L?grangmatriskomplettering innefattar algoritmer som fyller ut saknade v?rden i en matris under antagandet att den kompletta matrisen ?r av l?g rang. Rapporten har unders?kt tv? olika algoritmer f?r l?ngrangmatriskomplettering, singular value thresholding (SVT) och nor malized iterative hard thresholding (NIHT), p? slumpm?ssigt genererad data och ett urval av databasen Netflix prize data. Rapportens syfte ?r att best?mma vilken av dessa tv? algoritmer som l?mpar sig b?ttre f?r komplettering av Netflix-datan och slumpm?ssigt genererad data. F?r att m?ta detta unders?ktes hur n?ra algoritmerna konvergerar till de kompletta matriser na i termer av bland annat RMSE samt hur l?ng tid det tar f?r de olika algoritmerna att k?ra givet olika parameterval.

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

IntroduktionMedicinsk vetenskap och sjukvårdens möjligheter att hjälpa utvecklas ständigt. Sjukvården idag kan i många fall ställa rätt diagnos och ge en effektiv behandling för att bota den som drabbats av ohälsa. Radiologiska undersökningar är ett viktigt hjälpmedel men innebär också risker i form av strålning samt felaktigt resursanvändande.SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att skapa en bättre användning av radiologi och följsamhet till medicinska riktlinjer så att patienten får rätt undersökning utifrån sitt behov samt att resur-ser nyttjas mer optimalt. Målsättningen var att öka andelen berättigade undersökningar.Syftet med studien av förbättringsarbetet var att få en förståelse förvilka faktorer som påverkar remittentens val av radiologisk undersökning och därmed berättigandegradenvilka aktiviteter i förbättringsarbetet påverkar berättigandegraden och på vilket sättMetodInterventioner i form av utbildning och mätningar användes för att höja berättigandegraden. Bedömning av berättigandegraden gjordes av en ST-läkare.En fallstudie med kvalitativ ansats genomfördes och fokusgruppintervju användes för att stu-dera förbättringsarbetet.ResultatStudien visar att berättigandegraden ökar något som ett resultat av de valda interventionerna.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med Asko Cylinda AB i syfte att analysera och fo?rba?ttra en nyligen lanserad kondenstorktumlare fra?n fo?retaget. Rapporten har haft som ma?l att uppsta?lla en mass-­? och energibalans o?ver kondenstorktumlaren, da?r en analys av balanserna la?g till grund fo?r att hitta energibesparingsa?tga?rder. Maskinens ursprungliga prestanda underso?ktes i laborationsfo?rso?k fo?r att se hur prestandan sedan pa?verkades av ett isolerande material i anslutning av dess ho?lje.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet. Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Bakgrund: Sedan 1970 har insjuknandet i cancer ?kat, idag finns det d?rf?r fler personer som lever med en cancerdiagnos, b?de f?r att fler fall uppt?cks och f?r att ?verlevnaden har ?kat. Alla som f?r diagnosen cancer ska enligt den nationella cancerstrategin fr?n 2009 bli tilldelad en namngiven kontaktsjuksk?terska. De ska f?rb?ttra patientens och n?rst?endes delaktighet och inflytande, underl?tta kommunikation och information mellan dem och v?rden samt vara en trygghet och skapa kontinuitet.

Overklighetsk?nslor, b?de som ?verg?ende symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), f?refaller b?de underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsl?get finns inga generella riktlinjer f?r bed?mning och behandling. Denna studie syftade unders?ka vilka erfarenheter kliniker inom prim?rv?rd och psykiatri har av att m?ta patienter som beskriver overklighetsk?nslor inf?r sig sj?lva och omv?rlden.

I uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar f?r barnk?r. Studien beaktar f?ljande fr?gest?llningar: Hur realiserades f?ruts?ttningarna f?r uppgiften att skriva musik f?r barnk?r? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur l?stes de? Med hj?lp av en processdagbok unders?ks utf?randet av att tons?tta ett verk f?r barnk?r. F?rfattaren diskuterar parametrar som barnr?stens omf?ng, st?mf?ring f?r barnk?r, textens ber?ttelse, melodins rytm samt ackompanjemangets f?rh?llande i relation till k?rmelodin.

Artificiell intelligens integreras idag i alltfler tekniska system. Trots det, ?r det fortfarande sv?rt att i praktiken implementera modeller fr?n grunden p? grund av h?ga resurskrav i form av data och ber?kningskraft. Detta motiverar s?kandet efter effektivare modeller. I denna artikel unders?ks Kolmogorov Arnold Networks (KANs), en alternativ arkitektur av neurala n?tverk och j?mf?rs med traditionella arkitekturer som multilayer perceptrons (MLPs) och faltningsn?tverk.