Matematisk historia i matematikundervisningen
- en jämförelse mellan förr och nu
Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag. Metoderna som använts för att få svar på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer av lärare med mångårig undervisningserfarenhet, samt textundersökningar av läromedel, läro- och kursplaner och nationella prov. Resultatet av textundersökningen visade sig vara att den matematiska historian får mer plats i och med inträdet av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Lärarnas svar på intervjufrågorna var väldigt olika. På frågan om historiemomentet tas upp i större utsträckning nu jämfört med förr, svarade en lärare att så var fallet, det vill säga att historian ägnas mer tid nu. En annan lärare menade att man i stället tog upp historian mer förut. I de nationella proven som jag granskat ingick ingen fråga med anknytning till den matematiska historien.