Ytterst lite forskning har gjorts pÄ ett relativt nytt globalt fenomen som innebÀr att kvinnor har pÄ kort tid gÄtt frÄn att varit i minoritet till majoritet av studenterna vid de eftergymnasiala utbildningarna och tar examina i betydligt större utstrÀckning Àn mÀnnen.  Den forskning som finns om könskillnader inom eftergymnasial utbildning, har ofta varit otillrÀcklig i sina beskrivningar om de mönster som finns mellan mÀn och kvinnors utbildningsgrad och Àmnesval samt hur dessa mönster har förÀndrats över tid. Den bristande redogörelsen av den tidigare forskningen har fram till denna deskriptiva studie.     Analyser av fyra undersökningar frÄn ESS, European Social Survey visar att kvinnor gick frÄn att utgöra minoritet av studenterna inom de eftergymnasiala utbildningarna för födelsekohorten 1920-1929, till att vara i betydlig majoritet för födelsekohorten 1930-1939 och att medianen för mÀn och kvinnors antal studieÄr skiljer nu för tiden med tvÄ Ärs studier. För Àmnesval visar det sig att de neutrala Àmnena minskar i popularitet bÄde för mÀn och kvinnor, samtidigt som de humanistiska-, naturvetenskapliga- och medicinska utbildningarna ökar och att det finns en tydlig könskillnad inom de fyra Àmneskategorierna. NÀr det gÀller familjebakgrund och dess pÄverkan om individen skall lÀsa vidare pÄ eftergymnasial utbildning, visar det sig att kvinnor med arbetande förÀldrar utan yrkeskvalifikationer har ökat sina chanser betydligt större utstrÀckning Àn mÀn och kvinnor frÄn andra familjebakgrunder.     Resultaten tyder pÄ att förÀndringarna inom könskillnaden inom eftergymnasial utbildning kommer att fortgÄ, bÄde i vertikalt och horisontalt led och att denna utveckling kommer med stor sannolikhet att pÄverka pÄ lÄng sikt hÀlsotillstÄnd, arbetsmarknaden och familjesammansÀttning för olika socioekonomiska grupper i samhÀllet..

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Recent changes in Swedish law suggest new groups of ?desired? labor migrants, which international students is an example of. Despite this, international students in Sweden have received little previous attention in the literature. The current study focused on international master students? experiences of job searching in Sweden and challenges they face in job searching, recruitment, and workplaces.

Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial bestĂ„r av 124 stycken före detta journaliststudenter frĂ„n Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frĂ„gor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pĂ„ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frĂ„n Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus pÄ entreprenörskap i samhÀllet och det blir allt vanligare att mÀnniskor vÀljer företagande som ett karriÀrsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som vÀljer att starta eget företag hyllas som hjÀltar. Detta fokus pÄ entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste tvÄ decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess pÄ arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att fÄ ett arbete flyttats frÄn staten till individen. Individens rÀtt till en anstÀllning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anstÀllning.

1990-talet med sina ?krisÄr? satte djupa spÄr i Sveriges samhÀllsutveckling och vÄra ungdomar som Àr en ytterst konjunkturkÀnslig grupp har blivit sÀrskilt drabbade, inte minst nÀr det gÀller möjligheten att kunna försörja sig sjÀlva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som stÀller vÄra traditionella synsÀtt pÄ levnadssÀtt och karriÀr mot vÀggen. Syftet med min undersökning var att fÄ veta om elever pÄ tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrÄn sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren pÄ arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjÀlp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att fÄ reda pÄ vilka attityder och vÀrderingar ungdomar har i förhÄllande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som vÀntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan pÄverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gÄ pÄ djupet kring vilka grundlÀggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssÀtt och strategier inför arbetslivet, sÄ har jag i mina teoretiska perspektiv anvÀnt bÄde sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrÄn ovanstÄende bakgrund, och utifrÄn en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning, tagit reda pÄ hur sammanlagt 45 elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsÀttningar de har och om de dÀrigenom kan anses vara beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad, dÄ frÀmst utifrÄn sina utbildningsomrÄden. Efter att resultatet var sammanstÀllt och analyserat sÄ kan jag, mycket pÄ grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfÀllet (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slÄ fast att eleverna, med vissa skillnader utifrÄn sina program, i det stora hela Àr beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad..

I följande uppsats undersöker vi chefers upplevelser kring Ă€mnet Work-life balance, som handlar om balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet Ă€r aktuellt i dagens samhĂ€lle dĂ„ allt fler vĂ€ljer att satsa pĂ„ bĂ„de karriĂ€r och familjeliv. Det Ă€r vidare ett relevant Ă€mne eftersom arbetsmarknaden har förĂ€ndrats genom ett ökat tempo och nya flexibilitetsformer vilket kan medföra svĂ„righeter för individen att skapa grĂ€nser mellan arbete och privatliv. Studiens syfte Ă€r att skapa förstĂ„else för kommunala chefers upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv samt undersöka hur de i praktiken avgrĂ€nsar arbetet frĂ„n privatlivet. UtifrĂ„n studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar har vi utfört en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med Ă„tta chefer i en kommunal organisation i VĂ€stra Götalands lĂ€n.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Denna studie syftar till att följa upp en tidigare studie som undersökt sambandet mellan sektor och hÀlsa. Tidigare har man sett att personer som arbetar inom offentlig sektor har sÀmre hÀlsa Àn personer inom privat sektor. Det senaste decenniet har det skett mÄnga förÀndringar pÄ arbetsmarknaden, bland annat har en privatisering av stora delar av vÄrden genomförts inom offentlig sektor. Vi anser dÀrför att det Àr pÄ tiden att se om och hur sambandet har förÀndrats. Denna studie ser Àven om andra faktorer, sÄ som personlighet samt krav och kontroll, pÄverkar sambandet mellan hÀlsa och sektor. Detta Àr en kvantitativ studie, dÀr LNU 2010 anvÀnds för att undersöka sambandet.

I dagens samhÀlle finns det ett antal arbetstagare som har anstÀllning pÄ begrÀnsad tid. Denna uppsats utreder regleringarna kring visstidsanstÀllningar samt vilket förhÄllande som finns mellan visstidsanstÀllningar och samhÀllet. Fokus i detta arbete Àr att undersöka hur visstidsanstÀllningar regleras och hur dessa inverkar pÄ individer i Sverige. För att fÄ full förstÄelse behandlar uppsatsen vidare EU:s syn pÄ Sveriges reglering av visstidsanstÀllda. SamhÀllets utveckling behandlas kort för att nÄ en djupare kÀnnedom om behovet av visstidsanstÀllningar i Sverige.

Denna uppsats undersöker sjÀlvmordets utveckling i Karlstad, Eda, Mjölby och Linköping under perioden 1801 till 1920, utifrÄn Norbert Elias civiliseringsteori och Arne Jarricks sjÀlvmordsteori. DÀrutöver undersöks Àven lite nÀrmare vilka sjÀlvmördarna var samt hur och nÀr de dog. Uppsatsen Àr vidare av kvantitativ art dÀr uppgifterna ur död- och begravningsböckerna frÄn respektive kyrkoarkiv har sammanstÀllts statistiskt i tabeller och figurer.Genom studien ser man att antalet sjÀlvmord, bÄde i absoluta och relativa tal, generellt sett ökar över undersökningsperioden. Linköping skiljer sig dock i detta hÀnseende nÄgot frÄn de övriga samhÀllena eftersom de högsta sjÀlvmordstalen, utrÀknat per 100 000 invÄnare, dÀr redovisas redan 1821/1840.Vidare framgÄr det att de manliga sjÀlvmördarna totalt i de fyra samhÀllena bÄde var fler till antalet och dessutom generellt sett nÄgot Àldre Àn de kvinnliga. Merparten av mÀnnen tog nÀmligen livet av sig dÄ de var mellan 45 och 54 Är gamla, medan en relativ majoritet av kvinnorna gjorde detsamma innan de hade fyllt 25.

Som det ser ut idag Àr konkurrensen hÄrd gÀllande lediga tjÀnster pÄ arbetsmarknaden.Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det intelÀngre rÀcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vÄrt arbeteÀr sÄledes att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga vÀrderar och förhÄller sig tillolika situationer som kan komma att pÄverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord villvi fÄ en insikt i hur en rekryterares vÀrderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken.Vi ansÄg att en kvalitativ metod lÀmpade sig bÀst för detta ÀndamÄl, dÄ vi villÄterspegla en nyanserad och beskrivande bild av ÀmnesomrÄdet. För att uppnÄ syftetmed arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstadkommun.Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning ochbegrepp inom ÀmnesomrÄdet. Resultatet frÄn vÄrt empiriska material har vidare stÀlltsi relation till dessa teorier.

Som det ser ut idag Àr konkurrensen hÄrd gÀllande lediga tjÀnster pÄ arbetsmarknaden.Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det intelÀngre rÀcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vÄrt arbeteÀr sÄledes att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga vÀrderar och förhÄller sig tillolika situationer som kan komma att pÄverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord villvi fÄ en insikt i hur en rekryterares vÀrderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken.Vi ansÄg att en kvalitativ metod lÀmpade sig bÀst för detta ÀndamÄl, dÄ vi villÄterspegla en nyanserad och beskrivande bild av ÀmnesomrÄdet. För att uppnÄ syftetmed arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstadkommun.Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning ochbegrepp inom ÀmnesomrÄdet. Resultatet frÄn vÄrt empiriska material har vidare stÀlltsi relation till dessa teorier.

Denna undersökning tar itu med unga japaners sprÄk wakamono kotoba. Wakamono kotoba bestÄr av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts mÄnga undersökningar om denna sprÄkmÄngfald. Ett resultat av forskningen Àr boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). DÀr kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.