Detta arbete handlar om nio studie- och yrkesvÀgledare (SYV) som Àr verksamma utanför utbildningsvÀsendet. Förutom vÄrt eget engagemang som blivande SYV kan det ligga i studie-och yrkesvÀgledarutbildningens (SYV-utbildningens) intresse att fÄ en bild av hur gÄngbar utbildningen Àr utanför utbildningsvÀsendet. Mot bakgrund av syfte och frÄgestÀllning ska detta arbete ge en bild av vilka alternativ som finns pÄ arbetsmarknaden för de SYV som vÀljer att arbeta utanför utbildningsvÀsendet, hur dessa SYV startade sin karriÀr samt om och i sÄ fall hur de har kompletterat sin utbildning. Avsikten Àr att lyfta fram en del av de karriÀrvÀgar som kan finnas för de SYV som Àr intresserade av att fÄ ett arbete utanför utbildningsvÀsendet och i samband med detta Àven undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt yrkesrollen pÄverkas. Vi har valt att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod eftersom vi vill uppnÄ en djupare förstÄelse kring detta. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ nio samtalsinterjuver med SYV verksamma inom sÄvÀl statlig som kommunal verksamhet samt privata organisationer och eget företagande.

Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket Àr tillsynsmyndighet vad gÀller arbetsmiljörÀtt. Arbetsmiljöverket Àr dÀrmed ansvarig för att se till att regleringen pÄ omrÄdet följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i vÀrlden att fördöma mobbning genom lag.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera rekryteringsprocessen med fokus pÄ bedömning av kandidaters kompetenser. Ett delsyfte Àr att granska i vilken grad rekryteringsprocessen kan vara saklig och opartisk. Det har genomförts med en litteraturstudie och kvalitativa intervjufrÄgor.Resultatet visar att en kombination av bedömningsmetoder bör anvÀndas för att fÄ ett underlag som bidrar med tillförlitlighet. Subjektivitet Àr en naturlig del som rekryteraren mÄste hantera. Det fÄr inte influera omdömet till den grad att kravprofilen inte följs.

NÀr IT-bubblan vÀxte sÄ enormt under slutet av 90-talet pumpade investerare in kapital i företagen. Mycket av pengarna gick till enorma löner, speciellt till dem som var riktigt kunniga. NÀr bubblan sedan sprack gick mÄnga företag omkull, och de som trots allt klarade sig fick en svidande lÀxa och blev tvungna att tÀnka mer lÄngsiktigt.Med den bakgrunden tyckte vi det var intressant att se hur IT-företag gör idag för att behÄlla kompetens, utan att för den skull betala astronomiska löner. Vi fokuserar dÀrför pÄ de aspekter som i första hand inte Àr av monetÀr karaktÀr, sÄsom en hög lön, aktier eller optioner.Uppsatsen innehÄller en fallstudie av Combitech. Vi har valt att göra tvÄ intervjuer, en intervju med en chef och en intervju med en anstÀlld.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Aspergers syndrom Ă€r en neuropsykiatrisk funktionsnedsĂ€ttning. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilka svĂ„righeter personer med Aspergers syndrom stöter pĂ„ i samband med att fĂ„ och behĂ„lla ett arbete. Även att undersöka vilket socialt stöd de fĂ„r för att överbrygga dessa svĂ„righeter och vilket stöd som saknas. För att undersöka detta sĂ„ har tvĂ„ intervjuer gjorts med personer som sjĂ€lva har Asperger syndrom. Det har Ă€ven genomförts intervjuer med tre personer som arbetar med att ge personer med Aspergers syndrom stöd i att fĂ„ och behĂ„lla ett arbete.

Arbetsmarknaden idag stÀller allt mer och fler krav pÄ individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser Àr ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, dÀr krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven pÄ en individ som blir högre, utan Àven annorlunda och nya krav stÀlls. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar Àn vad som gjorts i tidigare undersökningar.

Under hösten 2003 skrev jag tillsammans med en annan student vid Lunds universitet en C-uppsats om hur lĂ„ngtidsarbetslösa upplever sin situation. I denna uppsats nystar jag vidare pĂ„ denna trĂ„d för att undersöka nĂ„gra arbetslösas upplevelser av sina behov av stöd och hjĂ€lp som arbetssökande och sĂ€tta detta i relation till deras upplevelse av de arbetsmarknadspolitiska Ă„tgĂ€rder de möter och intentionerna bakom dessa Ă„tgĂ€rder.För att nĂ€rma mig en förstĂ„else angĂ„ende detta har jag utgĂ„tt frĂ„n arbets- och utvecklingscentra som idag arbetar för att slussa arbetslösa personer genom rĂ„dgivning och praktik till arbete.DĂ„ jag Ă€r intresserad av att lyfta fram arbetslösas beskrivningar och önskemĂ„l vad gĂ€ller arbetsmarknadsĂ„tgĂ€rder har en kvalitativ studie utförts. Åtta djupintervjuer har genomförts, sex med arbetslösa personer inskrivna pĂ„ arbets- och utvecklingscentra, resterande tvĂ„ med tjĂ€nstemĂ€n som arbetar med arbetsmarknadsfrĂ„gor. UtifrĂ„n utarbetat material har analysen delats upp i olika teman. Det teoretiska perspektiv som anlagts pĂ„ denna studie Ă€r hĂ€mtat i Göran Ahrnes teori om vardagsverklighet och struktur, nĂ€tverksmodellen sĂ„ som den beskrivits av Marianne Liedholm och Göran Lindberg, samt tvĂ„ processer presenterade av Bengt FurĂ„ker; dekommodifiering och rekommodifiering.Arbetet med att skapa program och förberedande insatser för individer som stĂ„r utanför arbetsmarknaden Ă€r en process som hela tiden stĂ„r under förĂ€ndring.

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor pÄ arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart pÄ allvar.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bringa en bredare förstÄelse kring kvinnor i förhÄllande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen Àr att tillföra personalomrÄdet en djupare och bredare förstÄelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen mÄste förhÄlla sig till och dÀrmed ocksÄ arbetsgivare.Resultatet visar, utifrÄn kvinnornas berÀttelser, att samhÀlleliga förutsÀttningar för balans och integration, jÀmstÀlldheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration Àr viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.Det har Àven visat sig att förÀndringar i ovannÀmnda perspektiv av work-life balance Àr smÄ mellan generationerna. I de samhÀlleliga förutsÀttningarna för balans och integration syns tydliga förÀndringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsÀttningar har förÀndrats över tid. Nya hjÀlpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhÀllsekonomiska situationen förÀndrats.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartlÀggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat anvÀnda sig av individuella placeringar pÄ arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frÄgestÀllningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i tvÄ medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgÄngsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan och det lokala nÀringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frÄgestÀllningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner.

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus pÄ entreprenörskap i samhÀllet och det blir allt vanligare att mÀnniskor vÀljer företagande som ett karriÀrsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som vÀljer att starta eget företag hyllas som hjÀltar. Detta fokus pÄ entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste tvÄ decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess pÄ arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att fÄ ett arbete flyttats frÄn staten till individen. Individens rÀtt till en anstÀllning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anstÀllning.

Denna studie behandlar hur genus i serietidningen Kalle Anka & C:o ser ut jÀmfört med den svenska genusuppfattningen. En kvalitativ metod för att kunna förstÄ och deskriptivt kunna redogöra för detta tillÀmpades. Metoden utformades till en specificerad metod för just denna undersökning utefter tvÄ redan existerande forskningsmetoder; en semiotisk bildanalys och en textanalys. Urvalet bestod av en serie ur en tidning med en tioÄrsperiod mellan varje tidning. Detta för att kunna ÄskÄdliggöra den förÀndring som finns i genusbeskrivningen i sÄvÀl verkligheten som i tidningarna.Studien syftade till att undersöka hur genus gestaltades i de utvalda serierna för att sedan kunna koppla detta till, och undersöka hur det sÄg ut i en jÀmförelse med genusförestÀllningen i Sverige.

En viktig faktor för mÀnniskans förmÄga att arbeta Àr hÀlsa. PÄ arbetsplatsen tillbringar mÀnniskan mer Àn en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hÀlsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sÀmre hÀlsa samt högre sjukfrÄnvaro bland sina anstÀllda Àn andra arbetsgivare. De som jobbar inom vÄrd och omsorg har generellt dÄliga psykosociala arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dÄligt socialt stöd kan pÄverka hÀlsan negativt, vilket kan öka rörligheten pÄ arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb pÄ grund av dÄliga arbetsförhÄllanden.Syftet Àr att undersöka samband mellan sjÀlvskattad psykosocial arbetsmiljö, sjÀlvskattad hÀlsa och övervÀgandet att byta jobb bland kommunanstÀllda inom Àldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvÀrsnittsstudie och Àr en del av en störres studie.

Vi utgÄr frÄn ett diagram över utvecklingen av andelen sysselsatta i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjÀnster under 1900-talet i Sverige. I detta diagram syns nÄgon gÄng pÄ 1960-talet en kraftig förÀndring, industrisysselsÀttningens andel ger sken av att minska kraftigt frÄn ett Är till ett annat. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vad som ligger bakom denna markanta förÀndring,"knÀet". Vi vill ta reda pÄ om det verkligen sker en sÄ kraftig förÀndring som diagrammet ger sken av eller om andra faktorer som omdefinieringar av statistiken kan förklara"knÀet". Vidare vill vi ta reda pÄ hur industrisysselsÀttningens utveckling vid denna tid kan förklaras.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer ingenjörsstudenter tror kommer vara attraktiva och motiverande vid kommande val av arbetsgivare/arbetsplats. FrÄgestÀllningarna studien besvarar Àr följande: ?Vad tror ingenjörsstudenter attraherar och motiverar dem vid val av kommande arbetsplats?? samt ?Vilka faktorer tror ingenjörsstudenterna kommer vara avgörande vid val av arbetsplats??. Ingenjörer arbetar inom mÄnga olika omrÄden pÄ arbetsmarknaden och i dagens lÀge Àr det stor efterfrÄgan pÄ ingenjörer. Den teoretiska referensramen denna studie lutar sig mot, och diskuteras kring, gÀller teorier kring generation Y, arbetsgivares strategier för att vara attraktiva, motivationsteorier, motivationsfaktorer i arbetet och utveckling i arbetet.