Syftet med uppsatsen Àr att undersöka anstÀlldas upplevelser av att utföra arbete som ligger utanför arbetsavtal och i strid med regler samt illegala och illegitima sanktioner som utförts av chefer och arbetsgivare. En arbetstagare som blir medlem i en organisation och skriver pÄ ett anstÀllningskontrakt ger upp en del av sin frihet. Statens lagar och arbetsmarknadens parters regleringar ger arbetsgivarna rÀttigheter och skyldigheter att leda och fördela arbetet samt att utdela bestraffningar. Det Àr inte endast bestraffningar som utdelas i arbetet utan anstÀllda fÄr Àven utföra sÄdant som inte regleras enligt lagar och avtal.Kvalitativ metod har anvÀnds dÀr intervjuer tillsammans med organisationsteori nyttjats för att kunna besvara uppsatsens frÄgestÀllningar. Resultaten visar att arbetstagare varit med om bÄde illegala och illegitima bestraffningar och arbetsförhÄllanden. Arbetstagares beroendestÀllning till arbetsgivaren Àr högre Àn vice versa.

Humankapital blir en allt viktigare resurs för företag dÄ utvecklingen gÄr mot en mer kunskapsorienterad ekonomi. Medarbetares kunskap, motivation och förmÄga kan dÀrför, i linje med utvecklingen, skapa konkurrensfördelar för organisationer. Talent Management har utvecklats för att möta förÀndrade krav pÄ arbetsmarknaden samt för att ta tillvara pÄ medarbetarnas förmÄgor. Syftet med denna studie var att belysa hur tre företag i en kunskapsintensiv bransch, revisionsbranschen, praktiserar Talent Management samt analysera och förklara vad som format dess praktik. För att uppfylla syftet har studien haft ett deduktivt angreppssÀtt dÀr tidigare teorier analyserats mot studiens empiriska information.

Titel: Global arbetsmarknad eller individuellt arbetsliv. En undersökning av innehÄll i lÀroböcker för samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Författare: Per Peterson och Fredrik Lindell. Uppdragsgivare: Fackföreningen Unionen. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och mass- Kommunikation, Göteborgs universitet.

Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden har tilltagit och idag nÀr mÀnniskor byter jobb oftare Àn tidigare har personliga varumÀrken blivit en strategi för att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumÀrke för att uppnÄ karriÀrsmÄl och uppmuntrar mÀnniskor att anvÀnda sociala medier för att bygga ett personligt varumÀrke.Studiens syfte Àr att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumÀrket, dess byggande och dess plats i sociala medier. ForskningsfrÄgorna var hur det egna personliga varumÀrket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumÀrket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumÀrket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumÀrke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, sprÄkkunskaper, klÀdsel och utstrÄlning Àr delar av det personliga varumÀrket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra mÀnniskor.

Our society has become a society of knowledge. The answer to the question of how to reduce unemployment has become more and more unified: education. In this case, higher education, meaning college and university. With this disposition in our society, how does it affect the students? How does this change of society and our universities affect the students of these institutions? In this study we have chosen to examine the choices of students in universities in several Swedish cities.

Hotell & Restaurangprogrammet pĂ„ gymnasiet Ă€r en yrkesförberedande utbildning och ger eleverna grundlĂ€ggande fackkunskaper inom kök och servering. Som utbildare skall vi förutom att förmedla fackkunskaper ocksĂ„ förmedla en förstĂ„else för hur det ser ut pĂ„ en arbetsplats och vad som förvĂ€ntas av eleverna pĂ„ arbetsmarknaden och bedöma detta. Vi skall göra eleverna anstĂ€llningsbara inom serviceyrkena i Hotell & Restaurangbranschen och vad krĂ€vs det dĂ„ för att göra dem anstĂ€llningsbara? Skolverkets styrdokument (Gy2000:09; Lpf94; SFS 1985:1 100) pĂ„pekar att i bedömningar fĂ„r ingen hĂ€nsyn tas till elevens personlighet. Å andra sidan skall vi utbildare pĂ„ Hotell & Restaurangprogrammet utbilda eleverna till en anstĂ€llningsbarhet inom en krĂ€vande servicesektor.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarförÀldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker Àven hur det svenska hjÀlpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen pÄ funktionsnedsÀttningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod dÀr intervjuer har gjorts med förÀldrar, handlÀggare och assistansbolagsföretrÀdare dÀr fokus legat pÄ informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svÄrare att tillvarata sina medborgerliga rÀttigheter pÄ grund av bristande kunskap om det svenska hjÀlpsystemet samt bristande sprÄkkunskaper. Studien visar Àven att det kan innebÀra en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, dÄ det kan förstÀrka varandra och leda till en Àn mer komplex situation.

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

Detta Àr en kvalitativ studie om kompetensförsörjning inom omrÄdet vÄrd och omsorg om Àldre och funktionshindrade i LuleÄ kommun. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur LuleÄ kommun förbereder arbetet med kompetensförsörjningen inom omrÄdet vÄrd och omsorg om Àldre och funktionshindrade, dels med avseende pÄ rekryteringsbehovet till följd av pensionsavgÄngar och en Äldrande befolkning, dels ambitionen att höja personalens kompetens och slutligen utifrÄn en ny arbetsmarknadssituation. Det sker idag en betydande generationsvÀxling pÄ den svenska arbetsmarknaden dÄ den stora gruppen 40-talister lÀmnar arbetslivet. LuleÄ kommun stÄr inför bÄde kvalitativa och kvantitativa utmaningar dÄ en stor grupp 40 och 50-talister ska gÄ i pension. HÀrigenom uppstÄr ett ökat rekryteringsbehov av personal samt ett ökat behov av utbildad personal med lÀgst undersköterskeutbildning.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser pÄ arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra vÀljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten Àr att undersöka detta utifrÄn utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och Älder för att se om det finns nÄgra samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkÀtundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fÄtt fram visar att de frÀmsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar Àr en högre lön och en bÀttre arbetsmarknad i Danmark.

Studiens syfte Àr att undersöka vad livskvalitet innebÀr för döva unga vuxna i dagens samhÀlle samt förstÄ hur deras dövhet pÄverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som Àr döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. UtgÄngspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhÀllet samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv pÄ begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit Àr att diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, bÄde utifrÄn ekonomiska och kÀnslomÀssiga aspekter pÄ livskvalitet.

SamhÀllet och arbetsmarknaden efterfrÄgar idag fler och nya kunskaper av de elever som lÀmnar gymnasiet. Utvecklingen pÄ den tekniska fronten gÄr snabbt framÄt och idag Àr det nÀstan en sjÀlvklarhet att man ska ha datorvana och kÀnna till de vanligaste anvÀndningsomrÄdena. För bildeleverna blir det viktigt att de fÄr möjlighet att kÀnna till och hantera de program som idag Àr allt vanligare förekommande bland yrkesutövarna inom bildomrÄdet. Mot en bakgrund av det har jag undersökt hur bildundervisningen ser ut och bedrivs pÄ tvÄ olika skolor i en kommun i VÀsterbotten. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr, om och vilka digitala verktyg som anvÀnds i bildundervisningen.

Arbetslösheten har en vÀsentlig roll för lÀnders ekonomi och den rÄdande arbetslöshetsnivÄn har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan pÄverka arbetslöshetsnivÄn och vilka penningpolitiska styrmedel som kan anvÀndas för att leda arbetslösheten i ?rÀtt? riktning. RÀntebeslut, inflation och hysteresiseffekter Àr nÄgra av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen. Syftet Àr att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förÀndrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha pÄverkat arbetslöshetsutvecklingen. Med fokus pÄ Sverige och Ären 2007 - 2014 undersöks med hjÀlp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jÀmföra den svenska penningpolitiken testas hur vÀl reporÀntan har följt den styrrÀnta som Taylorregeln föreslÄr. För att se hur vÀl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjÀlp av Okuns lag.

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga vÀrlden, pÄverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner stÀlls inför beslutet att sÀga upp medarbetare. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för uppsÀgarens upplevelser av att genomföra uppsÀgningar. Rapportens övergripande problemstÀllning Àr hur upplever uppsÀgaren sin situation i uppsÀgningsprocessen och vilka förvÀntningar riktas mot honom/henne? För uppsÀgaren finns det ocksÄ en informell sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position vilket mynnar ut i underfrÄgan hur pÄverkas uppsÀgarens informella sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position och vilka kÀnslor Àr förknippade med uppsÀgningsprocessen för uppsÀgaren? Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anstÀllda pÄ grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsÀgaren har samt vilka pÄverkansmöjligheter han/hon har i uppsÀgningsprocessen.

Arbetet med att stÀrka ett arbetsgivarvarumÀrkes attraktivitet, bÄde internt och externt, det alltmer vÀlbekanta begreppet ?Employer branding?, Àr ett vanligt förekommande koncept i dagens organisationer. Syftet med studien Àr att försöka ta reda pÄ vad fenomenet ?Employer branding? Àr och hur organisationer kan bedriva arbetet med att göra sitt arbetsgivarvarumÀrket attraktiv pÄ den svenska arbetsmarknaden. Tieto, COWI och Klarna AB Àr de företag som deltar i studien.