Denna uppsats behandlar den nu gÀllande amerikanska sÀkerhetsdoktrinen (NSS). UppsatsensmÄlsÀttning Àr att undersöka om den gÀllande amerikanska sÀkerhetsdoktrinen tjÀnar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvÄngsdiplomati. SÀkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma Ät den nya sÀkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande sÀkerhetspolitiska kalkylen för attsÀkerstÀlla amerikanska nationella intressen och övervÀganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frÄgestÀllningarna respektive uppsatsÀmnet anvÀnds hÀrvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som anvÀnds har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsens syfte vÀl.

Syfte: Att analysera och jÀmföra tre Facebook-gruppers och de smittskyddsansvariga myndigheternas sÀtt att tala som olika instanser i konstruktionen av svininfluensan som nationell diskurs. Huvudsaklig mÄlsÀttning: Att svara pÄ frÄgan: Kan missnöjet och misstron angÄende svininfluensan tolkas som ett motstÄnd mot den nationella subjektspositionen? Metod: Jag identifierade de smittskyddsansvariga myndigheterna och tre Facebook-grupper som sÀndare respektive mottagare av svininfluensan som nationell diskurs. UtifrÄn det valde jag att se Socialstyrelsens pandemiplaner och Facebook-gruppernas diskussioner som representerande utgÄngspunkten för- respektive mottagandet av svininfluensan som nationell diskurs. PÄ sÄ sÀtt möjliggjorde jag studiet av om och hur mottagandet av den aktualiserade pandemisituationen kan ses som ett motstÄnd mot positioneringen som nationella subjekt. Analysen genomfördes genom identifierandet av ett antal framtrÀdande teman i Facebook-gupperna och en jÀmförelse med hur dessa fungerade i pandemiplanerna.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..

Öresund utgör förbindelsen mellan Östersjön och Atlanten och Ă€r ett av vĂ€rldens mest trafikerade sund. NĂ€r utskeppningen av olja frĂ„n Baltikum och Ryssland kontinuerligt ökar, ökar Ă€ven risken för ett oljeutslĂ€pp pĂ„ havet. För att kunna hantera ett oljepĂ„slag arbetar kustkommunerna i SkĂ„ne NordvĂ€st med att utveckla gemensamma beredskaps-planer, vilket utgör en del av EU-projektet Baltic Master II. MĂ„let med denna rapport Ă€r att arbeta fram ett underlag som kan anvĂ€ndas för planering av framtida investeringar av oljeskyddsmaterial. Detta genom att göra en bedömning av bland annat vilken typ av material och hur mycket material som kan komma att behövas vid ett stort oljepĂ„slag i SkĂ„ne NordvĂ€st.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda pÄ hur vÀl förberedda eleverna kÀnde sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för Ärskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som Àr planerad av lÀrare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framtrÀdande. För att ta reda pÄ elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjÀlp av intervjuer med 8 elever frÄn Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med HÄkan Lennerstads begrepp ?matematiska? som frÀmsta analysverktyg.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). LÀnderna har historiskt mycket gemensamt men har ocksÄ olika utgÄngspunkter för sina respektive sÀkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jÀmförs lÀndernas förutsÀttningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen anvÀnds Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrÄn strategiska och doktrinÀra nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i lÀndernas syn pÄ sjömakt.Den svenska utgÄngspunkten för sjömakt Àr global dÀr den finska utgÄngspunkten Àr terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter gÀllande att göra elever pÄ gymnasiesÀrskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag anvÀnde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lÀrare som arbetade pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelÄg, anvÀnde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade pÄ att alla lÀrare ansÄg elevers delaktighet som viktigt.

Syftet med detta arbete Àr att studera styrkor och brister i matematik hos elever med utlÀndsk bakgrund utifrÄn matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar pÄ att denna elevgrupp fÄr sÀmre resultat pÄ de nationella Àmnesproven i matematik Ärskurs 9 jÀmfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att fÄ en djupare förstÄelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fÄtt ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju dÀr de har fÄtt tillfÀlle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hÀmtade frÄn det nationella Àmnesprov i matematik Ärskurs 9 och valda utifrÄn att kunna se pÄ olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna ocksÄ berÀtta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad eleverna upplever att de lÀrt sig i Àmnet idrott och hÀlsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mÄl i den nationella kursplanen för Àmnet. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning bland 59 elever i Är 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar mÄlen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. FÀrdigheter inom olika idrotter och social utveckling Àr det som eleverna sÀrskilt upplever att de lÀrt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hÀlsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livrÀddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mÄl i kursplanen i tillrÀckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hÀlsa fokuserar mer pÄ utövande av fysisk aktivitet Àn övriga syften och mÄl i den nationella kursplanen..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar pÄ Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat pÄ följande tre frÄgestÀllningar: 1.) Vad för Àmne skriver pojkarna om, hur bygger de Àmnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina texter och hur bjuds lÀsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstÄende sÀga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstÄr i?Ur ett material av 28 elevlösningar frÄn det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa texter har dÀrefter analyserats utifrÄn tvÄ aspekter: ÀmnesinnehÄll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har anvÀnt mig av bygger pÄ dels HÀgerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn pÄ verbens funktion.

Sociala medier har fÄtt en allt större betydelse i samhÀllet och vÀxer snabbt. Problem som uppstÄr vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt rÄder i ett anstÀllningsförhÄllande. PrivatanstÀllda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gÀller gentemot det allmÀnna, vilket betyder att offentligt anstÀllda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad frÄn privatanstÀllda. Inom privata anstÀllningar Àr lojalitetsplikten lÄngtgÄende och uppstÄr nÀr ett anstÀllningsavtal ingÄs.

The purpose of this study was to explore the experiences of being a homosexual immigrant in the Swedish society. Our questions were how the interviewed homosexual immigrants experience being treated by the people in their surroundings and how they are influenced by their attitudes. We also wanted to know what kind of thoughts they have about affiliation considering origin and sexuality, and what positive and negative aspects they experience from the combination of being both homosexual and immigrants.To get the answers to these questions we used a qualitative method and interviewed seven homosexual immigrants between the ages of 25 and 40 years. We then compared our material with earlier studies of the living situation of homosexual immigrants in Sweden, Denmark and Norway. We also linked our findings to Goffman's stigma theory and to heteronormativity.The main result was that the combination of homosexuality and immigrantness can result in various difficulties.

Uppsatsen frÀmsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats pÄ en gymnasieskolas bygg- och anlÀggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjÀlp av samtalsintervjuer undersöktes vad lÀrarna ansÄg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillÀgna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade Àven till att undersöka i vilken mÄn lÀrarna ansÄg att undervisningen och dess innehÄll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i Ärskurs 1 pÄ gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrÄn de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. LÀrarnas syn pÄ sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya Àmnesplanen visade sig vara mycket nÀrvarande för lÀrarna och det var frÀmst den som styrde kursens utformning enligt dem sjÀlva.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhÀlle begrÀnsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrÄn anvÀndandet av slöja. Teorierna Àr Bhikhu Parekhs teori om och nÀr man Àr skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprÀttigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jÀmstÀllt samhÀlle i sjÀlva verket kan begrÀnsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har anvÀnts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhÀllet utgör empirin och resultatet av undersökningen Àr att det svenska bemötandet inte begrÀnsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprÀttigheter frÄntas och slöjan förbjuds, dÄ det begrÀnsar det fria valet till kultur..