÀlsa definieras med hjÀlp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hÀlsa Àr psykiskt och socialt vÀlbefinnande och inte blott frÄnvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstÄnd av fullstÀndigt fysiskt,Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett mÄttligt samband med bÀttre hÀlsa dÀr religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ pÄverkan pÄ hÀlsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem.

Denna studie underso?ker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 fo?r att sedan sta?lla detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet a?r att so?ka svara pa? om rapporteringen och attityderna fo?ljs a?t i ma?rkbar riktning fo?r att da?rav kunna peka pa? media som opinionsbildare i fra?gan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret a?r sa?llsynt a?r det intressant att underso?ka hur media skildrar det nationellt sett och da?rav ocksa? pa?verkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg.