Sök:

Sökresultat:

730 Uppsatser om Radio-och tv-företag - Sida 10 av 49

Produktivitet inom public service - det traditionella mÄttets roll och funktion

Med den vÀxande internet- och mobilmarknaden harpublic service bolagen inom media följt publiken till att erbjuda sina tjÀnster via bÄde internet och mobil. För Sveriges Radio har de snabbt vÀxande marknaderna inneburit en problematik för ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Problematiken hÀrrör i produktivitetsmÄttet, som tidigare tagit hÀnsyn till sÀndningstimmar. I och med att Sveriges Radio utöver radiosÀndningar idag erbjuder tjÀnster pÄ internet och mobil Àr det svÄrt att berÀkna företagets totala produktivitet pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda den problematik som finns med att mÀta produktivitet i public service sammanhang och att formulera nya mÄtt för att mÀta produktivitet i den internetbaserade verksamheten.

Chatt i supportsyfte : En kvalitativ undersökning om hur chatt upplevs som supportkanal

Det blir alltmer vanligt fo?r fo?retag att erbjuda sina kunder support och hja?lp via en chatt. Chatt a?r en relativt ny kanal fo?r att hantera och erbjuda support till kunder. Ma?nga fo?retag va?ljer att anva?nda sig av en chatt, dock utan att ta?nka pa? de konsekvenser det medfo?r fo?r organisationen och de ansta?llda.

NÀr internet kom till GÀrdet : En studie om public service pÄ internet

In the mid-1990?s, the global computer network known as the Internet was introduced in Sweden. With this study, we are shining a light on the entrance of Swedish Public Service media on the Internet. The two major Swedish Public Service companies Sveriges Television (?Swedish Television?, also called SVT) and Sveriges Radio (?Swedish Radio?, also called SR) are included in this study.SR published its first website in 1994 and the site featured a presentation of the results from the Swedish parliament elections of that year.

Likes, tweets och kommentarer: Om tre morgonradioprograms nÀrvaro i sociala medier

Detta examensarbete handlar om hur nÀrvaron pÄ sociala medier ser ut för svenska morgonprogram pÄ radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien Àr till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men ocksÄ att lÀra att det inte bara Àr att skriva nÄgra inlÀgg ibland utan att det krÀvs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data frÄn sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som dÀrefter jÀmförs i diagram. Med en utgÄngspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvÄvÀgskommunikation tittar författarna nÀrmre pÄ hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

Utveckling av en Quadcopter

Examensarbetets mÄl Àr att bygga en Quadcopter som kan flyga och styras via en radio-sÀndare i alla riktningar, stabilisera sig sjÀlv i luften, kunna landa autonomt och den skall Àven motverka krock i framÄtgÄende riktning.För att uppnÄ grundmÄlet att kunna flyga sÄ implementerades en PID-kontroller som anvÀnds för att stabilisera Quadcoptern i luften genom att reglera motorer efter sensor-orientering. Denna sensororientering fÄs kombinera vinkeldata frÄn en accelerometer och ett gyroskop.För att uppnÄ mÄlet med autonom landning sÄ anvÀndes en ultraljudssensor. En egen algoritm utvecklades för att lÀsa avstÄnd frÄn marken. AvstÄndet frÄn marken anvÀndes som grund för att skapa en egen algoritm för den autonoma landningen.Quadcoptern kan i slutprodukten stabilisera sig sjÀlv i luften, styras via radio och landa autonomt. SÀkerhetsfunktioner som att aktivera autonom landning ifall Quadcoptern kommer utanför radions tÀckning Àr implementerade och Àven en brytare som stÀnger av motorerna.

Traditionens essens - glimtar av samtiden : En kvalitativ intervjustudie om lÀrares upplevelser av bedömning av elever i behov av stöd i matematik.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

TrÄdlös, beröringsfri temperatursensor med insamlingssystem: FörbÀttring/vidareutveckling av prototyp

Mitt uppdrag var att undersöka om det fanns potential att förbÀttra en befintlig prototyp som Actegra AB hade utvecklat. Prototypen Àr ett system för att övervaka delar i konstruktioner, t.ex. takstolar, broar med mera. Detta sker genom avlÀsning av en rad trÄdlösa givare som sedan skickar data till en gateway som Àr ansluten till Internet. Gatewayen har i sin tur en websida dÀr anvÀndaren enkelt kan lÀsa av datat via dator eller t.ex.

Revisionsbranschens utveckling : En kvantitativ och kvalitativ studie om vad som ka?nnetecknar de fo?retag som valt bort revision och vad revisionsbyra?ernas uppfattning a?r om konsekvenserna

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

"Fördjuparen" och "Uppdateraren" - nya mönster för nyhetsanvÀndning för unga vuxna

AbstractTitle: The ?Investigator? and the ?Updater? ? new patterns of news use among young adults.Number of pages: 48Author: Anna StrinnholmTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications, D- levelPeriod: Fall of 2005University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this essay is to provide an description of how daily newspaper, TV, radio and the Internet are used by young adults in order to contribute to Lennar Weibulls model ?a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv?.Method/Material: The method of gathering of empirical material has been conducted by interviewing eight people of how they use daily newspapers, TV, radio and The internet to inform themselves of the daily news. The empirical material has then been analysed by applying a two step method, of first making a summary of the interviews and secondly making a comparison with a model of Lennart Weibull ?a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv? .Main results:Two different types of ideal media users can be drawn from the empirical research, the ?Investigator? and the ?Updater?. The updater search for news to stay updated and relies on the Internet as main source of information.

Kommunikation pa? sociala medier : En studie om fem svenska TV-kanalers strategi pa? Facebook

Fo?retag och organisationer anva?nder sig allt mer utav sociala medier i syftet att kommunicera med sin ta?nkta ma?lgrupp. Oavsett om fo?retag va?ljer att delta i diskussionerna eller ignorera samtalen online a?r det definitivt att konversationerna kommer att a?ga rum. Denna studie fokuserar pa? kommunikationen mellan anva?ndare och fem svenska TV-kanaler samt hur denna kommunikation kan fo?rba?ttras med hja?lp av sociala medier.

Den kommersiella mÄngfalden : En kvantitativ undersökning av mÄngfalden hos Sveriges Radios externa produktionsbolag

Denna studie syftar till att ge en uppdaterad bild av mÄngfalden pÄ Sveriges Radio dÄ denna undersökning omfattar en vÀxande del av mediemarknaden som Ànnu ej blivit undersökt: produktionsbolagen. För att avgrÀnsa studien studerades de produktionsbolag som Sveriges Radio samarbetat med under hösten 2013. För att undersöka hur produktionsbolagens sammansÀttning sÄg ut analyserades medarbetarna, genom en kvantitativ undersökning, utifrÄn kön, Älder samt etnicitet. DÀrefter analyserades ÀgarförhÄllanden utifrÄn samma parametrar och slutligen produktionsbolagens geografiska position. Resultaten jÀmfördes sedan med hur dessa siffror sÄg ut inom Sveriges Radio, hur befolkningen i Sverige sÄg ut under samma tidsperiod och slutligen mot den undersökning som Djerf-Pierre (2007) gjorde 2005 över Sveriges journalistkÄr.

Utmaningar vid en tillf?rlitlig nedskrivningspr?vning av goodwill

Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur det hanteras praktiskt.

Konsten att dubbelsÀnda en talkshow: GÄr det att programleda en talkshow i ett format för bÄde radio och tv-mediet?

Tv och radio behöver stÀndigt utvecklas och hitta nya vÀgar att producera program pÄ. I denna uppsats tas just ett sÄdant förslag fram pÄ hur en utveckling skulle kunna se ut. SÄ kallade ?dubbelsÀnda? program, att sÀnda samma innehÄll i tvÄ format samtidigt finns idag i en liten skara. Framförallt handlar det dÄ om direktsÀnda musiktÀvlingar eller olika morgonshower, men det har inte tidigare producerats nÄgon talkshow dÀr formatet för tv och radio Àr detsamma.

Multi-Channel Network, Àr framtidens TV hÀr?

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

Hur har f?retag anpassat sig till ekologisk h?llbarhet?

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->